Världsekonomin står emot – och svensk export går bättre

När vi talade vid i våras var osäkerheten kring världsekonomin mycket stor. Hur ser läget ut nu?

– Bättre än vi befarade då. Kriget mellan USA, Israel och Iran blossar upp periodvis och situationen kring Hormuzsundet är fortsatt osäker. Men oljepriset har inte stigit så mycket som vi var oroliga för i våras och konsekvenserna för världsekonomin har därför hittills blivit mindre. IMF räknar nu med att världsekonomin växer med 3,0 procent under 2026 och 3,4 procent nästa år. Prognosen för i år är bara 0,1 procentenheter lägre än IMF:s basscenario från i våras. För nästa år har prognosen i stället höjts med 0,2 procentenheter.  

Varför har världsekonomin klarat situationen bättre än väntat?

– En viktig förklaring är att bortfallet av olja från Gulfländerna har kunnat kompenseras. Produktionen har ökat i andra länder, konsumtionen har minskat och bland annat Kina, USA och länder i Europa har använt olja från sina lager. Det har dämpat effekten på oljepriset.  

Men hur stor är risken för en ny oljeprischock?

– Den finns absolut kvar. USA och Iran står fortfarande långt ifrån varandra och mycket talar för att konflikten blir utdragen. IMF:s prognoser bygger dessutom på att oljetransporterna återgår till nivåerna före kriget senast i mars 2027. Sker inte det kan utsikterna förändras.  

I våras var de amerikanska tullarna en annan stor osäkerhetsfaktor. Vad har hänt sedan dess?

– USA:s högsta domstol underkände i februari den rättsliga grunden för de generella tullarna. Trumpadministrationen införde därefter tullar med stöd av annan lagstiftning. Trots alla turer är tullnivåerna i stort sett oförändrade jämfört med början av året.  

Betyder det att tulloron har minskat?

– Ja, till viss del. Tullarna är fortfarande höga, men under 2026 har situationen blivit mindre turbulent och mer förutsägbar än under 2025. Samtidigt finns risken för nya tullar kvar. USA utreder ytterligare tullar mot 15 länder och EU. För EU finns dock ett handelsavtal med USA som sätter ett tak på 15 procent för den generella tullnivån.  

Hur har världshandeln klarat krigen och tullarna?

– Bättre än väntat. Den globala varuhandeln ökade med 4,6 procent under 2025 och WTO räknar med fortsatt tillväxt på 1,9 procent i år och 2,6 procent nästa år. Om man även räknar in tjänster bedömer IMF att världshandeln växer med 3,5 procent i år och 4,3 procent nästa år.  

Vad driver världshandeln?

– En viktig faktor är de stora investeringarna i datacenter, inte minst kopplat till utvecklingen inom AI, i Nordamerika, Europa och Östasien. Tjänstehandeln utvecklas också starkt och växer med omkring 5 procent per år, framför allt tack vare resande och digitalt levererade tjänster.  

Och hur går det för svensk export?

– Något bättre än väntat även här. Under första halvåret ökade svensk varuexport med 3 procent i värde. Exporten till EU ökade med 7 procent och till Europa totalt med 6 procent. Europa står nu för 75 procent av Sveriges varuexport.  

Hur går exporten till USA?

– Den har gradvis återhämtat sig under året. Efter årets två första månader hade exporten till USA minskat med 17 procent jämfört med året innan. Vid halvårsskiftet var nedgången 7 procent. Stabilare tullnivåer har gynnat svenska exportörer.

– Kronan har försvagats under året, med 2,5 procent mot euron och 5,5 procent mot dollarn under första halvåret. Tillsammans med företagens förmåga att hantera de amerikanska tullarna och en relativt god exportutveckling till de stora EU-länderna har det bidragit till utvecklingen. De faktorerna väntas fortsätta gynna exporten under de närmaste månaderna.  

Vilka delar av världen växer snabbast?

– Asien fortsätter att vara den snabbast växande regionen, med en tillväxt på omkring 5 procent. Indien väntas växa med 6,4 procent i år, medan Kina bromsar in till 4,6 procent. Även Afrika söder om Sahara har visat motståndskraft och väntas växa med 4,3 procent.  

Och var är utvecklingen svagast?

– Mellanöstern och Nordafrika har av naturliga skäl drabbats hårdast av kriget. Regionens ekonomi väntas krympa med 0,5 procent i år. Även euroområdet utvecklas svagt med en förväntad tillväxt på 0,9 procent, jämfört med 2,3 procent i USA.  

Vad är den största risken för världsekonomin framåt?

– Utvecklingen kring Iran och Persiska viken är fortsatt central. Världsekonomin har hittills lyckats hantera bortfallet av olja bättre än befarat, men mycket bygger på att situationen så småningom normaliseras. Om konflikten blir mer utdragen kan både oljepriser och den ekonomiska utvecklingen påverkas mer negativt.  

Vad är det viktigaste för svenska exportföretag att ta med sig?

– Att världsekonomin hittills har stått emot krig, tullar och höga energipriser bättre än befarat. Världshandeln fortsätter att växa och svensk export har utvecklats bättre än väntat. Samtidigt är osäkerheten fortsatt stor och förutsättningarna kan förändras snabbt.