EKN får ofta in frågor från exportörer om mutor och korruption. Här svarar Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM), på några av företagarnas vanligaste frågor.
1. Gäller svensk antikorruptionslagstiftning för mitt exportföretag även när vi verkar utomlands?– Ja, det gör den. Utöver det kan svenska företag även bli föremål för internationell mutbrottslagstiftning, till exempel amerikanska FCPA (Foreign Corrupt Practices Act), brittiska UK Bribery Act eller den franska mutbrottslagstiftningen SAPIN II.
– Ja, reglerna är desamma oavsett storlek. I dag finns krav på alla bolag, stora som små, att jobba förebyggande mot korruption. Men om ett brott inträffar kan en företagsbot jämkas ned om man kan visa att man har gjort tillräckligt för att förebygga mutbrottet – och vad som anses vara tillräckliga åtgärder beror bland annat på faktorer som bolagens storlek, verksamhet och riskprofil. Ett bolag med tio anställda väntas inte ha lika omfattande åtgärder mot korruption som ett med 50 000 anställda. Utgångspunkten ska alltid vara att åtgärderna är riskbaserade och proportionerliga.
– IMM har tagit fram självregleringsverktyget ”Kod mot korruption i näringslivet” och där finns ett avsnitt om förebyggande åtgärder som kan vägleda här. Det är sju moment som ingår, bland annat att man genomför en analys av verksamhetens risk för mutor och korruption, att man utbildar anställda och mellanhänder i antikorruption och att det finns verktyg för bakgrundskontroller samt rapporteringskanaler.
– Nej. Generellt sett anses mellanhänder utgöra en förhöjd korruptionsrisk på korruptionsutsatta marknader och de är återkommande i internationell korruption. 2012 fick vi en ny brottsbestämmelse på området, Vårdslös finansiering av mutbrott. Syftet med bestämmelsen var just att näringsidkare skulle bli mer försiktiga med att lämna pengar till olika typer av mellanhänder.
– Ofta ser man kanske inte en återförsäljare eller en distributör som en mellanhand – den förhöjda risken brukar snarare sammankopplas med så kallade agenter som agerar i företagets namn. Men företagare bör inte stirra sig blinda på termer som ”återförsäljare” eller ”konsult” – det viktigaste är mellanhandens funktion. Ser vi exempelvis på amerikansk lagstiftning gör man ingen större skillnad mellan återförsäljare, distributörer eller agenter utan man ser i princip alla mellanhänder som en förlängning av företaget.
– Ja, det finns exempel på detta utifrån ett internationellt perspektiv. Återigen är det oerhört centralt att utreda vad mellanhanden faktiskt ska göra och inte fastna vid en titel. Sedan är det viktigt att ha med sig att det i dag ställs höga krav på bolag att agera på ett etiskt och hållbart sätt. Det innebär att man kan behöva stå som ansvarig för en mellanhands korrupta agerande och därmed drabbas negativt utifrån ett affärsperspektiv, även om det enligt svensk rätt inte skulle finnas ett legalt ansvar.
– Jo, det får du självklart och i de flesta fall finns fullt legitima skäl till att använda sig av en mellanhand. Poängen är att du så snart du funderar på att ta in en mellanhand i verksamheten – särskilt på en högriskmarknad – måste göra både förebyggande och löpande arbete för att se till att de inte agerar på ett korrupt sätt. I IMM:s ”Kod mot korruption i näringslivet” finns ett avsnitt om hur man riskbedömer, kontrollerar och utvärderar mellanhänder.
– Det finns flera aktörer som du kan vända dig till. Vi på IMM hjälper gärna till och har bland annat en serie med Youtube-videos som ska stötta små och medelstora företag i sitt förebyggande arbete. Som stödjande medlem till IMM får du även tillgång till en hel del stöd, diskussionsforum med andra bolag och antikorruptionsutbildningar. Du kan också vända dig till ambassaden på marknaden i fråga, Business Sweden, EKN eller Utrikesdepartementet som har en plattform för internationellt hållbart företagande.
Nu kan EKN försäkra upp till 100 procent av det avtalade beloppet på gröna exportaffärer.
Appar, musikturnéer, leasing och underleverantörers underleverantörer – här utforskar vi gränserna för vad EKN:s garantier kan användas till och vilka som har tillgång till dem.
