Från handels­krig till krig: så påverkas den svenska exporten

Vad är den största förändringen i omvärldsläget just nu?

   – Under 2025 och början av 2026 handlade mycket om handelspolitik och amerikanska tullar. Nu har fokus flyttats mot geopolitik och militära konflikter. Utvecklingen kring Iran och Hormuzsundet har blivit den enskilt viktigaste frågan för världsekonomin.

Varför är Hormuzsundet så viktigt?

   – En stor del av världens olja och oljeprodukter passerar genom området. Samtidigt exporterar länderna runt Persiska viken flera viktiga insatsvaror till industrin, exempelvis naturgas, aluminium och råvaror till konstgödsel och stålprodukter. När transporterna störs påverkas globala leveranskedjor väldigt snabbt.

Vad får det för konsekvenser?

   – Högre oljepriser påverkar i princip allt. Inflation, räntor, transporter, industriproduktion och konsumtion påverkas negativt. Ju längre störningarna fortsätter desto större blir effekterna på världsekonomin.

Hur påverkas den globala tillväxten?

   – IMF räknade tidigare med en global tillväxt på 3,3 procent under 2026, men utvecklingen i Mellanöstern har gjort prognoserna betydligt mer osäkra. IMF arbetar nu med olika scenarier beroende på hur länge problemen i Hormuzsundet fortsätter.

Vad innebär de mer negativa scenarierna?

   – I de svagare scenarierna faller den globala tillväxten tydligt samtidigt som oljepriset stiger kraftigt. Då får vi en kombination av lägre tillväxt och högre inflation, vilket är ett besvärligt läge för många ekonomier.

Vilka regioner drabbas hårdast?

   – Asien är särskilt utsatt eftersom många länder där importerar stora delar av sin energi från Mellanöstern. Samtidigt går Europas ekonomi redan relativt svagt och påverkas negativt av högre energipriser och svagare efterfrågan.

Hur påverkas svensk export?

   – Svensk export möter flera motvindar samtidigt. Exporten till USA fortsätter att minska samtidigt som Europas tillväxt bromsar in ytterligare. Osäkerheten kring handelspolitik, energipriser och geopolitik gör också att investeringsviljan påverkas.

   – Tullfrågan är fortfarande viktig, men den har delvis hamnat i skuggan av utvecklingen i Mellanöstern. Samtidigt fortsätter tullarna och de handelspolitiska utredningarna att skapa osäkerhet kring export till USA. Högsta domstolen i landet slog tidigare i år fast att de generella tullarna stred mot den lagstiftning som användes. Det gör det svårare för president Trump att införa breda tullar av samma typ som under 2025.

Betyder det att tullhotet minskar?

   – Inte nödvändigtvis. Vi kommer sannolikt att se fler riktade tullar mot specifika produkter, branscher eller länder istället. För företag som exporterar till USA kvarstår därför osäkerheten.

Trots allt fortsätter världshandeln att växa. Hur kommer det sig?

   – Handeln har visat sig mer motståndskraftig än många väntade sig. WTO:s siffror för 2025 blev starkare än prognoserna. En viktig förklaring är stora investeringar i datacenter och AI-relaterad infrastruktur i Nordamerika, Europa och Asien. Många länder och företag har styrt om handelsflöden när handeln med USA blivit svårare. Det har mildrat effekterna av tullarna.

Men osäkerheten framåt är fortsatt stor?

   – Absolut. Om energikrisen blir långvarig är det sannolikt att prognoserna för både världshandeln och den globala tillväxten behöver skrivas ned ytterligare. De stigande energipriserna börjar nu synas i inflationen i flera delar av världen. Högre oljepriser riskerar att ge nytt bränsle åt inflationen och göra att centralbanker behöver hålla räntorna högre under längre tid.

Är situationen lika allvarlig som under inflationskrisen efter pandemin?

   – Nej, utgångsläget är bättre idag. Då var penningpolitiken väldigt expansiv. Nu ligger räntorna redan på mer normala nivåer, vilket gör ekonomierna något bättre rustade.

Vad betyder utvecklingen för behovet av exportkreditgarantier?

   – I tider av ökad osäkerhet brukar efterfrågan på exportkreditgarantier stiga. När risknivåerna ökar blir behovet av riskdelning större, både i tillväxtländer och i stora projekt i höginkomstländer.

Vilka svenska sektorer ser starkast ut framåt?

   – Försvar, energi, elektrifiering, telekom och infrastruktur. Säkerhetsläget och energiomställningen driver stora investeringsbehov under de kommande åren.

Vilket är ditt viktigaste råd till svenska exportföretag just nu?

   – Att räkna med fortsatt osäkerhet och arbeta aktivt med riskhantering. I ett läge där både geopolitik, energipriser och handelspolitik förändras snabbt blir det extra viktigt att säkra finansiering och ha nära dialog med banken tidigt i processen.