Förenade Arabemiraten

Landriskanalys för Förenade Arabemiraten

Senaste landriskanalysen för Förenade Arabemiraten gjordes i januari 2024.

Välutvecklad ekonomi

Förenade Arabemiraten (FAE) är en av Mellanösterns mest utvecklade ekonomier. Emiratet har stora oljetillgångar, vilka utgör omkring sex procent av världens kända oljereserver och cirka tre procent av naturgasreserverna.
Olje- och gassektorn är en dominerande tillväxtkälla och står för strax under 30 procent av landets BNP, vilket trots allt gör FAE till ett av de minst oljeberoende länderna i Gulfen.

Även om olja är den viktigaste inkomstkällan för den federala regeringen har sektorer som turism, företagstjänster och logistik växt i betydelse på senare tid. Stora satsningar sker sedan ett antal år, likt bland övriga Gulfländer, för att diversifiera ekonomin och anpassa den till lägre efterfrågan på fossila bränslen. Emiratets president, shejk Mohammed bin Zayed al-Nahyan, väntas upprätthålla den rådande policyinriktningen, som prioriterar ekonomisk diversifiering genom stora offentliga investeringar kombinerat med
förbättringar i affärsmiljö och sociala rättigheter i syfte att attrahera investeringar från omvärlden.

Trots FAE:s historiska och strategiska relation med USA kommer fördjupade band med andra länder, så som Indien och Kina, fortsätta att utvecklas för att främja landets säkerhetspolitiska och kommersiella intressen. Även landets ansökan, tillsammans med bland andra Saudiarabien, om att bli en del av BRICS-samarbetet ska ses i ljuset av denna vilja.

Tack vare stora finansiella tillgångar på grund av oljan, står statsfinanserna på en stabil grund. Landet har en låg statsskuld om knappt 30 procent av BNP, vilken väntas minska ytterligare under de kommande åren. Under 2023 bedöms budgetöverskottet från 2022 om knappt 10 procent minska till omkring fem procent till följd av beslutade produktionsminskningar inom OPEC+ och därigenom lägre intäkter. Det genomsnittliga budgetsaldot väntas ändock uppgå till 3,7 procent under den kommande femårsperioden, enligt IMF.

Den externa positionen är god och ställningen som en nettokreditgivare väntas kvarstå. Externskulden har ökat de senaste åren men uppgår till hanterbara 83 procent av BNP. Valutareserven är ungefär dubbelt så stor som total kortfristig skuld vilket begränsar likviditetsrisken. Utöver valutareserven finns omfattande tillgångar i oljefonder, uppbyggda under decennier av bytesbalansöverskott, där emiratet Abu Dhabis förmögenhetsfond är bland de största i världen.

Fortsatt höga inkomster trots produktionsbegränsningar

Följderna av kriget i Ukraina med höga råvarupriser har gett utslag på ekonomin. Globala olje- och gaspriser har bidragit till stora intäkter till statskassan, en minskning av skuldsättningen samt ökad ekonomisk aktivitet i den icke-oljerelaterade sektorn. En fortsatt anpassning av penningpolitiken till förutsättningarna i USA väntas för att bevara förutsättningarna för landet fasta växelkurs mot USD.

IMF förutspår en tillväxt på 3,4 procent för 2023 som sedan väntas öka till strax över 4 procent årligen under de kommande två åren i takt med att oljeproduktionsbegränsningar trappas av. Det finns ambitiösa planer på investeringar för diversifiering av ekonomin, bland annat genom reformprogrammet UAE Energy Strategy 2050. Emiratet har stått emot tidigare nedgångar av oljepriset väl tack vare en relativt diversifierad ekonomi, ett välreglerat banksystem, politisk stabilitet och stora statliga tillgångar.

Förenade Arabemiraten är regionens största mottagare av utländska direktinvesteringar. Investerare lockas av liberala handels- och investeringsvillkor, något som attraherar kapitalflöden från både inom och utanför regionen. Framöver väntas emiratet möta större konkurrens från grannländerna, som Saudiarabien och Qatar, vad gäller att locka investerare. Denna konkurrenssituation väntas främja affärsmiljön i samtliga länder under det kommande årtiondet.

De långsiktiga utsikterna för landet ser förhållandevis goda ut och hoten mot den politiska och ekonomiska stabiliteten är få. Förbättrade relationer till grannländerna Qatar och Israel väntas bidra till en ökad regional stabilitet. Exempelvis slöts ett avtal med Israel om frihandel under 2022 efter att båda länderna normaliserade sina diplomatiska relationer 2020.

Riskbilden på lång sikt domineras av landets fortsatta oljeberoende och trenden mot ökat användande av förnyelsebar energi. Säkerhetssituationen i regionen i stort fortsätter att domineras av relationerna mellan Iran och Israel, och kan inverka på Abu Dhabis oljeproduktion och Dubais roll som turistmål och logistisk hub. FAE fortsätter även, om än i mindre skala, att vara involverad i inbördeskriget i Jemen.

Affärsmiljön

Världsbankens Ease of Doing Business-index placerar FAE på plats 16 av 190 rankade länder, vilket är det bästa i regionen (2020). I Transparency Internationals Corruption Index rankas FAE bättre än flera EU-länder, på plats 27 av 180 länder.

Världsbankens Governance Indicators (WBGI), som innefattar diverse mått på institutioners och regleringsmiljöns kvalitet, placerar landet över den regionala standarden. Rättssystemet i Förenade Arabemiraten är likväl inte politiskt oberoende och det finns brister i dess effektivitet. Vissa områden, såsom skydd för investerare och möjligheten att driva igenom rättigheter under kontrakt, släpar efter. Kostnad för återvinningsprocessen är hög och tidskrävande, även i regional jämförelse. Som ett svar på dessa tillkortakommanden har FAE under 2021 infört ett antal förändringar av sin konkurslagstiftning och ett förstärkt skydd för kreditorer som bland annat snabbar på och förenklar verkställbarheten av domar.

FAE har de mest likvida och utvecklade valutamarknaderna bland Gulfländerna. Sedan 1973 är valutakursen knuten till US-dollarn. Den fasta växelkursen mot US-dollarn väntas bestå då den är ett viktigt ankare för den ekonomiska stabiliteten och skapar stabila förutsättningar för företag och export. Det finns inga restriktioner för betalningar och överföringar för internationella transaktioner. Emiratiska dirham kan övervägas av EKN i lokalvalutaaffärer.

Landet är ett av regionens mest banktäta länder. Banksektorn står på en stabil grund med lönsamma och välkapitaliserade banker. De större bankerna i Abu Dhabi utmärker sig i dessa avseenden. Återhämtningen från pandemin har varit god med hjälp av en överlag gynnsam konjunktur till följd av de höga oljepriserna.

De främsta riskerna för banksektorn, i form av nya fastighetsbubblor och ihållande låga oljepriser, motverkas av stabil finanseringsbas, stora kapitalbuffertar och en strängare bankreglering under senare år.

FAE kommer potentiellt att tas bort från den så kallade ”grå listan” av FATFA (Financial Action Task Force) under inledningen av 2024. Detta skulle underlätta regelefterlevnadskrav för utländska banker som har relationer med motparter i landet och främja handel och investeringar.

EKN:s policy

EKN klassificerar FAE i landrisklass 2 av 7. Normal riskprövning gäller för samtliga gäldenärskategorier. Det innebär att det inte finns några på förhand givna begränsningar i garantigivningen och att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s garantier omfattar bland annat exportaffärer till FAE inom sektorer som transport, infrastruktur och papper. EKN har under perioden 2018–2022 ställt ut garantier i 283 affärer, till ett sammanlagt belopp om drygt 7,7 miljarder kronor, för svenska företag som exporterar till FAE. Den beloppsmässigt största sektorn i
flödet var inom transportsektorn.

Betalningserfarenheten är blandad och oljeprisfallet 2014 har lett till dröjsmål och skador. EKN har upplevt ökade betalningsproblem hos företag i FAE efter 2016 till följd av svagare marknadsförutsättningar. En stark återhämtning efter pandemin, ett högt oljepris och goda marknadsutsikter har förbättrat betalningserfarenheten
på senare tid.