OECD-reglerna vid ett vägskäl

Nya aktörer från länder som inte ingår i OECD:s exportkreditarrangemang utmanar i allt högre grad medlemsstaterna inom OECD, vilka begränsas av regleringar. EKN arrangerade nyligen ett seminarium för att diskutera framtiden för OECD-regelverket och dess relevans.

Juliette Schleich
Juliette Schleich

OECD:s exportkreditarrangemang hotas i allt högre grad av ny, oreglerad finansiering, huvudsakligen från Kina och övriga BRIC-länder. Exportföretag från OECD-länderna befinner sig nu ofta i underläge i konkurrensen med dessa länder, som inte behöver följa samma regler.

Vid EKN:s seminarium i Stockholm i februari presenterade Juliette Schleich, policyanalytiker på OECD:s exportkreditdivision, de utmaningar som idag förändrat landskapet för statligt finansieringsstöd. Hon sammanfattade utmaningarna under rubrikerna finanskris, nationellt innehåll i leveranserna samt konkurrens – utmaningar som har förändrat internationell exportfinansiering.

Effekten av regleringar och globala värdekedjor

– Finanskrisen och de strängare regelverken för banker som följde i dess spår har påverkat OECD-arrangemanget, eftersom stater i högre grad börjat ägna sig åt direkt långivning som komplement till försäkringar och garantier till kommersiella banker. Dessutom var exportkrediter ursprungligen tänkt som ett verktyg för att höja inhemsk sysselsättning, men nya globala värdekedjor gör att affärerna idag ofta innehåller stora tredjelandsandelar, säger Juliette Schleich och lägger till:

– Detta har gjort att stater har infört större flexibilitet i sitt exportkreditstöd med avseende på minimikrav för nationellt producerat innehåll i exporten, och de har lättat på reglerna om hur stor andel lokala kostnader som får ingå.

En ny spelplan har utvecklats

Framväxten av en mängd viktiga ekonomier utanför OECD har förändrat spelplanen.

– Ett sätt för OECD-länderna att kunna fortsätta konkurrera med de nya aktörerna har varit att anpassa och utveckla nya erbjudanden, vilket gör att vi ser intern konkurrens mellan medlemsländerna, med nya produkter som befinner sig på marginalen för OECD:s regelverk.

Hon menar att det som gjort att arrangemanget fungerat så väl historiskt var detaljerade regler, transparens samt en flexibilitet som möjliggjort utveckling

– Om dessa komponenter försvinner, riskerar hela regelverket att bli irrelevant.

Juliette Schleich påpekar att om regelverket inte får utvecklas, kommer det till exempel göra att exportfinansiering mer och mer sker utanför OECD-reglerna. Detta ökar i sin tur risken för snedvridna marknader och att skapa en ojämlik spelplan.

Vägen framåt

OECD med sina medlemsländer försöker nu arbeta fram sätt att utvecklas och lösa de nya utmaningarna. Juliette Schleich beskriver en väg framåt.

– Vi behöver inte krångla till reglerna mer för att uppfylla allas behov – vi skulle i stället kunna förenkla reglerna, och samtidigt stärka transparensen. Det går att hitta lösningar för alla produkter – marknadsfönster, importkrediter, investeringslån, bistånd – om alla vet vad det är som pågår. Då vet de olika aktörerna vad de kan göra för att konkurrera, säger hon och fortsätter:

– Fokus får dock inte enbart ligga på exportkrediter eller investeringslån. Det rimliga är ta ett helhetsgrepp om all statlig, internationell, reglerad finansiering, så att det inte utvecklas något annat verktyg som leder till en obalanserad spelplan. Detta är i alla fall vårt perspektiv, men OECD är en organisation som bygger på samförstånd och detta måste därför föras fram av de enskilda medlemmarna!

Bakgrund

OECD:s exportkreditarrangemang upprättades 1978 som en gentlemannaöverenskommelse mellan medlemmarna, och syftade till att skapa ett ramverk för ordnad användning av statliga exportkrediter och en balanserad spelplan för statligt stöd. Företag skulle konkurrera om kvalitet och pris på exporterade varor och tjänster, inte med mest förmånliga, statligt stödda, kreditvillkor.

Arrangemanget gäller i de flesta OECD-länder, inklusive länder inom EU, och gäller för krediter på två år eller längre. I avtalet beskrivs de mest generösa villkor ett exportkreditinstitut får erbjuda. Villkoren gäller betalningsstrukturer, räntor och premier.

Läs även