Export- och utvecklings­finansiering för hållbar utveckling

Export- och utvecklingsfinansiering är ett finansieringsinstrument som kombinerar exportkrediter med biståndsmedel. Syftet är att skapa synergier mellan handel och bistånd så att projekt som bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling i utvecklingsländer kan genomföras, samtidigt som svenska företag får bättre förutsättningar att konkurrera internationellt.

Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2025 och markerar starten på ett femårigt pilotprogram.

Instrumentet administreras av EKN i nära samarbete med SEK, Sida och övriga Team Sweden-aktörer.

Syftet är att skapa synergier mellan bistånd och handel, så att projekt som bidrar till social och ekonomisk utveckling kan genomföras i utvecklingsländer, samtidigt som svensk konkurrenskraft stärks.

Instrumentet är en kombination av garanti från EKN och kredit från Svensk Exportkredit (SEK) samt gåvomedel, som ska användas för att minska lånekostnaderna för köpare av svenska varor och tjänster. Upplägget innebär att en bank arrangerar och administrerar transaktionerna.

Export- och utvecklingsfinansiering bygger på en kombination av tre centrala avtal:

• ett exportkreditavtal mellan låntagaren och SEK med fast CIRR ränta
• en exportkreditgaranti från EKN
• ett gåvoavtal mellan EKN och låntagaren

Exportkreditavtalet följer OECD-arrangemangets regler. Det innebär att villkor som gäller för traditionella exportkrediter – som maximal löptid, återbetalningsprofil, grace-period, förskott och offertens giltighetstid – gäller även när biståndsmedel används.

Låntagaren är genom exportkreditavtal skyldig att betala ränta och amorteringar. Genom gåvoavtalet finansieras en definierad del av dessa betalningar med biståndsmedel.

EKN:s garanti täcker hela kreditbeloppet och hela räntan under löptiden, inklusive den del som återbetalas med biståndsmedel.

• Finansieringsinstrumentet innebär att EKN ska bevilja garantier utifrån sitt ordinarie regelverk.
• Finansieringsinstrumentet ska följa OECD Arrangemangets regler för bundet bistånd och förhålla sig till OECD DAC:s vägledning kring vad biståndsmedel får användas till.
• Instrumentet riktar sig till samhällsnyttiga projekt som inte kan finansieras kommersiellt, såsom energi, kollektivtrafik, vattenförsörjning, digital infrastruktur och annan samhällsnyttig infrastruktur, i låg- och lägre medelinkomstländer.

• Biståndsmedel får enbart användas för återbetalning av exportkredit, dvs. avbetalning av krediten, betalning av ränta och andra kostnader för krediten. Transaktionerna ska arrangeras och administreras av ett privatägt kreditinstitut.
• Kombinationen av biståndsmedel och exportfinansiering måste alltid uppfylla kravet på förmånlighet (minst 35 procent) och kan ske genom exempelvis:
  - räntesubvention
  - gåvomedel för återbetalning av lånebelopp
  - [längre återbetalningstid]

Låg- och lägre medelinkomstländer där EKN är öppen för garantigivning och som uppfyller kraven för att beviljas biståndsmedel enligt OECD DAC. Både statliga och privata låntagare kan omfattas beroende på land. EKN:s aktuella landpolicy för respektive land framgår på hemsidan.

Exempel på länder som kan omfattas:

Statliga och privata låntagare:

Bangladesh, Benin, Bhutan, Egypten, Elfenbenskusten, Eswatini, Filipinerna, Guinea, Honduras, Indien, Jordanien, Kambodja*, Kamerun*, Kenya, Kirgizistan, Lesotho, Marocko, Nepal, Nicaragua, Nigeria, Rwanda, Tanzania, Togo, Uganda, Uzbekistan, Vietnam, Östtimor*, Mauritinien*och Tadjikistan*.

Enbart privat låntagare:

Demokratiska republiken Kongo**, Gambia*, Ghana, Kongo, Laos**, Liberia*, Malawi*, Mocambique**, Pakistan*, Sierra Leone*, Sri Lanka, Tunisien* och Zambia.

*privat risk med förhöjd premie
**privat risk med restriktioner

Observera att landlistan kan komma att uppdateras, för senaste uppdaterade informationen om EKNs policy for respektive land.

EKN har valt att tillämpa en prissättningsmodell där biståndsmedlens effekter beaktas i beräkningen av garantiavgiften. Garantiavgiften motsvarar statens förväntade förlust enligt förordningen om utlåning och garantier (2011:211. Eftersom en del av de framtida betalningarna under kreditavtalet kommer att göras med biståndsmedel, blir den förväntade förlusten lägre, vilket möjliggör en lägre garantiavgift än i en ordinär exportkreditaffär. EKN har därmed tagit beslutet att frångå principen om minsta möjliga premie (Minimum Premium Rate, MPR) som följer från Arrangemanget för dessa garantier.

Villkoren för biståndsmedel regleras i ett gåvoavtal mellan biståndsmottagaren och EKN. Avtalet anger hur medlen får användas och vilka krav som gäller för återbetalning av exportkrediten samt ansvarsfördelningen mellan parterna.

All hantering följer OECD DAC:s riktlinjer och svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning. Rapportering och öppenhet är centrala krav.

Regeringen beslutade om export- och utvecklingsfinansieringen efter att riksdagen godkänt budgetpropositionen 2025. Förordningen trädde i kraft 1 augusti 2025.

EKN har bemyndigats att kunna ingå avtal för affärer under 2026 där utbetalning från biståndsbudgeten maximalt kan uppgå till 2,432 miljarder kronor totalt. Biståndsmedel för detta ändamål får betalas ut fram till och med år 2047.

Exportörer och banker omfattas av EKN:s ordinarie villkor, med anpassningar till förordningen för Export- och utvecklingsfinansiering. Projekten ska uppfylla bistånds- och hållbarhetskrav samt kunna uppvisa att det har ett negativt kassaflöde. Transparenskrav följer av svensk lagstiftning. Innan avtal sluts görs en notifiering till participanterna inom OECD i enlighet med reglerna om bundet bistånd.

EKN bedömer tillsammans med Sida om projektet uppfyller OECD:s regelverk för bundet bistånd och OECD DAC:s vägledning kring vad biståndsmedel får användas till.

Förordningen började gälla 1 augusti 2025. EKN utvecklar nu rutiner för hanteringen av instrumentet. Exportföretag eller bank kan kontakta EKN för att diskutera upplägg för affären på ett tidigt skede. Budgeten är begränsad och fördelas i första hand enligt principen ”först till kvarn”.

Beslut om bistånd fattas internt inom EKN (EKNK) och därefter fattas beslut om affären på den nivå som projektet befinner sig beloppsmässigt enligt EKN:s ordinarie interna reglelverk.

Vid varje ansökan kommer EKN, i enlighet med förordningen, att hämta in ett yttrande från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) i fråga om kriterierna för att bevilja biståndsmedel är uppfyllda. Sida kommer i sitt yttrande bedöma huruvida exportaffären bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling och välfärd i det mottagande landet samt om projektet bidrar till att uppnå det av riksdagen fastställda målet för svenskt internationellt bistånd om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

För att Sida ska kunna göra denna bedömning behöver den sökande komplettera sin ansökan med ett underlag till Sida. Underlaget styrks med referenser till forskning, utvärdering och/eller annan analys.