Egypten

Landriskanalys för Egypten

Senaste landriskanalysen för Egypten gjordes i november 2022.

En hög skuldsättning dominerar riskbilden

Efter den arabiska våren 2011 och de efterföljande turbulenta åren har den egyptiska ekonomin den senaste tiden stabiliserats. Tack vare reformer av den offentliga sektorn och förändringar i landets valutaarrangemang, kopplade till IMF-program som ingicks 2016, har förtroendet för den egyptiska ekonomin sakta återvänt och landet har åter fått tillgång till de internationella kapitalmarknaderna.

Landets ekonomi är diversifierad och drivs av jordbruk, gasexport, turism samt intäkter från Suezkanalen. Tillgång till finansiellt stöd från multilaterala givare och en förhållandevis god relation med IMF utgör en trygghet. Ekonomin visade sig motståndskraftig under pandemin och landet var ett av få i regionen som hade tillväxt under 2020, men strukturella utmaningar kvarstår.

En hög skuldsättning med stora externa finanseringsbehov förblir landets stora svaghet. En statsskuld på 89 procent av BNP, och de räntekostnader som den genererar, gör att budgetunderskottet är på knappt sju procent av BNP (2021). Kostnaden för statsskulden är hög och står för 40 procent av statsintäkterna.

Den externa positionen är sårbar. Landets valutareserv har minskat på senare tid och motsvarar knappt fyra månaders importtäckning. Ett strukturellt bytesbalansunderskott, som under de senaste åren varit mellan tre och fyra procent av BNP, ökar beroendet av extern finansiering.

Utlandsskulden är förhållandevis låg, omkring drygt 30 procent av BNP. Den externa skuldtjänsten är fortfarande hanterbar till följd av att en stor del av skulden utgörs av så kallade mjuka lån (med låga räntor och långa löptider). 

Stor påverkan av kriget i Ukraina 

Följderna från kriget i Ukraina sätter stor press på landets ekonomi. Egypten är världens största veteimportör och 80 procent importeras från Ryssland och Ukraina. Höga livsmedels- och energipriser i kombination med en utebliven turism från länderna spär på en redan stigande inflation och försämrar landets externa position.

Risken för sociala oroligheter till följd av höga levnadskostnader är påtaglig. Riskpremien på statsobligationerna har ökat, vilket begränsar möjligheten för landet att låna på de internationella kapitalmarknaderna. Riskerna balanseras mot ett snabbt agerande av de egyptiska myndigheterna för att undvika betalningsbalansproblem.

I mars 2022 höjde centralbanken styrräntan och devalverade valutan, vilket resulterade i att det egyptiska pundet föll till den lägsta nivån sedan 2017. Regeringen har bett om stöd från IMF och ett nytt avtal med fonden har nyligen slutits. IMF förespråkar en rörlig växelkurs för att förbättra landets konkurrenskraft, stötta exporten och attrahera utländska investeringar.

För att få tillgång till stödet har regeringen låtit valutan falla och centralbanken väntas fortsätta höja styrräntan. Givet ett fortsatt stöd från IMF samt från Gulfländerna motverkas risken för betalningsbalansproblem på kort sikt. En viktig del i nuvarande och tidigare IMF-program, samt i det pandemirelaterade lån som IMF ställde ut till Egypten 2020, innefattar strukturella reformer för att stärka den privata sektorn.

Sedan militärkuppen 2013 har landet en militärstödd regering med Abd al-Fattah al-Sisi som president. Militären har kommit att spela en allt större roll i den egyptiska ekonomin och gynnas av billig eller gratis energi, mark och arbetskraft.

Ekonomin domineras av statliga företag och offentlig sektor som tränger undan den privata sektorn. En stor och ung befolkning innebär att den privata sektorn måste prioriteras för att minska arbetslösheten på sikt. Flera satsningar görs för att implementera reformer för en bättre affärsmiljö, exempelvis regeringens National Structural Reform Programme 2021–24, men regeringens förmåga att stärka sektorn förefaller vara begränsad.

På sikt prognosticerar IMF en robust BNP-tillväxt mellan fyra och sex procent. Tillväxten väntas drivas till stor del av investeringar inom infrastruktur i bland annat energi-, fastighets- och transportsektorn.

Investeringar inom energisektorn har möjliggjort utvinning av naturgasresurser via Zohrfältet sedan 2015. Detta har bidragit till att landet numera generar ett knappt energiöverskott och regeringen har ambitiösa planer på att göra Egypten till ett regionalt naturgasnav.

Riskbilden domineras av den höga skuldsättningen som gör landet sårbart för ekonomiska chocker. En fortsatt återhållsam finanspolitik krävs för att få statsfinanserna långsiktigt hållbara, men landet kommer sannolikt ha ett stort behov av externt stöd inom en överskådlig framtid.

Egypten har under lång tid kämpat för att attrahera utländska investerare, vilket skulle utgöra en stabil källa för utländsk valuta. För att lyckas krävs strukturella reformer som underlättar för den privata sektorn genom bland annat ökad transparens och minskad korrup-tion. En fortsatt god relation med IMF kan emellertid utgöra en stabil grund för en framgångsrik implementering.

Affärsmiljön

Världsbankens Ease of Doing Business-index placerar Egypten på plats 114 av 190 rankade länder (2020). Landet placeras sämre än medel för regionen till följd av ett svagt företagsklimat med korruption, byråkrati och brist på insyn.

Byråkrati och korruption medför svårigheter för kreditgivare att driva genom domslut och indrivning vid konkurser. Rättssäkerheten är bristfällig och utgången av rättsprocesser är oförutsägbar.

I Transparency Internationals Corruption Index rankas Egypten 117 av 180 länder, vilket är högt men i linje med genomsnittet för regionen. Bristen på yttrandefrihet försvårar informationsinhämtning. Världsbankens Governance Indicators (WBGI) rankar Egypten under medel för regionen för diverse mått på institutioner och regleringsmiljö.

Presidenten har, sedan författningsändringarna 2019, stärkt sin kontroll över rättsväsendet, bland annat genom utnämningar av domare. Komplexa regler och byråkrati gör att rättegångar ofta blir utdragna.

Nya regler kan även implementeras snabbt och träda i kraft omgående. Information om nya regler kan vara svårt att hitta, vilket kan göra det oförutsägbart att bedriva handel med landet, exempelvis regeringens introduktion av remburskrav som betalningsinstrument vid importtransaktioner som tillkom i februari. 

Reformer i början av 2000-talet har skapat en stabil och motståndskraftig banksektor som har kunnat stå emot de besvärliga ekonomiska förhållandena sedan arabiska våren 2011. Processen för privatisering går långsamt och landets centralbank är inte helt oberoende, men en ny banklag implementerades under 2020 som stärker tillsynen över banksektorn och utvidgar centralbankens oberoende. Bankerna ska nu följa riktlinjerna för Basel III.

Banksektorn i landet är likvid och har en god lönsamhet. Bankerna väntas förbli välfinansierade, tack vare stor kundinlåning och remitteringar från egyptier som arbetar utomlands. Bankernas huvudsakliga funktion är sedan flera år tillbaka att finansiera statens budgetunderskott istället för att låna ut till den privata sektorn.

Exponeringen mot den egyptiska staten är den största kreditrisken för banksystemet. Tillgångskvalitet i sektorn är moderat och andel dåliga lån i förhållande till totala lån är på en nivå om 3 procent. Tillgångskvaliteten väntas försämras på sikt till följd av en svår makroekonomisk miljö som kännetecknas av brist på hårdvaluta, hög inflation och globalt åtstramande finansieringsvilja.

EKN:s policy

EKN klassificerar Egypten i landrisklass 5 av 7 sedan tre år tillbaka, en bedömning som görs i samverkan med OECD. Egypten uppgraderades i januari 2019 som en följd av den gynnsamma ekonomiska utvecklingen.

EKN tillämpar en normal riskprövning för rena statsrisker och bankrisker. Vid risker på övriga offentliga köpare, exempelvis fackdepartement, kommuner och statliga verk, är betalningssäkerheter ett krav.

För företag är det krav på remburs till följd av regeringens introduktion av remburskrav som betalningsinstrument vid importtransaktioner. Om undantag från remburskravet är tillämpligt åligger importör och exportör att bekräfta innan garanti kan utfärdas.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s garantier omfattar bland annat exportaffärer till Egypten inom sektorer som transport, telekom och trä- och pappersindustri. EKN har under perioden 2017–2021 ställt ut garantier i 256 affärer, till ett sammanlagt belopp om knappt 9,6 miljarder kronor, för svenska företag som exporterar till Egypten. Den beloppsmässigt största sektorn i flödet var telekom. 

EKN:s historiska betalningserfarenhet är blandad, men på senare år bra. Hårdvalutabrist ledde till betalningsdröjsmål i flera garantier 2015 och 2016. Tack vare IMF-programmet och devalveringar, har betalningserfarenheten förbättrats sedan 2017 och varit god.

I garantier utfärdade före 2016, skadereglerade EKN under perioden 2016 till 2019 drygt 14 miljoner kronor. Endast ett par kommersiella problemaffärer finns kvar.