Oljeländerna går starkt

– I och med valet av arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president i Egypten befästes återgången till ett militärt styre bakom en civil fasad i landet, säger Victor Carstenius, landanalytiker.

Inrikespolitiska splittringar

De grundläggande problemen bakom den arabiska våren kvarstår och de inrikespolitiska splittringarna sjuder fortfarande under ytan.

– Fattigdomen och arbetslösheten är lika utbredd nu som då och att protesterna blivit mer lågmälda innebär inte att de resulterat i några reella demokratiska reformer, säger Victor Carstenius.

Den politiska oron har fått svåra konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i flera länder i regionen.  Detta har medfört negativ riskutveckling som gjort att EKN nedgraderat ett antal länder.

Sedan våren 2010 har Egypten gått från landriskklass 4 till 6, Tunisien från 3 till 4, Yemen och Libyen från 6 till 7 och Bahrain från 3 till 4.

Inbördeskriget i Syrien fortgår och skapar stor oro för grannländerna Libanon, Irak och Jordanien.

Starka oljeekonomier

Den starkaste ekonomiska utvecklingen i regionen står de oljeexporterande ekonomierna för. Det är i huvudsak gulfländerna som har betydande överskott i såväl statsbudgetar som bytesbalans. Tillväxten i dessa länder är närmare dubbelt så hög som regionen i stort och har dragit ifrån rejält åren efter den arabiska våren 2010.

– Oljeländernas BNP har på tre år gått från att vara fyra till fem gånger så stor som de oljeimporterande ländernas, säger Victor Carstenius.

Tillväxten har i stort sett varit identisk med oljeprisets utveckling.  Men det har även funnits andra initiativ som inverkat positivt.

– Flera av oljeländerna satsar mer på förädlingsteknik och sektorer utanför olja och gas som transport och logistik, säger Victor Carstenius.

Reformer och breddade ekonomier

De stora skillnaderna mellan de oljeexporterande och de oljeimporterande länderna i Mellanöstern och Nordafrika förväntas hålla i sig även framöver. Mycket beroende på att oljepriset fortsätter att vara högt.

– För oljeländerna gäller det att hitta nya tillväxtmodeller och diversifiera sina ekonomier för att säkra övergången till en framtid utan oljan, menar Victor Carstenius.

För de oljeimporterande länderna är situationen svårare. Tillväxten väntas återvända till högre nivåer än för ett par år sedan men den ökande skuldsättning och en stor offentlig sektor i kombination med en svag exportsektor ökar sårbarheten.

Beroendet av finansiellt stöd från IMF och gulfländerna är fortsatt stort bland oljeimporterande länder som Jordanien, Tunisien och Egypten.

– Det behövs reformer för att skapa marknadsdrivna och konkurrenskraftiga ekonomier som kan få en ökad andel av befolkningen i arbete, säger Victor Carstenius.

Ökad svensk export

Till skillnad från flertalet andra regioner i världen ökade den svenska exporten till Mellanöstern med två procent under förra året.

EKN:s utestående garantier för svensk export till länder i regionen uppgår till cirka 12 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 10-20 procent av den totala svenska exporten.

Nya landriskanalyser

I regionen är efterfrågan på EKN:s risktäckning högst för exportaffärer till Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, och Turkiet (tidigare ingick Turkiet i Balkan-genomgången).  EKN har också stora garantiengagemang i Iran och Egypten.