Kongo, Demokratiska Republiken

Landriskanalys för Demokratiska Republiken Kongo

Senaste landriskanalysen för Demokratiska Republiken Kongo gjordes i oktober 2023.

Inrikespolitiska konflikter

Den kongolesiska ekonomin bygger på gruvsektorn som driver tillväxten och står för ca 80 procent av exportintäkterna. Exponeringen mot råvarupriser gör att tillväxt och inflation generellt sett är volatila, vilket blev uppenbart vid råvaruprisfallen 2016 och 2020. Samtidigt är DRK en nyckelexportör av de mineraler som i allt större utsträckning efterfrågas i klimatomställningen, exempelvis koppar och kobolt.

Under det senaste decenniet har ekonomin växt med i genomsnitt nära sex procent per år, vilket trots allt är en moderat tillväxttakt med tanke på den låga inkomstnivån. I reala termer har BNP/ capita-tillväxten varit mer blygsamma 1,8 procent per år under samma tidsperiod. Med BNP per capita på drygt 600 USD är DRK därmed alltjämt ett av världens allra fattigaste länder.

Politiskt fortsätter DRK att vara turbulent. Felix Tshisekedi styr landet sedan januari 2019 i en bräcklig regeringskoalition. Korruptionen i landet är hög och dess institutioner tillhör de absolut svagaste i världen. Den ekonomiska tillväxten är i stort sett koncentrerad till Katanga, Kinshasa samt Bas-Congo, vilket ger grogrund till konflikter i provinser som inte är del av den växande ekonomin.

Flera lågintensiva konflikter pågår i DRK, framför allt i Ituri och Kivu där cirka 100 väpnade grupper är aktiva. Rebellgruppen M23 tillhör de mest kända, men står endast för en liten del av totala dödliga våldet. Centralregeringen har hittills misslyckats med att lösa konflikterna, som också grannländerna Uganda och Rwanda är djupt involverade i.

Katangaprovinsen i sydöstra DRK har också en historia av konflikter, men tillhör numera ett av de stabilaste områdena i landet och står för en stor del av den ekonomiska aktiviteten. Låg inkomstnivå och stor jordbrukssektor medför utsatthet för torka och stormar, vilka förväntas öka som följd av klimatförändringar.

Förhöjd politisk risk under det kommande året

Den 20 december 2023 kommer president- och parlamentsval att hållas i DRK. Valrörelser innebär ofta ökad inrikespolitisk turbulens, varför den politiska risken bedöms som förhöjd under det kommande året. Risken för turbulens ökar på grund av svaga institutioner, en historia av riggade val och ett förväntat jämnt valresultat.

Den tidigare presidenten, Kabila, anklagas för att ha manipulerat valet 2018 till Tshisekedis fördel när Kabila insåg att han inte skulle kunna sitta kvar vid makten. Tshisekedi kan få svårt att säkra en klar majoritet i det kommande valet, varför kontroverser återigen lätt kan uppstå.  

Därutöver kommer FN:s fredsbevarande insats MONUSCO sannolikt att avslutas i förtid under året, vilket innebär risk för eskalering av våldet i Ituri och Kivu-provinserna i östra DRK. Visserligen har rebellgruppen M23 minskat sin aktivitet under de senaste sex månaderna, men i allt väsentligt har centralregeringen misslyckats med att stävja våldet i provinserna.

Det finns ingen långsiktig, hållbar, plan på hur konflikterna skall lösas. MONUSCO är hårt kritiserat av bland annat Tshisekedi och lämnar på presidentens begäran. Beskedet är därmed välkommet av vissa, men det är i dagsläget svårt att se hur truppernas tillbakadragande kan ha en stabiliserande effekt på situationen.

När MONUSCO lämnar flyttas ansvar över till den regionala östafrikanska styrkan (EAC) som har koordineringsproblem och även brister i neutralitet. Uganda, som har starka intressen i östra DRK, bidrar med soldater medan Rwanda, som med hög sannolikhet indirekt stöttar M23, har förvägrats att bidra med trupp av DRK.

Det viktiga gruvområdet i Katanga är fortsatt förhållandevis stabilt, vilket är viktigt inte minst för den ekonomiska utvecklingen framöver.

Expanderade gruvsektor, och historiskt sett höga råvarupriser, innebär goda tillväxtutsikter under de kommande åren. Kamoa-Kakula-gruvan togs i drift 2021 och producerar för närvarande cirka 400 000 ton koppar per år, vilket gör den till en av de största kopparproducenterna i världen.

Ökande produktion innebär därmed en viss buffert för eventuella nedgångar i råvarupriserna. Den senaste tillväxtprognosen är en genomsnittlig tillväxt på nära sju procent 2024-2025. Under samma period väntas inflationen sjunka under sju procent.

På den statsfinansiella sidan är den offentliga skuldsättningen fortsatt låg, cirka 10 procent av BNP, och kostnaden för skulden motsvarar endast drygt två procent av de offentliga budgetintäkterna. Även utlandsskulden är låg, liksom den externa skuldtjänstkvoten. En förklaring är IMF-avtalet (2021-2024), som har bidragit till ökade budgetintäkter och stärkt extern likviditet.

Under avtalet har statsintäkterna stigit till 16 procent av BNP och väntas förbli på en högre nivå under de kommande åren. Även valutareserven har stigit, till cirka 1,5 månaders importtäckning, från att tidigare ha varit på en mycket kritiskt låg nivå. 

De till synes starka statsfinanserna reflekterar emellertid låga investeringar och brist på finansiering snarare än makroekonomisk återhållsamhet. Trots enorma behov spenderar DRK exempelvis mindre än en procent av vad Sverige spenderar i offentliga utgifter per capita per år. Trots stärkt extern likviditet är valutan fortsatt svag och volatil, vilket innebär att transfereringsrisken bedöms som mycket hög.

Affärsmiljön

Affärsmiljön i DRK är generellt sett mycket svag. Outbyggd infrastruktur, elavbrott och väpnade konflikter i delar av landet utgör huvudutmaningar. Den institutionella kapacitet är mycket låg med omfattande och oförutsägbar byråkrati och underbetalda tjänstemän, vilket bidrar till korruption inom statsapparaten.

Gruvbolags förutsättningar att verka i landet och att transferera intäkter utomlands kan snabbt förändras. Under 2018 reviderades lagstiftningen för gruvbrytning, vilket bland annat medförde höjda avgifter för gruvbolagen i syfte att öka intäkterna till staten.

Ytterligare revideringar och förändringar i den nya lagstiftningen är troliga, vilket riskerar att negativt påverka förutsättningarna för de gruvbolag som är verksamma i landet. Förhållandevis låga arbetskostnader, hög anrikningsgrad och möjligheten till nya fynd är uppsidan för bolagen inom industrin. 

EKN:s policy

Fortsatt landriskklass 7. EKN är stängd för statsrisker och för övriga offentliga risker. Vid sådana affärer krävs remburs eller bankgaranti. Vid bankrisker krävs remburs som betalningsinstrument (bekräftad eller obekräftad remburs). Vid företagsrisker krävs att motparten har egen hårdvalutaintjäning eller att externt stöd kan påräknas. Därutöver tillämpas förhöjd premiesättning.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s garantigivning till DRK är liten. Under de senaste fem åren har EKN garanterat i genomsnitt tre affärer per år. Aktuellt engagemang består nästan uteslutande av en affär inom koppargruvindustrin med svenska leverantörer av gruvutrustning som exportörer. Överlag dominerar affärer inom gruvindustrin. Frånsett ett stort dröjsmål under 2020 har betalningserfarenheten varit god under de senaste åren. EKN saknar i dagsläget dröjsmål och fordran.