Rymden – den nya arenan för geo­politik och svensk teknik

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 visade rymden sin strategiska betydelse. Satellitbilder avslöjade truppförflyttningar långt innan invasionen, och under kriget har samma teknik bekräftat förstörelse och övergrepp som Ryssland försökt dölja.

   – Det här är första gången man ser den transparensen, att man använder rymden så öppet i krig, säger Anna Rathsman, tidigare generaldirektör på Rymdstyrelsen.

Kriget blev också en påminnelse om Europas beroende av privata och amerikanska aktörer. När Elon Musks Starlink-system först användes för att säkra Ukrainas kommunikation, men senare delvis begränsades, insåg många att kritisk infrastruktur inte kan vila på enskilda företags beslut.

   – Man kan inte sätta sitt öde i händerna på en amerikansk miljardär. Det går ju inte, säger Christer Nilsson, ställföreträdande generaldirektör på Rymdstyrelsen.

Europa satsar på oberoende

Som svar på den förändrade säkerhetspolitiska situationen satsar EU och ESA nu på nya, säkrare rymdsystem. Bland initiativen finns IRIS², ett europeiskt nätverk för säker satellitkommunikation, samt nästa generations jordobservationsprogram.

Carl Heath, forskare på RISE inom digital resiliens, menar att utvecklingen också handlar om geopolitisk förskjutning.

   – I ljuset av att USA inte längre förhåller sig till den regelbaserade världsordningen går det inte längre att räkna med dem som allierad i alla avseenden, och än mindre att räkna med amerikansk teknologi som SpaceX.

Han konstaterar att EU i dag saknar full rådighet över sin rymdinfrastruktur – något som utgör en strategisk sårbarhet.

   – Att uppnå strategisk autonomi i rymden kommer att vara avgörande för att upprätthålla grundläggande funktioner i ett digitaliserat samhälle, säger han.

Sverige – liten nation med stor rymdförmåga

Trots sin storlek har Sverige länge haft en stark position i rymden. Landet har byggt upp världsledande kompetens inom satelliter, databehandling och raketmotorer.

Svenska företag som OHB Sweden, Beyond Gravity, GKN Aerospace, AAC Clyde Space, Frontgrade Gaisler och Swedish Space Corporation är centrala leverantörer i europeiska rymdprojekt och bidrar med allt från styrsystem och omborddatorer till miniatyrsatelliter och avancerad kommunikation och feltoleranta processorer.

Hanifeh Khayyeri, avdelningschef för datavetenskap på RISE, beskriver samarbetet inom svensk rymdindustri som unikt.

   – Rymdstyrelsen ger långsiktigt stöd, Institutet för rymdfysik levererar grundforskning, och Swedish Space Corporation når ut på den globala marknaden. Tillsammans skapar de ett ekosystem som verkligen gör skillnad.

   – Vi har mjuk- och hårdvarukompetensen för att bygga de mindre satelliterna själva – det som skickas ut i rymden är faktiskt Made in Sweden, säger hon.

Sveriges geografiska läge ger dessutom en naturlig fördel. Vid Esrange Space Center i Kiruna byggs Europas första uppskjutningsbas för små satelliter i polarbana – ett viktigt steg mot europeisk självständighet i rymden.

Från geopolitik till exportmöjligheter

När rymden blir en strategisk resurs växer också efterfrågan på pålitliga partners. Europas nya rymdprogram behöver leverantörer av allt från komponenter till kompletta satellitsystem – ett område där svensk teknik redan har ett försprång.

   – Det finns många duktiga personer men den övergripande politiska ambitionen och drivkraften saknas. Rymdsatsningar ger så mycket tillbaka till Sverige i form av innovation, konkurrenskraft, forskning och arbetstillfällen, säger Anna Rathsman.

Hon menar att Sveriges tekniska förmåga och geografiska position ger stora möjligheter framåt, men att de kräver fortsatt politiskt engagemang.

   – Vi behöver vara konkurrenskraftiga, och Europa måste vara konkurrenskraftigt mot resten av världen. Rymden bör stå högt upp på den politiska agendan – det ger en positiv innovationsspiral för landet, säger Rathsman.