Rymdteknik driver den gröna omställ­ningen – och öppnar nya export­möjligheter

Rymdteknik har blivit en motor i den gröna omställningen. Med hjälp av satelliter kan vi övervaka klimatet, förutse naturkatastrofer och använda jordens resurser mer effektivt. Samtidigt växer en ny marknad där svenska företag ligger i framkant med teknik som används över hela världen.

I dag kretsar omkring 8 000 satelliter runt jorden och några hundra av dessa samlar in miljödata i realtid. Informationen gör att beslut kan fattas snabbare och mer träffsäkert än någonsin tidigare. Det gör det möjligt att både reagera snabbare när naturkatastrofer inträffar – och att proaktivt planera för framtida risker.

   – När översvämningar eller jordbävningar inträffar kan hjälpinsatser sättas in direkt tack vare satelliternas överblick. Och med hjälp av historiska data kan vi förutse var nya katastrofer kan inträffa, eftersom exempelvis erosion syns tydligt på satellitbilder, säger Iris Lee Thompson, ansvarig för jordobservation och geografisk analys på Rymdstyrelsen.

Svenska satelliter i klimatets tjänst

Sverige har byggt upp en unik kompetens inom rymdteknik och bidrar till flera satellitprogram som samlar klimatdata. Ett exempel är EarthCARE-satelliten, som sköts upp 2024 för att studera molnens påverkan på klimatet.

Göteborgsbaserade Beyond Gravity har levererat omborddatorn som styr satelliten och antennerna som hanterar kommunikationen med jorden. Satelliten ger en helhetssyn på samspelet mellan moln, aerosoler och strålning – avgörande för att förstå jordens energibalans och utveckla bättre klimatmodeller.

Även Arctic Weather Satellite, som lanserades samma år, bidrar med ny klimatnytta. Den mäter hur is bildas i moln och gör det möjligt att skapa mer träffsäkra väderprognoser – tack vare instrument från AAC Omnisys i Västra Frölunda och konstruktion från OHB Sweden i Kista.

   – Sverige är extremt bra på att utveckla små, flexibla system som kan ställas om från att bevaka atmosfären till att övervaka biomassa. Det är en enorm styrka, säger Iris Lee Thompson.

AI och rymddata – nästa gröna steg

Lee Thompson lyfter tre huvudområden där Sverige ligger i framkant: sensorteknik och datainsamling, AI och automatisering av stora datamängder samt bearbetning av data redan i rymden innan den når jorden. Nu öppnas nya möjligheter inom alla tre.

   – Vi har precis fått mandat att bedriva ett rymddataprogram där utgångspunkten är att skapa samhällsnytta genom jordobservation och rymddata. Det är någonting helt nytt och innebär enorma möjligheter för bland annat företag, stora som små, att utforska vad rymddata kan göra för samhället.

Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE, lyfter AI Edge som ett särskilt lovande område för svenska bolag.

   – Vi positionerar just nu Sverige inom AI Edge i rymden, alltså självlärande system som kan filtrera information direkt i rymden. Det gör det möjligt att fatta snabbare beslut och minskar mängden information som behöver skickas fram och tillbaka till jorden. 

AI Edge handlar inte bara om snabbhet – det är också en klimatfråga. Att lagra all satellitdata på jorden kräver enorma datacenter med stora kylsystem som i sint tur kan generera betydande koldioxidutsläpp om de drivs av el som är producerad av fossila bränslen.

   – Genom att bearbeta data redan i rymden och bara skicka ner det som är relevant kan man spara enormt mycket energi. Här kan Sveriges expertis inom AI och automatisering göra verklig skillnad, säger Tobias Edman.

Från rymddata till klimatåtgärder

Rymddata används för att optimera jordbruk, planera städer, övervaka skogarnas hälsa och effektivisera transporter. I norra Sverige bidrar EISCAT med unika mätdata om solens påverkan på atmosfären – kunskap som är grundläggande för alla klimatmodeller.

   – Den största parametern i klimatmodeller är solstrålningen och dess effekt på jorden, och det är precis det vi studerar. Vi har 50 år av data som forskare använder för att förstå energibalansen i den övre atmosfären, säger Philip Påhlsson, vd på EISCAT.

Med den nya EISCAT 3D-anläggningen, som tas i drift under 2026, kan forskare göra tredimensionella observationer av atmosfären med en precision som aldrig tidigare varit möjlig.

Gemensam innovation för klimatet

Sverige deltar också i flera europeiska program som Galileo, Copernicus och ESA:s vädersatelliter, vilket stärker både samarbete och exportmöjligheter. När det gäller utvecklingen av ny rymdteknik är långsiktighet avgörande – och samarbete nyckeln.

   – Klimatet känner inga gränser. Det vi utvecklar i Sverige kommer inte bara oss till nytta, utan hela världen. För att nå klimatmålen måste vi satsa ännu mer tillsammans, säger Iris Lee Thompson.