Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sidfoten

Länge var hållbarhetsarbete i företag ganska luddigt. Företag kunde säga en sak och göra en annan, och de kunde välja att bara prata om saker de var duktiga på. Men det är på väg att förändras efter nya krav från EU.

– EU vill driva omställningen mot en hållbar planet och ekonomi. Nu kommer företag att behöva redovisa sitt hållbarhetsarbete på samma sätt som de redovisar sitt finansiella resultat, och mycket tydligare beskriva exakt vilken påverkan de har på miljö, klimat och i sociala frågor, förklarar Karin Wessman, hållbarhetschef på EKN, Exportkreditnämnden.

Sammantaget lanseras en lång rad direktiv på hållbarhetsområdet inom EU, med förkortningar som CSRD, CSDDD och TCFD. De flesta mindre företag behöver inte känna till i detalj vad dessa direktiv handlar om, och de omfattas inte heller direkt av regelverken ännu. Däremot påverkas de flesta företag indirekt, eftersom de ofta har större företag som kunder – och dessa företag håller nu på att ställa om sin insamling av hållbarhetsdata.

– Då är det viktigt att förstå att transparens och jämförbarhet är två viktiga delar i alla dessa regelverk. Både dina kunder och finansinstitut som banker behöver kunna jämföra din verksamhet mot konkurrenter och branschen, och det ställer krav på att du kan kommunicera och presentera ditt hållbarhetsarbete.

Storföretagen väljer hållbara leverantörer

Tidigare var det viktigaste att kommunicera hållbarhet till kunder. Nu kommer alltså kraven från andra hållet, från storföretagen och bankerna som måste visa på sin egen hållbarhet genom hela värdekedjan.

– ”Genom hela värdekedjan” innebär till exempel att dina växthusgasutsläpp även påverkar deras samlade växthusgasutsläpp. Storföretag och banker kommer därför hellre att göra affärer med, och låna ut pengar till, verksamheter som arbetar aktivt för lägre utsläpp, förklarar Karin Wessman.

Vilka siffror och data är det då som svenska företag måste få bättre koll på? Enligt Karin Wessman bör alla företag förbereda sig på att kunna visa siffror på sina växthusgasutsläpp, och i övrigt beror det på vilken bransch du verkar i.

– Var du har din främsta påverkan kommer att avgöra var du förväntas ha full kontroll på siffrorna. För vissa branscher kommer det finnas krav på att kunna rapportera påverkan på biologisk mångfald, och för andra branscher är arbetsvillkor och säkerhet viktiga frågor.

Gräv där du står

Karin Wessman har flera råd till svenska små och medelstora företag som nu måste ta sig an den här utvecklingen. Det första rådet är att gräva där du står.

– Att hålla koll på risker i din bransch är något de flesta företagare redan gör, om än inte alltid på ett strukturerat sätt. Du kanske redan vet att frågan om arbetsvillkoren i fabrikerna där dina varor tillverkas är en viktig fråga – då är det dags att strukturerat börja ställa rätt frågor till dina leverantörer om just det.

För just den så kallade Due Diligence-processen kommer att vara viktig i EU:s arbete framåt – du måste kunna visa hur du vet det du säger att du vet.

– EU, och därmed dina stora kunder och banker, kommer att fråga just detta – hur du tar reda på dina utsläpp eller dina leverantörers arbetsvillkor. Vi på EKN ställer redan dessa frågor i vår ansökningsprocess.

Fråga dina kunder vad de behöver

Karin Wessmans andra råd är att faktiskt fråga kunderna och banken vilken information de vill ha – och hur. Det här är nämligen nytt för alla säger hon, och därför är det troligt att olika kunder till en början kommer att vilja ha varierande information och på olika sätt.

– Dessutom kommer många stora företag behöva rapportera redan för räkenskapsåret 2024 och därför få bråttom i övergången till de nya regelverken. Det här är en utmaning, och därför är det lika bra att fråga viktiga kunder vad de behöver redan nu.

Hon säger också att svenska företag ska försöka se omställningen som en affärsmöjlighet – för den kommer verkligen att sålla agnarna från vetet.

– Om du kan visa att din verksamhet har lägre påverkan än dina konkurrenter, och att du aktivt arbetar med dina viktiga hållbarhetsfrågor, så kommer det att vara en stor konkurrensfördel för dig. Och inte bara inom EU, globalt är en rad liknande direktiv på gång, avslutar Karin Wessman.

Tre hållbarhetstermer som du behöver känna till framöver

  1. CSRD handlar om hur stora företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete i sina årsredovisningar. Många stora företag måste rapportera i linje med CSRD för verksamhetsåret 2024, och det innebär att de troligen kommer att behövs ställa helt nya frågor till många av sina mindre underleverantörer.
  2. EU-taxonomin definierar vad som kan sägas vara en miljömässigt hållbar aktivitet. Stora företag kommer att vilja rapportera och agera i linje med denna taxonomi, och det kommer att påverka deras val av underleverantörer.
  3. Dubbel väsentlighetsprincip. Den innebär att företag förväntas rapportera dels hur företaget påverkar världen, till exempel genom utsläpp av växthusgaser, dels hur företaget påverkas av omvärlden, till exempel genom klimatförändringar.