Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sidfoten

Landriskklass

4 av 7

Risktyp Kort Lång
Statsrisk
Normal riskprövning
Normal riskprövning
Offentlig
Normal riskprövning
Normal riskprövning
Bank
Normal riskprövning
Normal riskprövning
Företag
Normal riskprövning
Normal riskprövning

Landriskanalys för Colombia

Senaste landriskanalysen för Colombia gjordes i oktober 2026.

Demokrati med säkerhetsutmaningar

Colombia är Latinamerikas fjärde största ekonomi i termer av nominell BNP, 457 miljarder USD, och den tredje största sett till befolkning, med 53 miljoner invånare. Landet är en etablerad demokrati med stabila institutioner, ett oberoende rättsväsende och en lång historia av fredliga maktskiften. Colombia har ett presidentstyre med fyraåriga mandatperioder och en konstitution som bygger på maktdelning och så kallade checks and balances mellan den verkställande (regeringen), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen) makten.

Historiskt har den politiska makten pendlat mellan två mitten-högerpartier: det konservativa Partido Conservador Colombiano (PCC) och det liberala Partido Liberal Colombiano (PLC). Idag är det politiska landskapet betydligt mer fragmenterat, med representation av omkring 15–20 partier i kongressen. Mellan 2022 och 2026 styrdes Colombia av Gustavo Petro, den första presidenten från vänster på den politiska skalan och en representant för Pacto Histórico. I presidentvalet 2026 svängde den politiska pendeln tillbaka åt höger genom valet av outsiderpolitikern Abelardo de la Espriella.

Den ekonomiska aktiviteten i Colombia har varit mer dynamisk än i övriga regionen under det senaste årtiondet. Colombias BNP växte med i genomsnitt 2,7 procent per år mellan 2015 och 2024, medan genomsnittstillväxten för Latinamerika var 1,3 procent per år under samma period. Ekonomin omfattar jordbruk och råvaror, gruvverksamhet, tillverkningsindustri, tjänster och turism. Tjänstesektorn motsvarar omkring 60 procent av ekonomin och tillverkningsindustrin drygt 10 procent.

En långsiktig utmaning är den råvaruberoende exportintjäningen. Närmare 50 procent kommer från gas och olja, följt av jordbruksprodukter som kaffe och bananer. Råvarukoncentrationen gör den colombianska ekonomin utsatt för volatila världsmarknadspriser, torka och väderförändringar, liksom klimatrelaterade omställningsrisker. Enligt ND-GAIN:s index, ett etablerat mått på olika länders sårbarhet och anpassningsförmåga i förhållande till klimatförändringar, har Colombia i dagsläget en total poäng på 48 av 100. Det placerar landet i ett medelläge globalt vad gäller klimatsårbarhet och anpassningsförmåga.

Samtidigt finns flera faktorer som idag utgör buffertar mot externa påfrestningar och upprätthåller ekonomins makroekonomiska stabilitet. Den flytande växelkursen fungerar som en stötdämpare mot eventuella råvaruprisfall. Valutareserven är adekvat och motsvarar drygt sju månaders importtäckning, medan inflödet av utländska direktinvesteringar täcker underskotten i bytesbalansen. Colombia har även en tradition av upplåning på internationella kapitalmarknader, där tillgången till kapital har varit relativt god, även om riskmarginalerna har stigit de senaste åren.

Landets centralbank agerar oberoende och det colombianska banksystemet är sunt, om än begränsat i omfattning sett till ekonomins storlek. Detta förklaras bland annat av att den informella sektorn fortsatt utgör en stor del av ekonomin.

Fredsavtalet mellan regeringen och den största gerillagruppen, Farc, vilket undertecknades 2016, markerade slutet på ett över femtio år långt inbördeskrig. Trots detta har landet inte uppnått fullständig fred. I många av de områden där Farc tidigare hade kontroll har nya väpnade grupper tagit över narkotikahandeln och annan kriminell verksamhet. Förhandlingar med den sista kvarvarande gerillan, ELN, har pågått under flera år men har varit helt avbrutna sedan 2024. Under de senaste åren har det väpnade våldet ökat, med sammandrabbningar både mellan rivaliserande gäng och mellan gängen och statens säkerhetsstyrkor. 

Finanspolitiska utmaningar

Den statsfinansiella situationen har försvagats under senare år, om än från en stark utgångspunkt. Colombia har länge haft ett gott rykte som ett av regionens mest ansvarsfulla länder i finanspolitiken och har aldrig ställt in betalningarna. Detta har bidragit till stabila relationer med kreditorer och god tillgång till kapitalmarknader. De senaste årens nedgraderingar av kreditbetyg markerar dock en förändring i detta avseende. Colombia har förlorat sin ställning som investment grade hos två av de tre stora kreditvärderingsinstituten.

Underskottet i statsfinanserna har vuxit och regeringen aktiverade 2025 en upphävandeklausul i den finanspolitiska regeln fram till slutet av 2027. Det innebär att större underskott än regeln medger tillåts fram till dess. Samtidigt har kongressen antagit en decentraliseringsreform som över tid ökar statens transfereringar till kommunerna och riskerar att sätta betydande press på budgeten, om inte även ansvarsfördelningen förändras. Marknaden följde därför presidentvalet 2026 nära, då utgången sades definiera inte bara nästa mandatperiod utan även det kommande decenniet för den colombianska ekonomin.

Högersväng i det avgörande valet

Abelardo de la Espriella vann det polariserade presidentvalet 2026 med en mycket knapp marginal – mindre än en procentenhet, motsvarande omkring 250 000 röster. De la Espriella är en högerpopulistisk outsider som drivit en hård linje i säkerhetsfrågor, så kallad mano dura, och utlovat omfattande reformer: en nedskärning av statsapparaten med 40 procent, återupptagen olje- och gas-prospektering samt avskaffande av vissa skatter.

Den knappa segermarginalen väcker dock frågor om regeringens politiska mandat att driva igenom dessa reformer, samt om dess praktiska förmåga att göra det. 

Eftersom de la Espriella saknar en etablerad partiapparat i ryggen riktas mycket av uppmärksamheten mot vilket regeringsteam han samlar omkring sig. Stort förtroende har tillskrivits den tillträdande finansministern Miguel Gómez, en nationalekonom och tidigare bankchef, som signalerat en genomgripande skattereform i syfte att strukturellt minska den offentliga sektorns storlek och återställa balansen i statsfinanserna.

Även José Manuel Restrepo, finansminister under expresident Duque, anses inge förtroende och väntas få en framträdande roll, även om det ännu är oklart vem som i praktiken kommer att sköta förhandlingarna med kongressen.

Förtroende och handlingsutrymme

Marknaden har hittills reagerat påtagligt positivt på valutgången. Sedan slutet av maj 2026, då de la Espriella började skörda valframgångar, har CDS-marginalerna fallit med omkring 38 procent, eller 87 baspunkter. Detta speglar en betydande förbättring i marknadens riskuppfattning av Colombia. Den colombianska peson har under samma period stärkts med drygt 14 procent mot USD.

Även den parlamentariska situationen kan bli mer hanterbar än vad de la Espriellas representation i kongressen antyder. I linje med ett historiskt mönster, där traditionella partier tenderat att ansluta sig till sittande regeringar, har både konservativa och liberaler gått med i regeringskoalitionen. Detta har lyft stödet till nära 50 procent i båda kamrarna i kongressen.

Regeringen väntas dock även förlita sig på exekutiva befogenheter för att driva igenom sin politik. De la Espriella har tidigare aviserat att han avser att utfärda 90 dekret redan under sin första dag vid makten. Colombias författningsdomstol har dock tidigare upphävt liknande dekret, vilket illustrerar att det institutionella motståndet är starkare än exempelvis i Argentina. En snabb minskning av underskottet blir därför inte en enkel process.

För riskbilden blir det framöver centralt att följa den finanspolitiska utvecklingen, inte minst budgeten för 2027 och efterlevnaden av den finanspolitiska regeln från 2028, samt regeringens förmåga att driva igenom strukturreformer, stärka kreditbetygen och förbättra det allmänna säkerhetsläget.

Affärsmiljön

EKN placerar Colombia i affärsmiljöklass i 4 av 7. Detta återspeglar en korruptionsnivå, regleringskvalitet och rättssäkerhet som ligger i linje med jämförbara länder, enligt Världsbankens Worldwide Governance Indicators (WGI). Tillgången på finansiell information för privata köpare är i allmänhet god. Import på öppen kredit är vanligt förekommande och EKN:s erfarenheter är goda.

När det gäller den övergripande regleringsmiljön kan det å ena sidan konstateras att den colombianska statsförvaltningen kännetecknas av en hög grad av tillförlitlighet. Det gäller exempelvis finansdepartement, centralbanken och till dessa knutna myndigheter. Å andra sidan präglas den lokala colombianska förvaltningen inom kommunala myndigheter och bolag av en högre risk för politisk inblandning och korruption.

Det kan också vara komplicerat att realisera säkerheter. Exempelvis finns krav på att realisera en pant genom försäljning på auktion, vilket kan göra sådana åtgärder både tidskrävande och kostsamma. Colombias samlade resultat i WGI, en uppsättning indikatorer som bland annat mäter korruptionsnivå, regleringsmiljö, politisk stabilitet och rättssäkerhet, har legat på en relativt stabil nivå under de senaste tio åren.

Den colombianska banksektorn domineras främst av inhemska banker, vilka står för omkring två tredjedelar av de samlade tillgångarna. Sektorn är i huvudsak privatägd, vilket hänger samman med avyttringen av statliga banker i samband med en stor bankkris i slutet av 1990-talet. Ramverket för bankregleringen är relativt välutvecklat, även om det finns utrymme för förbättringar, exempelvis vad gäller kapitaltäckningsregler och definitionen av bankernas primärkapital.

Staten bedöms också som tillförlitlig när det gäller viljan och kapaciteten att stödja banker som hamnat i problem. Detta manifesterades senast under pandemin, då centralbanken bland annat upprätthöll likviditetsnivåer i det finansiella systemet och stödde fortsatt kreditgivning till SME-sektorn. Efter en topp 2023 har andelen problemlån i banksystemet sjunkit och uppgick till omkring 4,4 procent i maj 2025, främst till följd av en förbättring i hushållslåneportföljerna. Över lag är den finansiella sektorn fortsatt sund och likvid, med adekvata kapitaliseringsnivåer.

I EKN:s affärsbedömning tas hänsyn till risken för negativ påverkan på mänskliga rättigheter. EKN:s fokus ligger på den påverkan som den verksamhet där de exporterade varorna ska användas kan ha. I sammanhanget är frågor som arbetsförhållanden, barn- och tvångsarbete, övervåld av säkerhetsstyrkor, ursprungsfolks rättigheter samt landrättigheter av stor vikt.

I Colombia är risken för kränkningar av mänskliga rättigheter relevanta för företagsverksamhet högre än för OECD:s höginkomstländer men över lag i linje med risknivåerna för övre medelinkomstländer. Risknivån för att människor inte får tillgång till gottgörelse i projekt är något lägre relativt andra riskindikatorer, medan risken för kränkningar av landrättigheter samt inskränkningar i fack-föreningsfriheten är något högre.

EKN:s policy

EKN klassificerar Colombia i landriskklass 4 av 7 sedan 2006. Normal riskprövning gäller för affärer med samtliga gäldenärskategorier: finansdepartementet, andra offentliga köpare, banker och företag. Det innebär att det inte finns några på förhand givna begränsningar i garantigivningen och att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

EKN:s åtagande och erfarenhet

Colombia tillhör de större marknaderna för EKN i Latinamerika. Garantierna är huvudsakligen koncentrerade till stadsbussprojekt i några av landets större städer och till transportsektorn i stort. Därutöver finns en exponering mot ett större kraftprojekt. Resterande engagemang härrör från gruvsektorn, hälsosektorn samt pappers- och förpackningsbranschen.

EKN har under de senaste fem åren i genomsnitt ställt ut garantier i drygt 30 affärer per år. Över lag är betalningserfarenheten god. Betalningsproblem och dröjsmål förekommer i enskilda affärer, men de senaste 15 åren har skadeutbetalningsvolymen varit försumbar i relation till garantivolymen.

Mer för dig som vill exportera till Colombia