Fortsatt tillväxt i världshandeln 2018

Nyheter - 8 JAN 2018

Asiens starka tillväxt, återhämtning i Europa och ökad efterfrågan från Nordamerika bidrar till fortsatt tillväxt i världshandeln kommande år. Det skapar möjligheter för svensk export.

– Tidigare har det  varit regelbundna nedjusteringar av prognoser från IMF och WTO, men nu är det kontinuerliga uppskrivningar som gäller. Utsikterna för både världsekonomin och världshandeln är något ljusare, säger Stefan Karlsson, EKN:s chefsanalytiker.

Världshandelsorganisationen, WTO, har höjt sina förväntningar och förutspår nu en ökad global varuhandel om 3,6 procent för 2017. För 2018 prognostiserar WTO en ökning kring 3,2 procent.

Samtidigt har IMF justerat upp prognoserna för världsekonomin. Tillväxten för 2017 väntas landa på 3,6 procent och för 2018 på 3,7 procent. 

– Bakgrunden till de ljusare utsikterna är bland annat en fortsatt återhämtning inom eurozonen, som nu har en tillväxttakt i nivå med den nordamerikanska, säger Stefan Karlsson.

Den starka tillväxten i Asien fortsätter dock att vida överstiga andra regioners tillväxt. I snitt bedömer IMF att Asien växer med 6,5 procent kommande år. 

– Med denna takt kommer Asiens BNP att ha fördubblats om drygt tio år, säger Stefan Karlsson.

Inom OECD:s höginkomstländer bedöms den ekonomiska utvecklingen gradvis ha stabiliserats och tillväxtnivåer kring två procent är att vänta.

Ökad efterfrågan på svensk export

Den positiva utvecklingen i världsekonomin har inneburit att efterfrågan på svensk export ökat. Sammantaget spår Konjunkturinstitutet en ökning av varu- och tjänsteexporten för 2018 med 4,6 procent.

– Återhämtningen i världsekonomin ger skjuts åt svenska exportföretag, och exporten väntas ge ökat stöd till den ekonomiska tillväxten i Sverige de närmaste åren, säger Stefan Karlsson.

Det finns en fortsatt global efterfrågan på infrastrukturtjänster - inom exempelvis elektrifiering, eltransmission samt integration av telekom och IT - som gynnar svenska företag. Däremot märks färre storskaliga råvaruutvinningsprojekt.

 – Låga olje- och gaspriser leder till att investeringsbeslut skjuts på framtiden i många råvaruberoende ekonomier, säger Stefan Karlsson.

Digitaliseringen driver på kraven på ökad flexibilitet i affärsmodeller och affärsupplägg, samtidigt som det ställer högre krav på effektivitet och snabbare processer hos både de svenska exportörerna och deras kunder.

– Digitalisering utgör en stor tillväxtpotential för de svenska exportörerna i form av hållbara, mer effektiva helhetslösningar för transporter, gruvor, energiutvinning, försvar och smarta städer, säger Stefan Karlsson.

Risker för världshandeln

De positiva utsikterna för den globala handeln kan komma att påverkas negativt av politisk osäkerhet runt om i världen. Däremot har de protektionistiska tongångarna under 2016 från framför allt USA inte fått någon större genomslagskraft.

Resultaten av de val som har hållits i Europa under året har dämpat den tidigare upplevda politiska osäkerheten.

– Storbritanniens utträde ur EU är förknippat med ett oklart utfall, men det ligger i båda parters intresse att skapa acceptabla ekonomiska förutsättningar vid ett utträde, säger Stefan Karlsson. 

 Decennium med låga råvarupriser

 Svårast framöver blir det för länder i Afrika och Latinamerika med starkt råvaruberoende ekonomier. Det har skett en viss ökning av råvarupriserna - exempelvis oljepriset - men de höga priserna från 2014 är förbi och väntas inte återvända inom de närmaste tio åren.

– Ryssland och i viss mån Brasilien har kunnat vända recession till svag tillväxt, mycket tack vare att oljepriset höjts. Utvecklingen i dessa länder får också viss positiv effekt för närliggande marknader i OSS respektive Latinamerika. Däremot är utvecklingen fortsatt svag i de stora råvaruberoende länderna i Afrika, säger Stefan Karlsson.

Ökad riskaptit på finansmarknaderna

Trots den ökade regleringen av banksektorn de senaste åren har likviditeten och riskaptiten varit god på finansmarknaderna och trenden ser ut att fortsätta.

– Penningpolitiken är fortsatt expansiv i flera OECD-länder, inte minst i eurozonen, vilket gagnar likviditeten på kapitalmarknaderna, säger Stefan Karlsson.

I USA har det påbörjat en gradvis och utdragen höjning av styrräntorna. I Europa inleds sannolikt räntehöjningar under 2018 samtidigt som stödköpen av räntebärande papper dras ned.

Under de senaste två åren har riskpremierna för obligationer med ett kreditbetyg över investeringsgrad och under investeringsgrad fallit och stabiliserats på lägre nivåer.

– IMF:s kartläggning av de finansiella marknaderna visar att riskaptiten fortsätter att öka, att de makroekonomiska riskerna sjunker och att riskerna i tillväxt- och utvecklingsländerna minskar, säger Stefan Karlsson.