Inflationen stiger kraftigt – hur påverkar det exportföretagen?

Inflationen är på väg upp. I november steg inflationen i eurozonen till 4,9 procent, den högsta nivån sedan euron introducerades. I USA steg den till hela 6,8 procent, en ökning som man får gå tillbaka till 1982 för att överträffa.

– Det här är skarpare ökningar än vi har sett i Sverige under hösten – här låg inflationen på 3,6 procent i november. Det är positivt att vi ligger jämförelsevis lågt, men det är ändå den högsta inflationstakten sedan 1993 och en bra bit över inflationsmålet på 2 procent, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på Exportkreditnämnden.

Två huvudorsaker

En av huvudorsakerna bakom den stigande inflationen är enligt Europeiska Centralbanken den snabba öppningen av ekonomin. I pandemins kölvatten konsumerar människor mer än företagen hinner producera.

– Många bolag som behövde dra ned produktionen för att klara sig genom pandemin har inte hunnit få igång tillräcklig produktion igen. Transporter har också varit ett problem; hamnarna och lastbilschaufförerna räcker helt enkelt inte till för att möta den ökande konsumtionen. Konsekvensen blir att priserna stiger, säger Stefan Karlsson.

De senaste månadernas höga energipriser är en annan orsak till utvecklingen.

– Räknar vi bort energiprisernas påverkan så hamnar den svenska inflationen bara på 1,8 procent i oktober, och vi ser samma tendens på alla europeiska marknader.

Negativt för ekonomin

Längre perioder med hög inflation är mycket negativt för ekonomin – det är skälet till att Riksbanken införde inflationsmålet på 2 procent under 1990-talet. Ihållande hög inflation tvingar bland annat företag att höja sina priser, vilket urholkar konkurrenskraften mot andra länder.

– Företagen undviker i det längsta att höja sina priser. Det kan man bland annat se på utvecklingen för företagens producentpriser det senaste året – de har nämligen stigit mycket mer än priserna mot kund. Bolagen har än så länge svalt kostnaderna på andra sätt, genom att effektivisera verksamheten och trimma andra kostnader. Men det kan de bara göra till en viss gräns, säger Stefan Karlsson.

Indirekt positiv effekt

Samtidigt som en högre inflationstakt är mycket negativ i stort menar Stefan Karlsson att den har en indirekt positiv exporteffekt.

– Ska man försöka hitta någon fördel är det väl att ökad inflation ger en svagare krona, vilket innebär högre vinster för exportföretagen. Det här gäller främst företag som har lite import och energi i sin produktion.

I undantagsfall kan även enstaka företag eller branscher gynnas av prisökningar i sin bransch. De ska då ha möjlighet att höja priserna på sina produkter utan att priset på deras insatsvaror stiger. Ett exempel är elproducenterna.

– Deras priser ökar enormt nu på grund av en för liten produktion givet efterfrågan, samtidigt har deras kostnader inte stigit nämnvärt. Men elbranschen är ett speciellt fall just nu, säger Stefan Karlsson.

Normalisering i prognoserna

Inflationen väntas sjunka igen under 2022, i samband med att produktionskedjor återställs och transportmöjligheter förbättras.

– Det generella antagandet är att det här är en tillfällig puckel och att läget kommer att normaliseras framöver. Kanske inte de kommande månaderna, det beror bland annat på hur kall vintern blir, men framåt vårkanten, säger Stefan Karlsson.

Uteblir den väntade nedgången av inflationen så blir det upp till centralbankerna att vidta åtgärder.

– Då är det USA:s centralbank som brukar gå först. De skulle kunna dra ned på sina stödköp av statsobligationer mer än planerat eller införa räntehöjningar. Men troligtvis kommer framför allt marknaden att sköta återgången till den tidigare låga inflationstakten, säger Stefan Karlsson.