Kriget är ännu en chock mot världsekonomin

Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, presenterar sin första omvärldsbevakning för 2022. Kriget i Ukraina är i fokus, och dess effekter för världsekonomin och svensk export riskerar att bli påtagliga.

Först och främst, hur är läget i världsekonomin?
– Rysslands angreppskrig mot Ukraina kom som en chock för världsekonomin, som ännu inte återhämtat sig från pandemin. Nu ökar smittspridningen i Kina. Det riskerar att förvärra produktions- och leveransproblem, kärvande globala leveranskedjor, komponentbrist och stigande inflation, som redan före årsskiftet gav ett känsligt läge i ekonomin.

Hur påverkar kriget i Ukraina den globala ekonomin?
– Det påverkar på flera sätt – och dess effekter på handel och ekonomisk tillväxt bedöms bli mest påtagliga i Europa:

Den stigande inflationstakten i framför allt USA och Europa har fått ytterligare påspädning genom Rysslands krigshandlingar i Ukraina och försvårade handelsmöjligheter på grund av sanktionerna.

Rysslands minskande export av energiråvaror, metaller, livsmedel och insatsvaror medför utbudsunderskott på världsmarknaden och stigande priser.

De flaskhalsar i transporter och produktion som uppstod under pandemin förstärks.

Råvarupriserna rusar, vilken effekt får det på handeln?
– Ja, kriget mellan Ryssland och Ukraina har haft en kraftig påverkan på råvarupriserna. Globala råvaruprisindex är för närvarande på den högsta nivån under de senaste tio åren, efter en stadig uppgång sedan mitten av 2020. Priset på olja har tidvis stigit till nivåer som senast uppnåddes 2011 till 2014. Naturgaspriser på den europeiska marknaden, vilka sedan tidigare var höga, har ökat ytterligare samtidigt som kol också betingar rekordpriser. Energipriser påverkar ju all handel, eftersom såväl produktion som transporter är väldigt energiberoende.

– Både Ryssland och Ukraina är dessutom stora spannmålsproducenter. Länderna står för mer än en fjärdedel av världens veteexport och Ryssland står för en stor del av den globala produktionen av konstgödsel. Invasionen kommer därför även att inverka på livsmedelspriserna framöver.

Och hur ser det ut med inflationen?
– Inflationstakten i USA var på årsbasis i mars 2022 8,5 procent, vilket kan jämföras med en takt om 2,6 procent i mars 2021. I eurozonen var inflationstakten 7,4 procent och i Sverige var den 6,1 procent. Det är nivåer som vida överstiger centralbankernas mål om en inflationstakt kring två procent.

– Den höga inflationstakten har drivits av en snabb ekonomisk återhämtning under 2021. Brist på insatsvaror, transportproblem och brist på energi är andra centrala bakomliggande orsaker. Rysslands invasion av Ukraina förändrade radikalt centralbankernas planering och förväntningarna bland finansmarknadernas aktörer. Situationen är svårhanterlig. Inflationstakten fordrar kraftfulla penningpolitiska åtstramning , men åtstramningar riskerar att dämpa den ekonomiska tillväxten. Om bekämpandet av den höga inflationen drar ut på tiden påverkas inflationsförväntningarna, vilket kan leda till en kostnads- och lönespiral.

Till sist, vilken effekt får allt det här på svensk export?
– Det är så klart omöjligt att säga, i och med att vi inte vet hur krigsutvecklingen ser ut framåt. Den svenska varuexporten ökade under 2021 med 14 procent och före kriget såg förutsättningarna goda ut även för 2022. Året inleddes starkt med en ökning av exporten om 25 procent i januari, 22 procent i februari och 27 procent i mars jämfört med samma månader förra året. Den direkta exporten till Ryssland och Ukraina är begränsad och svarar för bara 1,4 respektive 0,3 procent av den totala svenska varuexporten. Men givet att de europeiska länderna är mottagare av ca 75 procent av den svenska varuexporten och att ekonomierna i Europa drabbas av kriget genom lägre ekonomisk tillväxt så kommer exporten att växa i lägre takt. Däremot så lär den knappast minska.