Ett år av tullar och turbu­lens – så har världs­hand­eln påverkats

Om du ska sammanfatta året som gått – vilken effekt har Trumps politik haft på världshandeln?

   – Det radikala skiftet i den amerikanska utrikes- och handelspolitiken under ledning av president Trump har haft genomgripande effekter världen över. De tullar som presidenten offentliggjorde i april har varit föremål för olika former av förhandlingar, men i praktiken har förhandlingsutrymmet varit begränsat. Det faktum att de flesta länder är betydligt mer beroende av USA som exportmarknad än vad USA är av sin export är en viktig fördel för USA.

Under stor del av året har Kina varit i fokus för den amerikanska handelspolitiken, hur ser relationen till USA ut just nu?

   – Kina är en avgörande producent av varor som USA inte kan producera själva. Å andra sidan är USA Kinas viktigaste marknad för export, även om den nu minskar till följd av tullarna och den oförutsägbarhet som USA:s agerande har lett till. En överenskommelse som sträcker sig över ett år från november 2025 har tillfälligt kylt ned det spända läget mellan världens två största ekonomier. I förhandlingarna har Kina skickligt spelat sitt i det närmaste monopol på produktionen av sällsynta jordartsmetaller, produkter som USA, EU och många andra länder är beroende av.

Hur ser det ut på hemmaplan för president Trump?

   – President Trump har under året utnyttjat presidentämbetets maktbefogenheter på ett sätt som ofta har blivit ifrågasatt. Men rättsfall som drivits till Högsta domstolen har i de flesta fall vunnits av presidenten. De senaste opinionsundersökningarna visar dock att presidentens popularitet sjunker. Mellanårsvalet i november 2026 kan, givet opinionstrenden, medföra maktförskjutningar i Washington till Demokraternas fördel.

Även EU har fått sin beskärda del av den aggressiva handelspolitiken, hur ser läget ut just nu?

   – EU hamnar alltmer i skuggan av USA och Kina på den världspolitiska arenan. Unionens ekonomi saknar den tillväxtkraft som såväl USA:s som Kinas ekonomier karakteriseras av. Möjligheterna att nå samsyn kring att genomföra strukturella reformer på områden som skapar gemensamma regelverk för exempelvis företagens kapitalanskaffning och för att underlätta för branschkonsolideringar inom exempelvis bank och telekom är begränsade. En orsak är att de 27 medlemsländerna bevakar nationella intressen och det gemensammas bästa får stå tillbaka.

   – Effekterna på de globala handelsflödena, om tullarna fullt ut implementeras enligt de avtal som ingåtts, bedöms inte bli fullt så dramatiska som befarat. USA:s andel av världens samlade import av varor och tjänster uppgick till knappt 13 procent under 2023. EU som grupp av länder är betydligt större och svarar för närmare 30 procent av världens samlade import. Ungefär två tredjedelar av detta avser handel inom EU. Dessutom har handeln inom exempelvis Asien vuxit starkt under de senaste decennierna, vilket minskar beroendet av USA över tiden. Leverans- och värdekedjor förändras och i ökad grad regionaliseras, vilket dämpar effekten av tullarna.

Hur går det för den svenska varuexporten?

   – Varuexporten totalt sjönk med en procent mellan januari och september. Exporten till USA minskade med tio procent under årets första nio månader. Troligen kommer minskningen att tillta under återstoden av året. Tullarna har tvingat fram prissänkningar från exportörens sida, med lägre vinstmarginal som följd. Detta har lett till att tio procent av exportörerna kommer att lämna den amerikanska marknaden, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv. Pessimismen är utbredd bland företag i alla storlekar, om än mindre så bland storföretagen.

Vad betyder detta för svenska exportföretag?

   – USA:s tullar, svag tillväxt i EU och geopolitiska spänningar pressar exportörerna. Samtidigt växer världshandeln, om än långsammare än tidigare, med Asien, Afrika, MENA och Latinamerika som allt viktigare tillväxtmotorer. Att ytterligare bredda sin marknadsnärvaro bortom EU och USA är ett sätt att kompensera för minskad export till USA. En tydlig strategi för att hantera landrisker och andra risker förknippade med export till tillväxt- och utvecklingsländer är centralt i dessa affärer. För exportörerna blir finansiering och olika former av riskdelning i exportaffärer på nya, mer svårbedömda marknader, väsentligt.