7 frågor och svar om mutor och korruption

EKN får ofta in frågor från exportörer om mutor och korruption. Här svarar Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM), på några av företagarnas vanligaste frågor.

 Hayaat Ibrahim1. Gäller svensk antikorruptionslagstiftning för mitt exportföretag även när vi verkar utomlands?
– Ja, det gör den. Utöver det kan svenska företag även bli föremål för internationell mutbrottslagstiftning, till exempel amerikanska FCPA (Foreign Corrupt Practices Act), brittiska UK Bribery Act eller den franska mutbrottslagstiftningen SAPIN II.

2. Mitt exportföretag har bara tio anställda. Gäller samma antikorruptionsregler för oss som för ett stort bolag när vi gör affärer utomlands?
– Ja, reglerna är desamma oavsett storlek. I dag finns krav på alla bolag, stora som små, att jobba förebyggande mot korruption. Men om ett brott inträffar kan en företagsbot jämkas ned om man kan visa att man har gjort tillräckligt för att förebygga mutbrottet – och vad som anses vara tillräckliga åtgärder beror bland annat på faktorer som bolagens storlek, verksamhet och riskprofil. Ett bolag med tio anställda väntas inte ha lika omfattande åtgärder mot korruption som ett med 50 000 anställda. Utgångspunkten ska alltid vara att åtgärderna är riskbaserade och proportionerliga.

3. Vad räknas som tillräckliga åtgärder mot korruption för mitt företag?
– IMM har tagit fram självregleringsverktyget ”Kod mot korruption i näringslivet” och där finns ett avsnitt om förebyggande åtgärder som kan vägleda här. Det är sju moment som ingår, bland annat att man genomför en analys av verksamhetens risk för mutor och korruption, att man utbildar anställda och mellanhänder i antikorruption och att det finns verktyg för bakgrundskontroller samt rapporteringskanaler.

4. Vi använder oss av återförsäljare på svåra exportmarknader i stället för att sälja direkt till kund. Minskar det våra korruptionsrisker?
– Nej. Generellt sett anses mellanhänder utgöra en förhöjd korruptionsrisk på korruptionsutsatta marknader och de är återkommande i internationell korruption. 2012 fick vi en ny brottsbestämmelse på området, Vårdslös finansiering av mutbrott. Syftet med bestämmelsen var just att näringsidkare skulle bli mer försiktiga med att lämna pengar till olika typer av mellanhänder.
– Ofta ser man kanske inte en återförsäljare eller en distributör som en mellanhand – den förhöjda risken brukar snarare sammankopplas med så kallade agenter som agerar i företagets namn. Men företagare bör inte stirra sig blinda på termer som ”återförsäljare” eller ”konsult” – det viktigaste är mellanhandens funktion. Ser vi exempelvis på amerikansk lagstiftning gör man ingen större skillnad mellan återförsäljare, distributörer eller agenter utan man ser i princip alla mellanhänder som en förlängning av företaget.

5. Kan jag alltså bli ansvarig om min återförsäljare använder korruption i sina affärer för att sälja mina produkter?
– Ja, det finns exempel på detta utifrån ett internationellt perspektiv. Återigen är det oerhört centralt att utreda vad mellanhanden faktiskt ska göra och inte fastna vid en titel. Sedan är det viktigt att ha med sig att det i dag ställs höga krav på bolag att agera på ett etiskt och hållbart sätt. Det innebär att man kan behöva stå som ansvarig för en mellanhands korrupta agerande och därmed drabbas negativt utifrån ett affärsperspektiv, även om det enligt svensk rätt inte skulle finnas ett legalt ansvar.

6. Innebär det att jag inte får eller bör använda mellanhänder i min verksamhet utomlands?
– Jo, det får du självklart och i de flesta fall finns fullt legitima skäl till att använda sig av en mellanhand. Poängen är att du så snart du funderar på att ta in en mellanhand i verksamheten – särskilt på en högriskmarknad  måste göra både förebyggande och löpande arbete för att se till att de inte agerar på ett korrupt sätt. I IMM:s ”Kod mot korruption i näringslivet” finns ett avsnitt om hur man riskbedömer, kontrollerar och utvärderar mellanhänder.

7. Hur kan jag som småföretagare få hjälp att motverka korruption? Om jag säljer till en fjärran marknad så är det svårt att ha kontroll på alla delar i affären där.
– Det finns flera aktörer som du kan vända dig till. Vi på IMM hjälper gärna till och har bland annat en serie med Youtube-videos som ska stötta små och medelstora företag i sitt förebyggande arbete. Som stödjande medlem till IMM får du även tillgång till en hel del stöd, diskussionsforum med andra bolag och antikorruptionsutbildningar. Du kan också vända dig till ambassaden på marknaden i fråga, Business Sweden, EKN eller Utrikesdepartementet som har en plattform för internationellt hållbart företagande.

Hayaat Ibrahims tre råd för att förebygga korruption på en ny marknad


1.
Gör en riskanalys innan du ger dig in på marknaden. Vilka korruptionsrisker finns i din bransch, med din affärsmodell och på marknaden i fråga? Utvärdera riskerna och implementera konkreta åtgärder som ska minimera dem och hantera typiska riskscenarion.

2. Gör en gedigen bakgrundskontroll av varje mellanhand som ni ska använda er av – och fortsätt sedan att göra löpande kontroller under samarbetets gång.

3. Kontakta andra bolag som finns i landet och hör om deras erfarenheter av korruption i stort samt av specifika mellanhänder som ni funderar på att engagera. Prata också med andra aktörer som kan hjälpa till, till exempel den svenska ambassaden i landet och Business Sweden.

Läs även