Israel

Landriskanalys för Israel

Senaste landriskanalysen för Israel gjordes i januari 2026.

Robust ekonomi i en orolig omvärld

Israels styrkor inkluderar bland annat en öppen och konkurrenskraftig ekonomi där exportsektorn motsvarar knappt 30 procent av BNP (jämfört med Sverige 44 procent). Mellan 2015 och 2024 var Israels BNP-tillväxt i genomsnitt 3,6 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet om 2,0 procent för utvecklade industriländer generellt.

Tillväxten drivs bland annat av en högteknologisk sektor som utgör 15 procent av BNP och bidrar till omkring hälften av landets exportinkomster. Sektorn har bland annat gynnats av att utgifter för forskning och utveckling är bland de högsta inom OECD, samtidigt som en stark entreprenöriell kultur och tillgång till inhemskt riskkapital har bidragit till en hög grad av kommersialisering av innovationer.

Den ekonomiska utvecklingen kommer även fortsatt att främjas av en stark externfinansiell position, ihållande bytesbalansöverskott och stora valutareserver som gjort att landet kunnat hantera tidigare inhemska och externa chocker. Centralbankens valutareserv motsvarande exempelvis vid utgången av 2025 cirka 45 procent av BNP. Utöver detta gynnas ekonomin av gasfyndigheter i Medelhavet, bioteknik, turism och jordbruk. 

Trots en välutvecklad ekonomi har statsfinanserna periodvis varit ansträngda. Budgetunderskott har varit vanligt förekommande och uppstått till följd av bland annat höga utgifter för säkerhet och försvar samt instabila regeringskoalitioner som prioriterat politisk enighet framför budgetdisciplin. Utgifter för säkerhet och försvar väntas minska från toppnivån om åtta procent av BNP under 2024 men förbli högre än före kriget i Gaza. 

IMF prognosticerar att den offentliga skulden kommer att motsvara 71 procent av BNP 2027, vilket är en ökning med 13 procentenheter jämfört med bedömningen innan krigsutbrottet. Samtidigt bedöms statsskuldens sammansättning som gynnsam då mer än 80 procent av skulden innehas av inhemska investerare i lokal valuta och den genomsnittliga löptiden är nio år.

Total extern skuld är låg, strax under 30 procent av BNP. Israels externbalans bedöms som mycket stark. Kontinuerliga bytesbalansöverskott under flera årtionden – det senaste underskottet var 2012 – har gjort landet till en av de större nettokreditorerna (tillgångar överstiger skulder) bland icke-råvaruexporterande ekonomier i relation till BNP. 

Möjligt regeringsskifte under 2026

Den vapenvila som Israel och Hamas enades om i oktober 2025 väntas i stort upprätthållas och ge utrymme för minskad militär konfrontation. Samtidigt kan tillfälliga avsteg och uppblossande stridigheter förekomma, och vägen till en varaktig lösning bedöms vara lång. Den minskade militära konfliktnivån kommer att lätta på tidigare utbudsbegränsningar och den israeliska ekonomin väntas därför expandera med 3,9 respektive 3,3 procent under 2026 och 2027, enligt IMF. 

Trots ett förbättrat säkerhetsläge bedöms den långsiktiga tillväxttakten bli lägre än före kriget. Detta till följd av ett lägre arbetskraftutbud, då fler personer väntas vara mobiliserade under längre tid än före kriget, samtidigt som palestinska arbetstagare, tidigare aktiva inom bland annat bygg- och jordbrukssektorerna, endast delvis ersätts. 

Även om konfliktintensiteten minskade under början av 2024 bedöms de ekonomiska effekterna bli långvariga. Ökade kostnader för säkerhetsarrangemang och återuppbyggnad av förstörd infrastruktur kommer att tynga de offentliga finanserna även på lång sikt. Också utbudet av palestinsk arbetskraft väntas bli lägre, vilket kommer att utgöra ett hinder för byggsektorn och jordbruket där flödet av arbetare, från både Västbanken och Gaza, hittills utgjort viktiga beståndsdelar. 

Instabilitet kommer fortsätta att prägla den politiska utvecklingen och premiärminister Benjamin Netanyahu bedöms få svårare att hantera olika viljor inom den nuvarande koalitionen. Hanteringen av frågan om undantag från den allmänna värnplikten för ultraortodoxa bedöms kunna öka spänningarna inom koalitionen och kan i förlängningen utlösa ett regeringsskifte. Ett nyval under första halvan av 2026 kan därefter förändra förutsättningarna för regeringsbildningen. Politisk fragmentering och skiftande allianser kommer göra att även framtida regeringar kommer få det svårt att fullgöra sina mandatperioder.  

Demografiska förändringar avseende relationen mellan sekulära judar och övriga befolkningsgrupper, där den förra har en högre utbildningsnivå och arbetskraftsdeltagande, kan på sikt att leda till försämrad produktivitet och ökat skatteuttag för att kunna upprätthålla nuvarande offentligfinansiella struktur. Den positiva utvecklingen under de senaste åren med förbättrade relationer för Israel med flertalet länder i arabvärlden väntas på sikt kunna återupptas efter att kriget avslutats. 

Affärsmiljön

Världsbankens Ease of Doing Business-index placerar Israel på plats 35 av 190 rankade länder under 2020 (observera att Världsbanken har upphört med Ease of Doing Business och att 2020 är senaste tillgängliga år i den serien), vilket är i linje med flera OECD-länder. I Transparency Internationals Corruption Perceptions Index rankas Israel på plats 30 av 180 länder, vilket är bland de bättre i regionen, endast efter Förenade Arabemiraten. Placeringen är en förbättring från tidigare år och ungefär i linje med nivån under det senaste årtiondet. 

Världsbankens Governance Indicators (WGI), som innefattar mått på institutioners och regleringsmiljöns kvalitet, placerar landet över genomsnittet för MENA, tack vare stabila och välfungerande institutioner. Vad gäller politisk stabilitet och säkerhetsläge klassificeras Israel under genomsnittet för regionen. 

Den israeliska banksektorn är utvecklad, diversifierad och välkapitaliserad. Bankerna har visat sig motståndskraftiga i perioder av sämre marknadsförhållanden. De har en historiskt god och stabil tillgångskvalitet, även om kapitalmått generellt är lägre än jämförbara marknader innebär centralbankens konservativa riskviktning att bankerna har god förlustabsorberande förmåga. Andelen problemlån är låg (<1 procent) och bankerna är generellt väl rustade att hantera kreditförluster. 

Nyckeltal över tillgångskvalitet och lönsamhet har kunnat upprätthållas på goda nivåer trots svagare globala impulser, kopplade till förändrade handelspolitiska förutsättningar, samt inhemska ekonomiska effekter av den pågående konflikten.

I EKN:s affärsbedömning tas hänsyn till risken för negativ påverkan på mänskliga rättigheter. EKN:s fokus ligger på den påverkan som den verksamhet där de exporterade varorna ska användas kan ha. I sammanhanget är frågor som arbetsförhållanden, barn- och tvångsarbete, övervåld av säkerhetsstyrkor, ursprungsfolks rättigheter samt landrättigheter av stor vikt. 

I Israel är risker kopplade till barnarbete och tillgång till gottgörelse likvärdigt med andra höginkomstländer inom OECD. Samtidigt bedöms riskerna inom delindexet säkerhetsstyrkor och mänskliga rättigheter samt landrättigheter vara högre än i både OECD:s höginkomstländer och lägre medelinkomstländer.

EKN:s policy

Israel är ett höginkomstland och medlem av OECD, vilket innebär att landet inte omfattas av OECD:s landriskklassificering. EKN nedgraderade Israel till landriskklass 2 år 2024. Vid långa kredittider ska marknadsreferenser inhämtas. Normal riskprövning gäller för samtliga köparkategorier. Inga risktyper täcks avseende transaktioner till ockuperade områden. Dessa områden innefattar Västbanken, inklusive östra Jerusalem, Gaza och Golanhöjderna, som ockuperades 1967.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN har under perioden 2020–2024 ställt ut garantier i 30 affärer, till ett sammanlagt belopp om drygt 13,9 miljarder kronor, för svenska företag som exporterar till Israel. Beloppsmässigt domineras engagemanget av transportsektorn som utgör 98 procent av garantier. EKN:s betalningserfarenhet är god. Dröjsmål förekommer sällan, inga utestående fordringar finns i dagsläget och den senaste skaderegleringen skedde 2016.