Högtryck i världsekonomin

Nyheter - 5 SEP 2018

EKN:s omvärldsanalys 2018:
Nu bidrar alla världsdelar till tillväxtökningen i världsekonomin.

Stefan KarlssonDen globala tillväxten är stark och prognosen är en fortsatt stark tillväxt. För såväl 2018 som 2019 beräknas den årliga tillväxten till 3,9 procent. Det är en högre takt än de senaste fem årens tillväxttakt på mellan 3,2 och 3,4 procent. Men det är också en hög takt i ett längre historiskt perspektiv. 

– Nu är alla regioner med och drar, säger EKN:s chefsanalytiker Stefan Karlsson, och redogör för regionernas bidrag och framtidsutsikter.

EURO-OMRÅDET: Inom euroområdet är fortfarande penningpolitiken expansiv, vilket påverkar såväl investeringar som konsumtion positivt. Inflationen är måttlig och det finns inget som tyder på att inflationstakten kommer att stiga nämnvärt under innevarande eller nästa år. Euroländernas samlade budgetunderskott har fortsatt sjunka. Även ländernas samlade statsskuld minskar sedan ett par år tillbaka, även om nivån är fortsatt hög, 87 procent av BNP 2017.

USA: Landet fortsätter att uppvisa en robust ekonomisk expansion. Uthålligheten i tillväxten hotas dock vilket kan komma att drabba världsekonomin i stort. Budget¬saneringen har i USA inte drivits lika resolut som i de flesta länderna inom euroområdet. Den finanspolitik som regeringen Trump bedriver är dessutom än mer expansiv än den som bedrevs under Obamas regeringstid. Skattesänkningar och utgiftsökningar har karaktäriserat Trumps första år. Konsekvensen har blivit att en redan hög statsskuld ökar ytterligare. Den motsvarade 108 procent av BNP 2017 och kommer att fortsätta öka givet ett prognosticerat budgetunderskott 2018 om 5,3 procent av BNP, ett underskott som kommer att öka ytterligare med nuvarande ekonomiska politik.

ASIEN: I tillväxt- och utvecklingsländerna i Asien fortsätter den stabilt höga ekonomiska tillväxten. Grundläggande för den höga tillväxttakten är regionens investeringar, som ligger stabilt på 40 procent av BNP. Detta kan jämföras med investeringskvoter om 20 procent för Latinamerika och Sub-Sahara Afrika. Den höga nivån är etablerad sedan decennier. Realkapital förnyas i snabb takt, vilket också medför snabbt förbättrad produktivitet till följd av moderniserad produktionsutrustning och nya produktionsmetoder. Även om Kinas tillväxttakt sjunker något pekar prognoser mot en fortsatt takt om sex procent årligen de närmaste två tre åren. Prognosen för hela regionen ligger också på sex procent.

RÅVARUEXPORT-BEROENDE LÄNDER: Länderna i Latinamerika, Sub-Sahara Afrika, Mellanöstern och inom OSS är i varierande grad beroende av råvaruexport för valutaintjäning, offentliga budgetintäkter och ekonomisk aktivitet. Priset på energi och många metaller har ökat markant de senaste två åren. En viss ytterligare ökning är att vänta i år och tillväxten i ”råvaruregionerna” prognostiseras bli högre i år än den var 2017. Utsikterna är goda även för 2019. Mot den positiva trenden finns dock hot. Växande budgetunderskott och statsskuld blev en konsekvens av den hastiga ekonomiska inbromsningen under 2015 och 2016. För Sub-Sahara Afrika har exempelvis statsskulden nära nog fördubblats till närmare 50 procent av BNP. En ökning av statsskulden har skett även i de andra tillväxtregionerna, men sårbarheten är högre i Sub-Sahara Afrika.

Hot och hinder i världshandeln

Den goda utvecklingen i världsekonomin för med sig en förhållandevis stark tillväxt i världs¬handeln. Handeln med varor och tjänster mellan länder beräknas att öka med 5,1 procent i år och 4,7 procent 2019, enligt IMF:s prognos.

– Varuhandeln mellan länder kommer att öka i en något lägre takt, jämfört med den genomsnittliga ökningen sedan 1990. Kina och andra länder i Asien har ökat sin varuexport under många år och haft en snabbt tilltagande betydelse för den globala ekonomin och handeln. Givet den omfattning den asiatiska varuexporten nu har kan den inte ligga kvar med samma ökningstakt, säger Stefan Karlsson.

Den positiva utvecklingen av världshandeln är dock under attack. USA tar avstånd från nya multilaterala överenskommelser och gällande regelverk och inför tullar på stål. De amerikanska ståltullarna innefattar europeiskt stål vilket triggar EU till motåtgärder.

– Konsekvenserna är svåra att överblicka. Mot USA:s agerande står att EU och många andra länder vidhåller inriktningen mot liberaliserad handel. Huvudscenariot är att mer kraftfulla restriktioner mot handel i allmänhet inte införs, men att vissa branscher och varugrupper kan drabbas. Om handelskontroverserna eskalerar bortom stål och aluminium och EU:s svar på detta, riskerar det att leda till minskade handelsflöden, säger Stefan Karlsson.

De senaste årens handelssanktioner mot ett stort antal företag, banker och privatpersoner i flera länder, utgör påtagliga hinder i världshandeln. För den svenska exporten märks främst sanktionerna mot Ryssland och Iran.

– De amerikanska sanktionerna är långtgående och omfattar ett stort antal företag, banker och privatpersoner. Företag avstår hellre en affär än att riskera betydande förluster, även vid låg sannolikhet för sanktionsbrott. Att USA har denna påverkansmöjlighet, sprungen ur det faktum att huvuddelen av världens handel och investeringar sker i US-dollar och att många företag har verksamhet i USA, betyder att den ofta kommer att användas för att uppnå politiska syften, säger Stefan Karlsson.

Priset på risk är fortsatt låg

I euroområdet och Japan ligger styrräntorna kring noll. Den amerikanska centralbanken har däremot de senaste två åren höjt styrräntan i flera steg så att det övre spannet nu är två procent. Detta stärker värdet på dollarn relativt andra valutor. Gapet mellan styrräntorna i USA och andra höginkomstländer inom OECD kommer att vidgas ytterligare. USA:s höjningar fortsätter medan övriga länder signalerar oförändrade räntor, åtminstone under innevarande år. Tillväxtländer med stora underskott i bytesbalansen, som i hög grad finansieras med lån, drabbas av kapitalutflöden och fallande växelkurser när nervositeten tilltar bland placerare.

Trenden med fallande riskmarginaler som inleddes för drygt två år sedan började plana ut i början av året, men priset på risk ligger fortfarande lägre än vad det gjort de senaste tio åren.

I Asien finns god tillgång till lokal finansiering. I Sub-Sahara Afrika är däremot kapitalmarknaderna underutvecklade.

Bankernas förändrade affärsmodeller i spåren av ökade myndighetskrav är en faktor som leder till färre och mer fokuserade banker inom exportfinansiering. Åtstramade regelverk avseende utredning av motparter (Know Your Customer), i synnerhet amerikanska krav, har lett till att fattiga länder med små handelsflöden drabbas av att få banker vill finansiera handel.

Svensk exportökning

Svensk varuexport ökade under 2017 med tio procent, vilket är den snabbaste ökningstakten sedan 2010. Tjänsteexporten ökade med 1,3 procent och utgör ungefär en tredjedel av den totala exporten. Försvagning av den svenska kronan i kombination med god efterfrågan i viktiga exportländer driver ökningen. Stark ökning av exporten är att vänta för helåret, men i något lägre takt än 2017.

– Kronan förblir sannolikt svag fram till styrräntan höjs, vilket förefaller dröja till inledningen av 2019. En avmattning i konjunkturen leder till att räntehöjningarna skjuts på en oviss framtid, säger Stefan Karlsson.