Born Globals – myt eller verklighet?

Företag med export som utgör minst 25 procent av omsättningen inom 2-3 år från att företaget bildats – det är ett born global-företag. Men hur vanligt är fenomenet – och vilka samhällseffekter ger det? Ny forskning visar att vi bör sänka förväntningarna på born globals-företag.

Forskaren Torbjörn Halldin har, tillsammans med Pontus Braunerhjelm, nyligen släppt rapporten Born Globals – Kan en snabb internationalisering bidra till att skala upp svenska företag? Här delar Torbjörn sin syn på läget för svenska born globals.

Hur vanliga är born globals?

– Born globals är ett sällsynt fenomen. Mellan 0,6 och 3,3 procent av alla nystartade företag inom svensk tillverkningsindustri passar in på definitionen. Det är framförallt högteknologiska företag och de finns från start på relativt få marknader, i snitt fyra stycken.

Hur ser exportviljan ut bland svenska nystartade företag?

– Enligt tidigare forskning är såväl tillväxtambitioner som internationaliseringsgraden relativt låg bland svenska unga och nystartade företag. Jämför man med andra innovationsdrivna länder har endast företag i Grekland, Spanien och Italien lägre tillväxtambitioner för sina verksamheter.

Är born globals-företagen mer lönsamma än andra nystartade företag?

– Born globals-företagen växer snabbare, både i antalet anställda och i försäljning per anställd. Men när vi tittar på produktivitet och vinstnivåer finns det inga, eller negativa skillnader. Den snabbt ökade storleken hos born globals belastar företagens vinstnivåer. Därför är det viktigt med uthålliga och starka finansiärer för att klara av att implementera en born globals-strategi. En mer gradvis internationaliseringsstrategi kan minska sårbarheten hos unga företag.

Är born globals-företag bra för samhället?

Även om andelen born globals totalt sett är låg kan effekten av att ett eller två företag växer till ett nytt storföretag vara betydande för samhället. Men forskningen visar att vi inte kan räkna med att born globals ska agera tillväxtmotor i samhället. Många unga svenska företag har svårt att skala upp sin verksamhet. Då verkar det som att en försiktigare och mer successiv exportstrategi har större förutsättningar att lyckas än en aggressiv born global-strategi.

Jan Grigo är senior underwriter på EKN. Vi bad honom ge sin syn på fenomenet. Vad anser du utmärker lyckade exportsatsningar och vad händer i organisationer som börjar exportera?

– Lyckade exportsatsningar utmärks framförallt av sin lönsamhet! Att etablera sig på en ny marknad går att jämföra med en investering. För att etableringen ska lyckas behöver man räkna på satsningen och förbereda företaget så gott det går. För små och medelstora företag är det ofta brist på resurser och likviditet som är de stora hindren på väg ut i världen. Därför kan en born global-strategi vara svår eftersom det kräver just stora resurser för att genomföra, säger Jan Grigo och fortsätter:

– Det finns en oerhörd massa kunskap och lärdomar att inhämta på den internationella marknaden. Kunskap som inte går att läsa sig till utan kommer av praktisk erfarenhet. Företag som lyckas på en ny marknad har en stor kunskapsfördel när de ska etablera sig i nästa land. Även om förutsättningarna skiljer sig åt kan stora delar av processen kopieras och göras om. Detsamma gäller för misslyckanden. Att misslyckas på en marknad ger lärdomar som kan användas nästa gång. Det avgörande är om viljan att exportera finns i företaget. Motivation och långsiktigt arbete avgör i längden. Och det gäller både för born globals och de företag som kör en mer försiktig successivt ökande exportstrategi.

Läs även