Så påverkas svensk export av starkare krona och höjda tullar

Vad beror kronförstärkningen på?

   – Kronan har stärkts framför allt gentemot dollarn, men även mot euron, det brittiska pundet och den norska kronan – men inte alls lika mycket. Den främsta orsaken är att dollarn har försvagats, rent makroekonomiskt har ingenting förändrats som förklarar kronförstärkningen för Sveriges del.

Kommer kronan att vara fortsatt stark?

   – Kronförstärkningen skulle vara mer varaktig om något hänt i Sverige som motiverar den, men det har det inte. Och kronan har pendlat kraftigt i värde under många år nu. År 2015 inleddes ett dramatiskt fall för kronan som varade i tio år, men nu är vi inne i en period av förstärkning. EKN gör inga officiella valutaprognoser men jag tror att en dollar om ett halvår kommer att kosta ungefär som i dag. Det beror mest på vad som händer i USA.

Varför har dollarn försvagats?

   – Framför allt är det regeringsskiftet i USA som fick dollarn att backa. Att Trump började driva en helt annan handelspolitik syntes i dollarkursen. Pengar strömmade ut ur USA när placerare i aktie- och räntefonder tog tillbaka sina vid den tiden stora värdeökningar. Då ökade efterfrågan på kronan och utbudet av dollarn, vilket förändrade dollarns växelkurs mot kronan och andra valutor.

   – Tullfrågan är central för utvecklingen av växelkursen. Just nu ser det ut som om den amerikanska importen kan landa i en tullsats på i snitt 20 procent. Det är en nivå som vi inte sett sedan 1930-talet, men det har ändå inte fått någon större effekt på den globala ekonomiska tillväxten. IMF spår också ökad världshandel för både varor och tjänster, trots tullarna. Men tullarna är en del av de stora politiska förändringar som pågår i USA, vilka påverkar förtroendet för landet och viljan att investera och placera pengar där. Detta påverkar dollarns värde mot andra valutor.

Hur viktigt är USA för Sverige?

   – De senaste åren har USA varit Sveriges största exportmarknad, om man ser till export av varor och tjänster sammantaget. Över hälften av vår samlade export går dock till EU och euron är därför vår viktigaste handelsvaluta. Kronan har stärkts med cirka fem procent mot euron sedan årsskiftet, men läget förändras från vecka till vecka.

Hur ser läget ut på tullfronten just nu?

   – De amerikanska importtullarna ser ut att ha landat på nivåer som företag och exportörer har att leva med. En minskad grad av osäkerhet bidrar till att växelkurserna har stabiliserats jämfört med årets första kvartal. En ny osäkerhet har dock tillkommit i och med att två domstolsinstanser i USA har underkänt Trumps motiv för att införa generella tullar – att landets handelsunderskott utgör ett nationellt nödläge. I början av november ska Högsta domstolen ta upp överklagan men jag bedömer att dagens tullar troligen är en maxnivå. Om Högsta domstolen går på samma linje som de två tidigare instanserna så kan en del av tullarna försvinna. Men i ett sånt läge kan kongressen stifta lag som möjliggör för president Trump att fortsätta på den inslagna tullvägen.

   – Eftersom dollarn har pendlat så kraftigt under de senaste 25 åren har många företag lärt sig leva med en extremt volatil växelkurs, i synnerhet mot dollarn, något mindre mot euron. Företag som kan – och tycker sig behöva det – valutasäkrar sina fordringar eller skulder hos en bank genom att köpa eller sälja valuta på termin, beroende på om man exporterar eller importerar.

   – Svenska exportörer föredrar ju en svagare krona, i alla fall om de har en större del av sin kostnadsmassa i Sverige. Att kronan stärkts kan därför ge incitament till rationaliseringar som gynnar vår konkurrenskraft på längre sikt.

Hur har de amerikanska tullarna slagit mot svensk export?

   – Exportstatistiken fram till halvårsskiftet 2025 visar att värdet av den svenska varuexporten till USA minskat med 8 procent sedan i januari, jämfört med första halvåret förra året. Givet att generella tullar för svensk del legat runt 10 procent och för bilar – den enskilt största exportprodukten till USA – på 25 procent, tycker jag inte det är mycket. Men tullar i kombination med den starkare kronan kommer troligen att bidra till en ytterligare minskning av varuexporten.

   – Och det visar att svenska företag har dragit nytta av de senaste trettio årens globalisering. De har blivit snabbfotade och anpassar sig snabbt till nya förutsättningar. Och vi ska komma ihåg att tjänster inte omfattas av de nya tullarna.

Vilka har burit kostnaderna för de nya tullarna?

   – Grova uppskattningar visar att de amerikanska importörerna täckt 60 procent av tullarna, 20 procent har landat på den amerikanska slutkonsumenten och 20 procent har absorberats av den utländska exportören. Över tiden kommer alltmer att hamna på de amerikanska konsumenterna, vilket förstås bekymrar Federal Reserve eftersom inflationstakten kan öka.

   – Samtidigt utgör importen bara runt 12 procent av den amerikanska ekonomin, vilket är mycket lite i jämförelse. I Sverige står importen för 50 procent av BNP.

Hur påverkas räntan och inflationen i Sverige av en starkare krona?

   – Sett till inflationseffekten är det positivt att den svenska kronan har stärkts, givet att svenska importörer låter detta slå igenom på slutpriserna mot konsument. Det skulle vara välkommet eftersom inflationstakten just nu är lite högre än vad Riksbanken vill se.

Till sist – hur går det för svensk export just nu?

   – Den är oförändrad i belopp under första halvåret 2025, efter många års tillväxt i kronor som dock till stor del beror på den svaga kronan.