Så kan svenska start­ups lyckas inom försvars­teknik

Höjda försvarsanslag, allt mer högteknologiskt innehåll och en förändrad attityd bland banker och investerare lockar svenska startups att satsa på försvarsteknik. Att utveckla produkter som även kan användas civilt ökar chansen att lyckas – men det behövs snabbare tillståndsprocesser och mer uthålliga finansiärer, menar experter.

Ett nytt säkerhetspolitiskt landskap driver innovation

Försvarsteknik är en sektor som numera har en given plats på Nordens största årliga event för affärer och tech, Techarena. För att belysa utmaningar och möjligheter framåt arrangerade EKN en paneldiskussion med representanter från branschen, bankerna och startupsektorn. Panelen leddes av Åsa Larsson, senior underwriter på EKN.

   – Den globala geopolitiska situationen har lett till en kraftig ökning av försvarsutgifterna. Enbart inom EU satsade man förra året 380 miljarder euro på försvarsmateriel. Även för EKN har försvarssektorn vuxit i betydelse och står i dag för en större garantivolym än någon annan enskild bransch, konstaterade hon.

Dual-use-teknik öppnar nya marknader

En följd av utvecklingen är en ökad satsning på teknik som kan användas både militärt och civilt – så kallad dual-use. Ofta handlar det om avancerad teknik där svenska startups ligger långt framme, till exempel drönare, drönarförsvar och 3D-printning av reservdelar i fält.

   – Ny teknik från svenska startups är viktig för att stärka vår försvarsförmåga. När det handlar om produkter med dubbla tillämpningar ser vi att affärsmöjligheterna ökar när man vänder sig till både militära och civila användare, påpekade Åsa Larsson.

Madelene Rydén, Director Defence vid Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), menade att startups har en viktig roll att spela inom försvaret:

   – Försvarssektorn är i stort behov av innovation och vi har sett hur produkter med dubbel användning har bättre förutsättningar att lyckas om de först når framgång på den civila marknaden. Drönare är ett bra exempel på det.

Stefan Granlund, Head of Growth & Impact vid Danske Bank, instämde:

   – Dual-use tech är nyckeln till försvarssektorn för startups. Man måste helt enkelt vända sig även till den civila marknaden eftersom inträdesbarriärerna på försvarssidan är så höga.

Långa tillståndsprocesser bromsar innovation

Att inträdesbarriärerna är höga beror till stor del på att försvarsmateriel omfattas av rigorösa tillståndsprocesser – från produkttest och tillverkning till en eventuell exportorder. Paneldeltagarna var överens om att de utdragna processerna gör det svårare för mindre aktörer att lyckas.

Om man inte får tillstånd att börja sälja och därmed fakturera uppstår snabbt brist i kassan.

Madelene Rydén anser att regelverk och tillståndsgivning är de enskilt största stötestenarna:

   – Även om det har blivit bättre tar godkännandeprocesserna fortfarande alldeles för lång tid. Detta, samt svårigheterna att få finansiering, är de två största hindren för en startup inom försvar.

Förändrat investerarklimat – men kapitalbrist kvarstår

När det gäller finansiering ser hon samtidigt en tydlig attitydförändring.

   – Försvarsteknik har gått från att likställas med porr och tobak till verktyg för att säkra demokratin i ett hållbart samhälle.

Samarbetet mellan etablerade storföretag och startups har också förbättrats.

   – Vi tror starkt på trippelhelix-modellen, en innovativ samarbetsform där näringsliv, högskolor och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt. Flygindustrin runt Linköping, med Saab och universitetet som nav, är ett bra exempel.

Även Stefan Granlund ser kapitalförsörjningen som ett hinder:

   – Startups behöver kapital för att kunna skala upp. Många mindre underleverantörer får inte del av de höjda försvarsanslagen. Vi ser ändå en omsvängning i hur pensionsfonderna ser på investeringar i försvarssektorn, och riskkapitalet har börjat komma in under det senaste året.

Waamlabz: Samverkan och export i praktiken

Ett konkret exempel är Waamlabz i Trollhättan, som utvecklat en lösning för 3D-printning av reservdelar i metall – användbar både civilt och militärt.

Bolaget startade som en spinoff från Högskolan Väst, och vd Eivind Vogel-Rödin betonade betydelsen av samverkan:

   – Vi hade aldrig lyckats utan nyckelpartners och ett ekosystem med aktörer från industri, högskola och lokalsamhälle. Fler storföretag borde ta sig an och använda startups i sitt innovationsarbete.

Att sektorn omges av sekretess är naturligt. Men att locka investerare till innovationer som inte kan beskrivas i detalj av säkerhetsskäl är en utmaning.

   – Att inte kunna säga mer än att det handlar om ”nånting inne i en ubåt” kan låta diffust. Därför kräver försvarsinvesteringar finansiärer som har både kunskap och en lång investeringshorisont, sade Madelene Rydén.

Tidig dialog kan underlätta export

Åsa Larsson uppmanar unga företag inom både försvar och andra sektorer att ta kontakt med EKN i ett tidigt skede.

   – Vi ser stora möjligheter för ökad export, inte bara till EU- och Nato-länderna utan även till Sydamerika och Sydostasien. Med våra garantier kan vi hjälpa unga företag att säkra lånefinansiering för en expansion med sikte på export.