Publicerad
En perfekt storm för halvledarbristen
Halvledarbristen ställer till det för företag i hela världen – men vad är en halvledare och vad beror bristen på? EKN frågade experten Thorbjörn Ebefors hur något så litet kan skapa så stora problem, och hur länge bristen kommer att hålla i sig.
En halvledare är ett material som kan leda ström eller inte, och som därför kan fungera som en liten strömbrytare i elektroniska produkter. De används i datorer och mobiltelefoner, men också i allt från brödrostar till bilens automatiska fönsterhissar.
Vi använder halvledare för att bygga till exempel minnen, chip och transistorer – och varje enskild elektronikprodukt kräver inte sällan hundratals halvledare av olika slag, förklarar Thorbjörn Ebefors som jobbat med halvledare i 25 år och idag är biträdande programchef för Smartare Elektroniksystem – ett strategiskt innovationsprogram under Vinnova som bland annat ska främja den svenska halvledarindustrin.
Att vi behöver dessa halvledare är inget nytt. Men i takt med att våra produkter blir allt smartare så behövs det fler och fler – och i fler olika produkter. Dessa pyttesmå komponenter är helt enkelt kritiska för att våra prylar ska fungera, och nu är det stor brist på dem. Thorbjörn Ebefors förklarar att den här bristen beror på en rad olika faktorer. Den första anledningen är en ökad efterfrågan i spåren av Corona-pandemin.
– Efterfrågan på elektronikprodukter har ökat explosionsartat nu när alla ska arbeta hemifrån. Dels innehåller produkterna i sig mängder av halvledare, men de maskiner i fabrikerna som bygger våra produkter behöver också halvledare. Så när tillverkarna ska öka sin kapacitet för att möta efterfrågan så ökar behovet av halvledare i alla led.
”Företagen bunkrar halvledare”
Dessutom har pandemin lett till att transporter och frakter blivit både dyrare och tar längre tid än före 2020, vilket spär på problemen ytterligare.
– Det är en perfekt storm, för det här har också lett till att mäklare dykt upp på marknaden. Dessa mäklare köper upp stora mängder halvledare och säljer dem vidare dyrare. Vissa chip har därför gått från 20 till 400 dollar. Samtidigt så bunkrar många företag allt de kommer över och det skapar en obalans i marknaden, säger Thorbjörn Ebefors.
Eftersom till exempel en lastbil innehåller flera hundra olika typer av halvledare så räcker det med att brist på en av dem gör att lastbilen inte kan bli klar. Det är därför inte så konstigt att många fordonstillverkare fått pausa produktionen.
– Problemen syns i de flesta branscher, men fordonsindustrin är talande. Här har både tillverkarna och underleverantörerna drabbats, och samtidigt har bilarna blivit mer tekniskt avancerade. Det har lett till att det på många håll är upp till ett års väntetid på till exempel en elbil – som har behov av extra många halvledarkretsar jämfört med traditionella bilar.
Svenska bolagen omsätter fem miljarder
Halvledarbranschen är en verkligt global bransch. Men det finns också en stor svensk industri – ett knappt hundratal renodlade halvledarföretag med nischade världsledande teknologier som omsätter runt fem miljarder kronor. Lejonparten av försäljningen går på export. Och även om bristen på halvledare inneburit en guldålder för många av dessa företag så har också de haft utmaningar under de senaste åren.
– Ledtider i leveranser påverkar även dessa företag, och den snabba tillväxttakten har också skapat problem med kompetensförsörjning. Framför allt har många företag svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft som ingenjörer och tekniska doktorer, förklarar Thorbjörn Ebefors.
Den ökade efterfrågan har också gjort att en stor del av de svenska företagen har blivit uppköpta av bland annat kinesiska och amerikanska bolag. Det är synd, tycker Thorbjörn Ebefors.
– Det här är ofta verksamheter med stor teknikhöjd och spetskunskaper, och som ofta växt fram genom skattefinansierad forskning på universitet. Och sedan, när de börjar gå med vinst, så köps de upp. Sverige går på så sätt miste om skatteintäkter, arbetstillfällen och exportmöjligheter.
Ett geopolitiskt spel
För både tillverkare och kunder har halvledare på riktigt blivit hårdvaluta de senaste åren. Och bristen kan kvarstå under hela 2022.
– Jag tror att det är viktigt för alla svenska företag att ha en strategi för hur man ska hantera den här situationen. Inte minst som framtidens produkter kommer att kräva ännu fler halvledare.
Thorbjörn Ebefors främsta råd är att sätta sig in i det geopolitiska spelet.
– Halvledare är kritiska komponenter och vi lever i en tid där handelsblockader är ett ständigt hot. Mitt råd är att säkra upp leverantörer på flera olika kontinenter och inte minst arbeta för att ha leverantörer så nära som möjligt – där risken för eventuella handelshinder är lägre.