Experterna: ”Så blir exportåret 2023”

Först och främst – vad tror ni om utvecklingen av den globala ekonomin 2023?

– Prognoserna pekar mot en relativt men inte oroväckande svag utveckling av global BNP som till stor del beror på inbromsningar i Nordamerika och Europa. Regioner som Asien och MENA kommer att ha en betydligt bättre utveckling, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN.

– Även de höga inflationstalen gäller framförallt USA och Europa. I Kina och Japan kommer inflationstakten snarare att ligga på 2-3 procent, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden.

Vad tror ni då om utvecklingen av svensk export 2023?

– Vi väntar oss en svag exporttillväxt under året som kommer och i volymtermer lutar det åt nolltillväxt. Cirka 75 procent av svensk export går till Europa och drygt åtta procent går till USA, så när de marknaderna har det tufft lider även svensk export, säger Lena Sellgren.

– Under januari till oktober 2022 växte svensk export i löpande priser med drygt 24 procent, en väldig ökning med tanke på läget. Men tillväxten drevs till stor del av kronans försvagning mot dollarn och euron – bortser vi från den så var utvecklingen mycket mer modest. Vi väntar oss inte samma draghjälp från kronan under 2023 och i kombination med den svaga konjunkturen lär vi därför se en mager exportutveckling i Sverige. Men någon procents ökning kan vi säkert räkna med, säger Stefan Karlsson.

Kommer komponentsbristen och höga fraktkostnader vara fortsatta problem för företagen under 2023?

– Komponentsbristen är en fortsatt utmaning, särskilt vad gäller halvledare. Det beror nu inte främst på pandemin utan på att klimatomställningen kräver väldigt många halvledare samt att de främst produceras på de osäkra marknaderna Taiwan och Kina, säger Lena Sellgren.

– Problem med skyhöga transportkostnader är dock på väg att normaliseras – framför allt har transportkapaciteten från Östasien förbättrats. Med Kinas förändrade covid-hantering kommer nu även risken för leveransstörningar kopplade till nedstängningar att minska, säger Stefan Karlsson.

Vilka branscher kan klara sig bra och mindre bra 2023?

– Vi tror att detaljhandeln får det tufft på grund av fallande realinkomster som leder till minskade sällanköp. Mer positivt ser det ut för industribolag och exportföretag som arbetar med hållbarhets-, digitaliserings- eller försvarsfrågor – tre aktuella branscher där Sverige är framstående, säger Lena Sellgren.

Vad skulle kunna göra 2023 till ett riktigt dåligt respektive bra exportår?

– Den allt överskuggande riskfaktorn som världen måste hantera även 2023 är kriget i Ukraina. Mycket pekar mot att det blir långvarigt och utgången är omöjlig att spå. Ser vi enbart till krigets inverkan på handeln och ekonomin kan man säga att Ukrainas fortsatta framgångar vore bra för de svenska exportmöjligheterna. Ryska framgångar skulle tvärtemot leda till stigande risknivåer och osäkerhet på de finansiella marknaderna, säger Stefan Karlsson.

– Om inflationen inte faller tillbaka och för höga löneökningar eldar på situationen finns en risk för stagflation. Då kan vi ha många år framför oss med ökande priser, låg tillväxt och högre arbetslöshet – och det vore väldigt illa. Men vi väntar oss att energipriserna och inflationen kulminerar en bit in första kvartalet 2023 och sedan börjar falla tillbaka. Det är positivt att flera europeiska länder har börjat säkra upp sin gastillgångar och nu hoppas vi alla på en mild och blåsig vinter, säger Lena Sellgren.