Coronaviruset har redan förändrat världshandeln och verkligheten för världens företag. Men vilka konsekvenser kommer krisen att få på lång sikt? EKN Magasin har undersökt vad ekonomer och strateger från hela världen ser i kristallkulan – och hur exporterande företag bör förbereda sig för en värld efter pandemin.
Digitaliseringstrenden var stark redan innan krisen, men har nu fått ännu mer luft under vingarna. I sin rapport ”Digital strategy in a time of crisis” skriver konsultfirman McKinsey att ”företag som tidigare hade digitala strategier som sträckte sig över flera år måste nu förverkliga dem på dagar eller veckor.”
Bilden stärks av en enkät med över 800 digitala beslutsfattare på europeiska företag – där svarade 70 procent att coronakrisen kommer att leda till att de accelererar sitt fokus på att digitalisera verksamheten.
Aris Pofantis, chefsingenjör på Europeiska Investeringsbankens (EIB) avdelning för digitalisering och småföretag, förklarar utvecklingen så här på bankens webbplats:
”Digitala kanaler kommer att användas mer under krisen. Användare och kunder kommer att vara mer benägna att använda tjänsterna, och mer accepterande. Och efter krisen har det digitala fröet såtts.”
Digitalisering handlar inte bara om e-handel och digitala möten – lika mycket handlar det om att digitalisera logistikkedjor, lagerhantering och mycket annat. Enligt ovan nämnda rapport från McKinsey har krisen till exempel visat att företag som haft full insyn i sin logistikkedja – och algoritmer som snabbt kunnat upptäcka förändringar i köpbeteenden – har kunnat navigera inköp och lagerhållning bättre i krisen.
Digitalisering för ofta med sig ökad effektivitet. En kraftigt ökad digitalisering världen över gör nu att de företag som inte hakar på med stor sannolikhet kommer att hamna efter.
Undersökningen från DMEXCO, där 800 digitala beslutsfattare på europeiska företag intervjuades, talar sitt tydliga språk:
• 78 procent svarade att det i mycket högre utsträckning kommer att vara ok att jobba hemifrån i framtiden.
• 59 procent sa att digitala kommunikationstjänster (såsom Slack, Google Hangout, Microsoft Teams) kommer att bli viktigare arbetsredskap.
• 61 procent säger att resandet inom företaget kommer att minska.
78 procent svarade att det i mycket högre utsträckning kommer att vara ok att jobba hemifrån i framtiden
Och det är kanske inte så konstigt. Coronakrisen har öppnat ögonen för att digitala möten fungerar, sparar tid och minskar kostnaderna. Nu när många företag fått in rutiner för digitala möten, konferenser och vardagsarbete, och dessutom investerat i den IT-infrastruktur som krävs, är det många som inte kommer att gå tillbaka till ”det gamla normala”.
Det är klokt för alla företag att se hur de kan vara en del av den här utvecklingen.
Den globala handeln var i gungning redan innan coronakrisen, inte minst genom handelskriget mellan USA och Kina. Rapporter om länder som hindrat leveranser av medicinskt material och tvingat företag att prioritera hemmamarknaden har inte hjälpt den situationen. För några veckor sedan stoppade dessutom Vietnam tillfälligt exporten av ris och Ryssland har satt begränsningar på exporten av spannmål.
”Det här leder till osäkerhet kring matförsörjningen i världen. Om fler länder börjar oroa sig för sin matproduktion, och skyddar det som finns inom deras gränser, kan det drabba länder som är beroende av handel”, säger Tim Benton, forskningsdirektör på Londonbaserade Chatham House, till tidningen Politico.
Mat är så klart bara en del av exporten, och Carmen Reinhart, doktor i internationell ekonomi vid Harvard Kennedy School, går så långt som att i en essä i tidningen Foreign Policy kalla coronakrisen ”en till spik i kistan för globaliseringen”:
”Oro för självförsörjning och nationell motståndskraft kommer att hålla i sig. Vi kanske inte går tillbaka till förglobaliseringens era, men skadan på internationell handel lär bli stor och långvarig”.
Som exporterande företag är det viktigt att känna till dessa farhågor och ha en plan för dem – att hoppas att allt snart ska bli som vanligt igen kan vara en farlig väg att gå.
Krisen har visat hur känslig den globala handeln är för störningar, och hur beroende företagen är av en handel som fungerar perfekt. Det här kan leda till stora förändringar i produktions- och logistikkedjor efter krisen.
”Riktningen är ganska tydlig, och den pekar mot kortare och mer regionala logistikkedjor. Företag vill minska sin ”platsrisk”, och regeringar vill skydda sitt land mot kommande kriser”, säger Simon Evenett på St Gallen-universitetet i Schweiz till tidningen Politico.
Simon Evenetts uttalande går hand i hand med vad USA:s utrikesminister Mike Pompeo nyligen sa i tv-programmet ”The Hugh Hewitt Show”:
”Vi behöver se över våra logistikkedjor i grunden så att vi har kontroll över dem i situationer som denna.”
Mike Pompeo fortsatte att prata om att minska beroendet av Kina för viktiga varor, men den protektionistiska trenden är tydlig. Alla företag som direkt eller indirekt sysslar med export bör fundera över vad detta kan innebära för deras verksamhet.
Kommer AI ta våra jobb eller kommer det främja svensk konkurrenskraft? Enligt AI Sweden finns stora möjligheter för de företag som lär sig använda den.
Sveriges export går starkt, den globala inflationen är på väg ner – och exportföretagen ska vara medvetna om att Asien i än högre grad blir världens tillväxtmotor.
