Ett svagt exportår att vänta – men här är mark­na­der­na som går bäst

Hur är läget i världsekonomin egentligen?

   – Situationen ser olika ut runtom i världen. IMF prognostiserar att den amerikanska ekonomin växer med 2,7 procent 2024 medan det i euroområdet förutspås en fortsatt mager tillväxt 2024 om 0,8 procent. Euroländerna och övriga EU-länder saknar den dynamik och tillväxtkraft som präglar USA. Men även om USA går starkare än Europa så är det österut som den verkliga tillväxten sker.

I Asien alltså – hur ser ekonomin ut där då?

   – Ja, faktum är att framför allt Europa i relativa termer bidrar allt mindre till att världsekonomin expanderar. Kina har till exempel gått om EU och står nu för 18 procent av världsekonomin. Det här innebär att beroendet av västvärlden minskar – och det får konsekvenser för bland annat handels- och kapitalflöden, förhandlingar i internationella organisationer och den säkerhetspolitiska utvecklingen.

Vilka konsekvenser får det här?

   – Såväl USA som EU vidtar nu åtgärder som på sikt försvårar för företag utanför USA och EU att konkurrera på dessa marknader. Inte sällan riktas fokus mot just Kina. Det mesta pekar mot att denna protektionistiska trend håller i sig. Vilken riktning utvecklingen tar påverkas inte minst av utgången av presidentvalet i USA. En seger för Donald Trump medför troligen att generella tullar införs på all varuimport till USA. Få länder kommer att låta en sådan åtgärd passera utan motåtgärder, vilket kan leda till en fördyrad och försvårad global handel.

Om det händer, hur påverkas svenska exportföretag?

   – Det är naturligtvis inte bra för svensk export med utökade tullar och handelshinder. Men världshandeln är väldigt integrerad idag, mer än någonsin förr, och det talar emot ett fullt utvecklat handelskrig. Däremot är det troligt att utvecklingen mot att företag söker diversifiera underleverantörsledet, såväl i antal underleverantörer som geografiskt, fortsätter. Detta sker dock till priset av en allt långsammare tillväxt i handeln.

Och hur går det då för den svenska exporten just nu?

   – Den svenska varuexporten har gynnats av en allt svagare krona, dock i avtagande grad. Under 2023 växte varuexporten i värde med 5 procent och under 2022 med hela 23 procent. Under januari till mars 2024 sjönk den i stället med fem procent. Svag ekonomisk utveckling i Europa och att effekten av en svagare krona klingar av förklarar delvis att exporten inte längre ökar. Givet dessa omständigheter är ett fortsatt svagt svenskt exportår 2024 att vänta.

Om man som svenskt exportbolag vill tänka framåt – vart ska man vända blickarna då?

   – Det finns en rad spännande marknader, båda stora och små. Tillväxten är till exempel hög i stora delar av Sydostasien, och även i Centralasien och i Afrika söder om Sahara. Men man ska inte bara se till den totala tillväxttakten när man funderar på en ny exportmarknad – det är väldigt mycket annat som påverkar om marknaden är rätt för ditt företag. Med det sagt så finns det några intressanta marknader som bör nämnas lite extra:

1. Indien och Sydostasien.

I Asien förväntas tillväxten förbli robust, kring fem procent 2024 och 2025, Samtidigt pågår en tillväxtrotation i regionen, där dynamiken är starkare i Indien och Sydostasien än i Kina. Indiens tillväxtmomentum har dessutom stärkts. Prognoserna har reviderats upp och för 2024 – 2025 väntas tillväxten bli drygt 6,5 procent. I många av de större ekonomierna i Sydostasien förväntas tillväxten stärkas från 4,1 procent 2023 till drygt 4,5 procent 2024.

2. Kina.

Tillväxten må ha saktat in men Kina spås ändå växa med 4,6 procent 2024, och har de senaste två kvartalen haft en tillväxt på mer än 5 procent. Och med tanke på att Kina redan står för nästan en femtedel av världsekonomin så innebär varje procent stora summor.

3. USA och Europa (ändå).

Tillväxt eller inte så står EU och USA för drygt 40 procent av världens ekonomi – så man ska inte stirra sig blind enbart på tillväxtsiffror. Dessutom talar den ökade protektionismen för att det fortsatt kommer att vara relativt enklare och billigare att göra affärer inom till exempel EU.