Värde skapas inte bara i produktionen. Även forskning och utveckling, marknadsföring och design är i dag viktiga komponenter i en alltmer globaliserad värdekedja.
Från första idé till färdig produkt. Under hela den resan ökar successivt produktens värde som slutligen summeras i priset för den färdiga produkten. Men var kommer egentligen värdet från?
Bidraget från den faktiska produktionen av varan har successivt minskat. Samtidigt har de inledande faserna bestående av till exempel forskning och utveckling och den sista fasen av marknadsföring och varumärkesbyggande ökat i betydelse för företagen.
– Gör man en graf med värde på vänster axel och tid på höger liknar kurvan en smiley – därför har det här begreppet kommit att kallas ”smiley-kurva”. Det är särskilt relevant för länder som kommit långt i utvecklingsnivån. I takt med att handelshinder har sjunkit har det blivit lättare att förlägga produktionen utomlands medan de mest värdeskapande delarna av processen ofta behållits i Sverige, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN.
EKN märker av den här utvecklingen. Företag inom bland annat telekom, bilindustri och maskinindustri jobbar aktivt med sin värdekedja och styr aktiviteter till de regioner som bäst lämpar sig för respektive uppgift.
– En vanlig missuppfattning är att man inte kan vända sig till EKN om själva produktionen sker utomlands. Det är fel. För att kunna nyttja EKN:s exportstöd ska affären stödja svenskt näringsliv. Det kan innebära att någon del av den värdeskapande processen finns inom landet men resten kanske har outsourcats, säger Stefan Karlsson.
I Sverige är omkring 900 000 av totalt 3,2 miljoner jobb i privat sektor uppkopplade i globala värdekedjor. Av de jobben har andelen som kopplas till tillverkning och montering minskat samtidigt som forskning och utveckling, försäljning och marknadsföring, logistik, teknik och processutveckling ökat. Det gör att det blir allt svårare att få grepp om det faktiska värdet av den svenska exporten.
– Det går inte att enbart förlita sig på siffror över exporten för att förstå svensk export. Istället måste man använda sig av en värdekedjeansats där man mäter det värde som skapas i Sverige och bidrar till vår BNP, säger Stefan Karlsson.
Förändringen är viktig att följa. Vi behöver förstå dynamiken för att också kunna dra nytta av fördelarna. På senare år har det blivit allt vanligare att svenska företag agerar underleverantörer i stora totalentreprenad-projekt i bland annat Afrika. Då kan EKN ge exportstöd till det företag som det svenska företaget levererar till eftersom det stödjer det svenska värdeadderandet i utländska kontrakt.
– För Sverige är det viktigt att vi värnar om de här jobben som bidrar med ett högt värde. De ger positiva effekter till landet som helhet och stärker vår konkurrenskraft på den globala marknaden för talang och företagande, säger Stefan Karlsson.
Kommer AI ta våra jobb eller kommer det främja svensk konkurrenskraft? Enligt AI Sweden finns stora möjligheter för de företag som lär sig använda den.
Sveriges export går starkt, den globala inflationen är på väg ner – och exportföretagen ska vara medvetna om att Asien i än högre grad blir världens tillväxtmotor.
