Låt EU-taxo­nomin bli en fördel för ditt företag

Grön omställning är inte längre ett val – det är ett affärsvillkor. För företag som exporterar från Sverige kan EU-taxonomin bli en avgörande konkurrensfördel. Men vad innebär det egentligen att "leva upp till taxonomin"? Karin Wessman, hållbarhetschef på Exportkreditnämnden (EKN), förklarar vad svenska småföretag behöver veta – och varför det lönar sig att vara tidigt ute.

Karin, det pratas mycket om EU-taxonomin. Men vad är det, rent konkret?

– Man kan säga att det är EU:s svar på frågan: ”Vad är egentligen hållbart?” EU-taxonomin definierar exakt vilka ekonomiska aktiviteter som kan räknas som miljömässigt hållbara. Det här ger både investerare, företag och beslutsfattare en gemensam spelplan – och ett gemensamt språk för hållbarhet.

Vad vill EU uppnå med det här systemet?

– I grunden handlar det om att styra pengar i rätt riktning. Kapitalflöden ska gå till projekt som faktiskt gör nytta för klimatet och miljön. Dessutom vill man sätta stopp för greenwashing – alltså när något marknadsförs som grönt utan att vara det. Det här är mer än en regel – det är en vägvisare för framtidens affärer.

– Direkt påverkar den de stora, ja. Men effekterna rinner snabbt ner i leverantörskedjan. Små företag som vill vara leverantörer måste i många fall kunna visa att de arbetar hållbart. Det handlar inte om att vara perfekt från dag ett – utan om att kunna visa att man är på väg.

Hur påverkar det exportföretag i praktiken?

– Framför allt på två sätt. För det första: tillgången till finansiering. Banker och investerare använder EU-taxonomin för att bedöma hållbarhet. Företag som inte kan visa att de jobbar hållbart kan få svårare – eller dyrare – finansiering. För det andra: affärer. Många exportmarknader efterfrågar redan idag bevis på hållbarhet. Kan du som företagare visa att du är i linje med taxonomin, står du starkare. Att jobba med EU-taxonomin är som att prata kundens språk – i förväg.

Att jobba med EU-taxonomin är som att prata kundens språk – i förväg.

– Absolut. Den ger små företag en chans att sticka ut. Många marknader är i startgroparna – svenska företag som redan har en hållbarhetsstrategi ligger steget före. Dessutom stärker det varumärket, ökar förtroendet hos kunder och gör företaget mer intressant för hållbarhetsinriktade investerare.

Om jag driver ett litet exportföretag och vill komma igång – var börjar jag?

– Börja med att läsa in dig på grunderna. Kolla vilka av EU:s sex miljömål som är relevanta för din verksamhet – som exempelvis begränsning av klimatförändringar eller cirkulär ekonomi. Kartlägg sedan vilka delar av din verksamhet som skulle kunna räknas som hållbara. Det viktiga är att börja enkelt. Fokusera på en produktlinje eller process i taget. Och ta hjälp – det finns guider från EU, rådgivare, branschnätverk och större kunder som ofta kan dela erfarenheter.

Finns det något särskilt småföretag bör tänka på?

– Ja, jobba med principen "Do No Significant Harm" – alltså att din verksamhet inte får orsaka stor skada på andra miljömål. Det är ofta där de första förbättringarna kan göras. Och börja mäta det du kan – energiförbrukning, resursanvändning, utsläpp. Det ger dig data att kommunicera och bygga vidare på.

Du behöver inte vara i mål – men du måste visa att du är på väg.

– Jag förstår det. Men kom ihåg att det här inte är ett hinder – det är en möjlighet. De företag som börjar jobba med EU-taxonomin nu kommer att ha ett försprång när resten av marknaden vaknar. Och det finns mycket hjälp att få. Man måste inte göra allt på en gång. Men man måste börja.