Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sidfoten

Efter ännu ett turbulent år för världsekonomin duggar prognoserna tätt nu i början av 2024. Här siar Business Swedens Lena Sellgren och EKN:s Stefan Karlsson om vad svenska exportföretag och underleverantörer kan vänta sig av året.

Först och främst – hur utvecklas den globala ekonomin 2024?

– Vi kommer att se en markant skillnad mellan svag tillväxt i höginkomstländerna och stark utveckling i tillväxtländerna. Internationella valutafonden (IMF) prognostiserar att höginkomstländerna växer med 1,4 procent medan tillväxt- och utvecklingsländernas ekonomier ser ut att expandera med hela 4 procent, säger Stefan Karlsson som är chefsanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden.

Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, delar den bilden.

– Vår prognos tyder på samma skillnader, men på en ännu svagare tillväxt i höginkomstländerna. Vi befinner oss i en global lågkonjunktur som troligen kommer att hålla i sig till omkring mitten av nästa år. Sedan kanske vi kan se styrräntorna börja vända ner, men det hjälper tyvärr inte exporten nämnvärt under 2024.

Hur går det då för svensk export under 2024?

– Den svenska exporten har under flera år dragit nytta av en allt svagare krona. Kronans tapp har dock haft en avtagande konkurrensfördel och nu har också kronan börjat vända upp. En utmaning för svensk export är dessutom att våra största exportmarknader till stor del är just de marknader som brottas med låg tillväxt, inte minst de övriga nordiska länderna, säger Stefan Karlsson.

Resultatet blir en svag exporttillväxt.

– Ja, Business Swedens egna prognoser tyder på att det blir ännu ett svagt exportår med en tillväxt om runt 1 procent. I vårt Exportchefsindex för fjärde kvartalet så har vi bara sett svagare stämningsläge vid ett fåtal tillfällen – under finanskrisen, den efterföljande skuldkrisen i Sydeuropa och i början av pandemin. Men det finns ljusglimtar, förklarar Lena Sellgren.

Vilka är då ljusglimtarna – var finns möjligheterna?

– En viktig ljusglimt är till exempel att Sveriges exportchefer må vara negativa till nuläget, men de är mer positiva när de får sia om framtiden. Ser vi sedan till ett antal branscher som kommer att gå fortsatt starkt – till exempel hållbarhet och grön omställning, digitalisering och försvar där det görs stora satsningar världen över – så är det sektorer där Sverige har många framstående företag, säger Lena Sellgren.

Finns det liknande ljusglimtar om vi ser till olika geografiska regioner?

– Det entydiga svaret på den frågan är Asien. Hela den ekonomiska tyngdpunkten i världen håller på att förskjutas mot Asien och Kina är till exempel numera lika stort som EU mätt som andel av världsekonomin. Indien dubblar i nuvarande takt sin ekonomi vart tionde år – en avsevärd skillnad mot läget i många andra länder och regioner, förklarar Stefan Karlsson.

Vilka risker kan påverka exporten i negativ riktning under året?

– Kriget i Ukraina har pågått i två år och det finns i dagsläget inget som pekar mot ett avgörande för endera sidan under 2024. Även kriget mellan Israel och Hamas riskerar att bli utdraget och de långsiktiga konsekvenserna är svårförutsägbara. Båda dessa krig kan också påverkas av att USA nu går in i ett intensivt valår – och en trolig kamp mellan Joe Biden och Donald Trump, säger Stefan Karlsson.

Lena Sellgren håller med om att geopolitiken är den största utmaningen under 2024.

– Ja, de geopolitiska spänningarna är den mest överhängande utmaningen och kan drabba svensk export inte minst genom sanktioner och exportrestriktioner. En eskalering av dessa krig kan också få effekter på oljepriset och därmed riskera att elda på inflationen ytterligare.

Till sist, vilka är era bästa tips till svenska exportföretag inför kommande år?

– Exportstrategier ska ju vara långsiktiga, och det är inte fel att se över hur man är positionerad med tanke på hur tillväxten kommer att se ut i världen de kommande åren. De företag som bara exporterar till höginkomstländer ska vara medvetna om att man då knappast får extra draghjälp från den generella ekonomiska tillväxten, säger Stefan Karlsson.

Och just ökad export till Asien är prioriterad i regeringens nya utrikeshandelsstrategi.

– Svensk export är väldigt fokuserad till Europa, dit 74 procent av exporten går. Bara 12 procent går till Asien, även om andelen nu ökar, och bara en enstaka procent eller två går till regionerna Sydamerika, Afrika och MENA. Även om det är naturligt att man exporterar till sitt närområde så finns det alltså klara möjligheter för många att dra nytta av tillväxten på många andra marknader, avslutar Lena Sellgren.