Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sidfoten

Exportåret 2022

Lena Sellgren är Chefsekonom på Business Sweden, och Stefan Karlsson är Chefsanalytiker på EKN. Få människor i Sverige har bättre koll på exportläget och hur svenska exportföretag ska tänka kring framtiden. Här är deras syn på världshandeln och svensk export detta tredje år med corona-pandemin.

Först och främst – vad tror ni om den svenska exporten 2022?

– I skrivande stund bedöms exportökningen 2021 för varuexporten bli drygt tio procent. Att 2022 skulle bli ett lika starkt år är inte rimligt att tro, men att exporten fortsätter att öka ligger i normalscenariot. Om exporten växer kring fem procent så är detta en fortsatt imponerande tillväxt, säger Stefan Karlsson.

– Osäkerheten kring spridningen av den nya virusvarianten omikron håller dock tillbaka tjänstesektorn medan industrin tuffar på. Jag är optimistisk vad gäller svensk export, men utmaningarna finns där i form av brist på insatsvaror och halvledare, skyhöga energipriser, inflationstryck samt fortsatta störningar i container- och frakttrafiken, säger Lena Sellgren.

Vilken påverkan, rent konkret, kan vi tro att pandemin kommer att ha?

– Jag tror att vi kommer att se mer restriktioner både i Sverige och i Europa – som för närvarande är epicentrum för pandemin – under vinterhalvåret. Däremot tror jag inte att det kommer att bli omfattande nedstängningar som under inledningen av pandemin. Nya restriktioner kommer särskilt att slå mot delar av tjänstesektor som hotell, restaurang, resor och kultur, säger Lena Sellgren.

– Ja, pandemin uppvisar hittills ett säsongsbetonat beteende med ökad smittspridning på norra halvklotet under vintern. Under senvåren, sommaren och hösten minskar smittspridningen påtagligt. Då kommer ekonomi och handel att få en rejäl skjuts, förklarar Stefan Karlsson.

Utöver pandemin har saker som halvledarbrist och fraktutmaningar påverkat exporten. Hur ser det ut under 2022?

– Båda dessa faktorer kommer fortsatt att vara en utmaning under 2022 och hålla tillbaka såväl den globala industriproduktionen som världshandeln. Min bedömning är dock att utbudsproblemen gradvis mildras och att det kommer att se betydligt bättre ut framåt sommaren, spår Lena Sellgren.

Stefan Karlsson håller med.

– Ja, komponentbristen kommer att bestå, åtminstone under första halvåret. Transportproblemen är nog svårare att lösa och att komma tillbaka till transporttiderna och priserna för frakt som rådde 2019 kommer att ta längre tid. Här handlar det om hamnkapacitet, fartyg och inte minst brist på arbetskraft.

Vad talar för ett dåligt exportår 2022?

– Om smittspridningen ökar påtagligt och det medför omfattande nedstängningar av produktion och hamnar så kommer störningarna i leverantörskedjorna förvärras och bli mer långdragna. Det skulle i sin tur driva upp inflationen ytterligare och bli ett besvärligt läge för centralbankerna, säger Lena Sellgren.

Ok, och vad skulle göra 2022 till ett riktigt bra exportår?

– Att pandemin klingar av till följd av en uppsnabbad vaccinationstakt globalt – samtidigt som inflationen faller tillbaka i takt med att utbud och efterfrågan kommer i balans. Centralbankerna kan då hålla sig lugna och strama åt penningpolitiken gradvis i takt med att ekonomierna återhämtar sig, avslutar Stefan Karlsson.