Optimism kring export till Iran
Den 27 april arrangerade EKN ett välbesökt seminarium om Iran. Efter att sanktionerna lättades i början av året finns ett stort intresse hos svenska företag att exportera till Iran. Vilka möjligheter och utmaningar finns?
På scenen fanns en panel bestående av Victor Carstenius och Thomas Duffy från EKN, Torgny Krook från Danske Bank, Fredrik Wikner från Ericsson Credit Finance och Cherif Sayed från Business Sweden. EKN:s Stefan Karlsson var moderator.
Iran har cirka 80 miljoner invånare och en relativt sett avancerad industri och infrastruktur. Landet är inte lika oljeberoende som många andra gulfstater utan har en diversifierad ekonomi. De senaste årens sanktioner riktade mot Iran har emellertid slagit hårt mot landets ekonomi. Sanktionerna har medfört att svenska företag sedan 2006 succesivt minskat sin aktivitet och närvaro på marknaden, vissa har lämnat landet helt.
Sanktioner hävdes i januari
Under 2012 stängde EKN garantigivningen efter beslut om att sanktionerna även skulle omfatta exportkreditgarantier. I början av 2016 hävde EU och USA delar av sanktionerna och EKN öppnade då åter upp för garantigivning.
Stefan Karlsson inledde med att fråga paneldeltagarna om deras erfarenheter från Iran. Panelen var enig om att utbildningsnivån i landet är hög, affärsavtal hålls och kompetensen hos bankerna är generellt god. Det finns nu hos iranierna en stor vilja att göra affärer och titta på enskilda projekt.
Torgny Krook från Danske Bank flikade in att man måste ta i beaktning att landet varit isolerat länge och därmed är till exempel bankernas redovisning och transparens idag inte i paritet med internationell standard.
– Tänk även på att de iranska kontakter och beslutsfattare man haft att göra med innan sanktionerna i många fall ersatts av en yngre generation.
Under 2012 stängde EKN garantigivningen efter beslut om att sanktionerna även skulle omfatta exportkreditgarantier. I början av 2016 hävde EU och USA delar av sanktionerna och EKN öppnade då åter upp för garantigivning.
Stefan Karlsson inledde med att fråga paneldeltagarna om deras erfarenheter från Iran. Panelen var enig om att utbildningsnivån i landet är hög, affärsavtal hålls och kompetensen hos bankerna är generellt god. Det finns nu hos iranierna en stor vilja att göra affärer och titta på enskilda projekt.
Torgny Krook från Danske Bank flikade in att man måste ta i beaktning att landet varit isolerat länge och därmed är till exempel bankernas redovisning och transparens idag inte i paritet med internationell standard.
– Tänk även på att de iranska kontakter och beslutsfattare man haft att göra med innan sanktionerna i många fall ersatts av en yngre generation.
Viktigt göra rätt
Business Sweden ser ett stort intresse från exportörerna och publicerade nyligen en steg för steg-guide som ger beslutsunderlag för företag som överväger att exportera till Iran. Det finns en hel del utmaningar. Man behöver se till att exporten inte berörs av kvarvarande sanktioner och EU:s exportkontroll, samt noggrant kontrollera sina iranska affärspartners. Dessutom ska tullar, finansiering och betalningar hanteras.
– Vi öppnar kontor i Teheran i sommar. Vi behöver vara på plats för att bättre förstå marknaden, knyta kontakter och kunna erbjuda en effektiv due dilligence, sade Cherif Sayed från Business Sweden.
Vid affärer i Iran måste man säkerställa att det iranska revolutionsgardet IRGC inte är inblandad i affären eftersom organisationen fortsatt omfattas av sanktionerna. Det är även viktigt att försäkra sig om att personer involverade i affären inte har amerikanskt anknytning då amerikanska medborgare och företag i USA inte får göra affärer med Iran.
– Var inte rädd för att ställa obekväma frågor om detta. Iranska affärspartners är vana vid att få den typen av frågor, sade Torgny Krook.
Frågor kring mänskliga rättigheter har länge varit i fokus när det gäller Iran. Cherif Sayed påpekade att man behöver ha ett långsiktigt perspektiv och att de reformvänliga politiska krafterna i landet som strävar efter modernisering vinner terräng. Thomas Duffy poängterade att EKN arbetar aktivt med CSR och screenar varje transaktion.
Ser liten risk för snapback
Om Iran inte lever upp till kraven som ställts i samband med de lättade sanktionerna finns en risk för så kallad snapback, det vill säga att de strängare sanktionerna återinförs. Ingen i panelen såg dock någon större risk för detta givet det läge som finns idag.
– EKN:s garantier gäller även vid scenariot att en snapback skulle ske, sade Victor Cartstenius.
Traditionellt har betalningar vid exportaffärer till Iran gjorts genom remburser. Det är i huvudsak på detta sätt betalningar kommer att ske nu när sanktionerna har lättats. Exportfinansiering med långa kredittider ligger sannolikt en bit bort sett till bankernas försiktiga inställning till Iran.
– En nyckel är att betalningsflödena nu ska komma igång. Det pågår nu samtal mellan Iran och USA kring hur man ska säkerställa att bankerna ska känna sig trygga, berättade Victor Carstenius.
– Det finns en optimism hos svenska företag på plats och vi har hittills i år ställt ut offerter på 4,5 miljarder kronor. Knäckfrågan är som sagt när bankerna ska öppna upp för affärer. Viktigt är att även stödja de små och medelstora företag som är underleverantörer till de stora exportörerna, sade Thomas Duffy avslutningsvis.
Stor exportmarknad
Innan sanktionerna var Iran en av de största exportmarknaderna i Mellanöstern och ett av de länder som EKN hade störst garantiengagemang på i regionen. Den export som EKN garanterade gick till sektorer som telekom, kraft och transport. Mellan 2000 och 2012 var den totala garantivolymen 29 miljarder kronor. I och med att problem uppstod med dröjsmål och uteblivna betalningar efter 2012 har Iran nedgraderats till riskklass 7 (i skalan 1-7) av EKN.