Experten: Så hanterar du fraktproblemen

Det senaste året har sjöfrakter fått stor uppmärksamhet – först i början av coronapandemin och nu i mars med stoppet i Suezkanalen. EKN har frågat experten hur svenska exportföretag kan säkra sin verksamhet när transporterna inte fungerar som de brukar.

Lastfartyg på havet.
Ever Given, ett av världens största containerfartyg, på väg att anlöpa hamnen i Rotterdam.

Det är inte ofta man tänker på hur en produkt faktiskt färdas över jorden. Men just nu färdas drygt 57 000 fraktfartyg mellan världens hamnar – fyllda med containrar, stål, olja och gas. Det är en osynlig infrastruktur långt ut på internationellt vatten, och vi märker bara av den när den inte fungerar. Men då får det stora konsekvenser.

– Det finns två stora flaskhalsar i Suezkanalen och Panamakanalen, och stopp där kan som vi såg i mars ställa till stora problem tillfälligt. Men det vi har sett nu under coronapandemin visar också på en annan sårbarhet – nämligen risken för en obalans i var alla dessa 57 000 fartyg och containrar befinner sig, säger Niklas Bengtsson som är sjöfartsanalytiker på Lloyds List Intelligence.

När hamnar och länder stängde ner våren 2020 fastnade varorna på ena sidan världen och containrarna på andra. Och Kina, där många containrar tillverkas, hann inte med att producera fler tillräckligt snabbt.

Niklas Bengtsson
Niklas Bengtsson, Lloyds List

– Och den här obalansen finns till viss del kvar. Det har lett till att fraktpriserna för containerfrakter nästan har dubblats från normala nivåer och det ju inte långsiktigt hållbart. Det här är ett på många sätt sårbart system, och det ska man vara medveten om, säger Niklas Bengtsson.

”Då haltar produktionen”

Samtidigt, säger han, är systemet också robust. För i värsta fall hade fartygen fått runda Afrikas horn och ta sig fram den vägen. Det hade tagit längre tid, men varorna hade kommit fram.

– Men det innebär ändå problem för producerande svenska exportföretag. För när leveranserna dröjer så haltar också produktionen. Och med högre fraktpriser påverkas marginalerna vilket sammantaget ger minskad lönsamhet.

Så hur ska svenska exportföretag då kunna skydda sig mot problem i logistikkedjorna? Niklas Bengtsson tror att en konsekvens av coronapandemin är att företag kommer att vilja bygga större lager själva.

– Den trend mot minimal egen lagerhållning vi sett under en period kommer nog att utvärderas rejält när det är dags att sammanfatta den här pandemin. Jag tror att en lärdom kommer att vara att bygga större egna lager av viktiga insatsvaror – för att stå bättre rustade för störningar i transportledet.

Han råder också alla företag att ha en nära kontakt med sina transport- och logistikpartners.

– De globala företagen har så klart det, men många mindre företag har kanske inte prioriterat det utan räknat kallt med att frakterna ska fungera. Här är det viktigt att hålla sig informerad och prioriterad hos dem man köper frakter av.

Använd EKN för att bygga större lager

Att hålla ett större lager binder dock kapital, och det är så klart en anledning till att många företag arbetat för att minska dem. Ett sätt att få råd att bygga ett eget lager och trygga produktionen är att kontakta EKN. Nu under coronakrisen kan de nämligen ta 80 procent av bankens risk när banken ger ditt företag ett lån eller utökar din checkkredit.

– Det frigör kreditutrymme för banken och gör att de kanske kan höja din kredit, vilken i sin tur gör det möjligt att bygga ett lite större lager. Då blir du mindre sårbar för tillfälliga stopp ute på världshaven , säger Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Läs mer om EKN:s lösningar för exportföretag under pandemin här

Läs även