Asien blir allt viktigare för den globala tillväxten

Den globala handeln med varor och tjänster väntas växa med 3,8 procent 2017 och med 3,9 procent 2018, enligt IMF. 

Höginkomstländerna inom OECD har uppvisat en gradvis stabilisering och de kommande åren väntas tillväxtnivåer på runt två procent för dessa länder, säger Stefan Karlsson.

Under 2016 var dock den globala handelstillväxten på 2,2 procent den lägsta nivån sedan 2009. För första gången var därmed handelstillväxten lägre än den globala BNP-tillväxten som uppgick till 3,1 procent. 

– Jämfört med tidigare decenniers tillväxt från 1980-talet och framåt så står sig ändå tillväxttakten under det innevarande decenniet sig väl, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN.

USA och Kina är de stora dominanterna inom världsekonomin, men Indien och Asiens ekonomier sammantaget går mot att få en allt mer betydande roll. Asiens samlade ekonomiska tillväxt har under en lång tid vida överstigit andra regioners.

– Även med en något lägre tillväxt än tidigare är Asiens tillväxt fortsatt mycket stark. Håller nuvarande prognoser kommer Asiens sammanlagda BNP att närapå ha fördubblats om tio år, säger Stefan Karlsson.

Även den amerikanska ekonomin har utvecklats starkt det senaste året. Några reella effekter av den amerikanska presidenten höjda tongångar om handelsprotektionism har ännu inte märkts på den globala handeln eller på världsekonomin.

– De uppenbart negativa konsekvenserna som mer kraftfulla restriktioner skulle innebära, framförallt för USA, gör att huvudscenariot är att de inte kommer att realiseras. Styrkan i de amerikanska politiska institutionerna har, på ett för världsekonomin fördelaktigt sätt, balanserat den amerikanska presidentens nyckfulla agerande.

De europeiska länderna har utöver en låg ekonomisk aktivitet också haft en ökad politisk oro med bland annat Storbritanniens besked om utträde från EU.

– Konsekvenser av Brexit ligger i allt väsentligt bortom tvåårshorisonten och under våren har det hållits val i flera stora europeiska ekonomier - bland annat Nederländerna och Frankrike - det har stärkt den politiska stabiliteten i Europa.

Råvarupriser viktiga för Latinamerika, Afrika och Ryssland

Världens råvaruproducerande länder står inför en kommande tioårsperiod där världsmarknads­priser på råvaror beräknas vara obetydligt högre än dagens nivåer, enligt Världsbanken. Prognosen för råoljepriset, är till skillnad från flera andra metaller något, mer fördelaktig ur ett producentperspektiv.

 – Utsikterna för att det höga prisläget som rådde för metaller och energi fram till sommaren 2014 återkommer inom en överskådlig tid är mycket låga, säger Stefan Karlsson.

För många utvecklings- och tillväxtmarknader, i bland annat Afrika och Latinamerika, är det råvarupriset som har störst inverkan på BNP-tillväxten. För Latinamerika har prissänkningarna inneburit att regionens ekonomi som helhet krympte förra året. För 2017 och 2018 ser det ändå ut som att Latinamerika kommer att ha en viss tillväxt, vilket till stor del beror på att Brasilien är på väg upp ur en djup svacka.

– En liknande utveckling är att vänta inom OSS, där Rysslands ekonomi nu återhämtar sig efter två år av minskande ekonomisk aktivitet, säger Stefan Karlsson.

I Afrika söder om Sahara ser det däremot mer dystert ut för de länder som är beroende av råvaror för hårdvalutaintäkter och ekonomisk tillväxt.

– I regionens två dominerande oljeekonomier, Angola och Nigeria, vänas en skör återhämtning. Men knappa valutatillgångar och offentliga underskott kommer även fortsatt att leda till svag importefterfrågan och betalningsdröjsmål, säger Stefan Karlsson.

Mindre råvaruberoende länder som Etiopien, Kenya, Senegal och Tanzania fortsätter däremot att växa med mellan fem och åtta procent årligen. Men politisk osäkerhet, brist på ekonomiska reformer och konflikter hotar utvecklingen. 

God likviditet och ökad riskaptit på finansmarknaderna

Trenden med fallande riskmarginaler som inleddes för drygt ett år sedan fortsätter.

- Det globala konjunktur­läget är något ljusare och det bidrar till ökad efterfrågan på räntebärande tillgångar vilket pressar riskmarginalerna nedåt, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN.

Fallet gäller både för obligationer med ett kreditbetyg över investeringsgrad (BBB- eller bättre) och under investeringsgrad. Penningpolitiken är fortsatt expansiv i flera OECD-länder, inte minst i eurozonen, vilket gagnar likviditeten på kapitalmarknaderna. IMF:s kartläggning av de finansiella marknaderna visar att kreditriskerna minskat och de makroekonomiska riskerna sjunkit, vilket ökat riskaptiten.

USA har påbörjat en gradvis och utdragen höjning av styrräntorna. I Europa och Japan dröjer en liknande räntepolitik. ECB väntas tidigast 2018 genomföra räntehöjningar.

– I en situation av låga riskmarginaler faller normalt sett efterfrågan på exportkreditgarantier, säger Stefan Karlsson.

Efterfrågan på svensk export – Digitalisering och elektrifiering

Under årets tre första månaderna har den svenska varuexporten ökat med 13 procent jämfört med samma period föregående år.

– Återhämtningen i världsekonomin ger skjuts åt svenska exportföretag, och exporten väntas ge ökat stöd till den ekonomiska tillväxten i Sverige de närmaste åren, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN.

Sammantaget prognosticerar Konjunkturinstitutet en ökning av varu- och tjänsteexporten med 3,4 procent under 2017.

Digitaliseringen driver på kraven på ökad flexibilitet i affärsmodeller och affärsupplägg samtidigt som det ställer högre krav på effektivitet och snabbare processer hos både de svenska exportörerna och deras kunder.

– Utbyggnad och integrering av telekom och it, som utgör grunden för det uppkopplade samhället, har kommit långt i många delar av världen och börjar ta fart. Detta medför också en tillväxtpotential för svenska exportörer i form av hållbara och mer effektiva helhetslösningar för transporter, gruvor, energiutvinning och uppkopplade, smarta städer.

– Det finns en fortsatt stor efterfrågan på sammankoppling av eltransmissionsnät och på elektrifiering i tillväxtländer. Övergången till mer miljövänlig energiutvinning driver även behovet av till exempel nya turbiner. Däremot märks färre storskaliga råvaruutvinningsprojekt på grund av att låga olje- och gaspriser leder till att investeringsbeslut skjuts på framtiden, säger Stefan Karlsson.