”Handeln ökar mitt i pågående pandemi”

Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, presenterar sin sista omvärldsbevakning för 2021. Pandemin är fortsatt i fokus, men inför 2022 finns det andra orosmoln för världshandeln och svensk export.

Stefan Karlsson

Hur utvecklas pandemin i världen just nu?

– Sedan mitten av oktober befinner sig delar av världen återigen i en fas av ökande smittspridning. Fram till mitten av november var det dock enbart Europa som bidrog till ökningen. Mer än 60 procent av de smittade finns i Europa, medan övriga regioner uppvisar minskande eller stabil smittspridning. Mönstret från förra hösten och vintern ser ut att upprepa sig med hög smittspridning på det norra halvklotet. En tilltagande smittspridning är därför att vänta även i Nordamerika.

– Det blir allt tydligare att vaccinernas förtjänster framför allt ligger i en avsevärt lägre risk för behov av sjukvård och risk att avlida. Med denna vetskap framstår det som troligt att coronaviruset och pandemin i någon utsträckning kommer att vara en del av vår vardag under flera år framöver. Den senaste varianten, omikron, styrker detta och visar på virusets förmåga att utvecklas.

Hur påverkar då utvecklingen världsekonomin?

– Att världen gradvis lärt sig leva med pandemin har bidragit till den ekonomiska återhämtningen. Denna anpassningsförmåga betyder att perioder av ökad smittspridning inte får samma negativa ekonomiska konsekvenser framöver som fallet var under 2020. Den globala BNP-tillväxten prognosticeras av IMF under 2021 till 5,9 procent och under 2022 till 4,9 procent för att därefter falla ner mot drygt tre procent, en normal årlig tillväxttakt det senaste decenniet. Samtliga regioner utom euroområdet och Latinamerika kommer under 2021 att ha återhämtat BNP-fallet från 2020.

Hur går det för den svenska exporten?

– Det svenska exportåret 2020 slutade med ett fall i varuexporten med sex procent. En snabb vändning har därefter följt och uppgången mellan januari och september blev 12 procent. Exporten till de största exportmarknaderna Tyskland, Norge, Finland, Danmark och USA utvecklas ungefär i takt med den totala exporten. De av världens största ekonomier som inte redan återhämtat BNP-fallet under 2021 kommer att göra det under första halvåret 2022. Därefter sjunker tillväxttakten i ekonomierna. Därmed kommer inte heller den svenska exporten att växa lika snabbt framöver. Konjunkturinstitutet spår att den totala exporten ökar med 5,4 procent under 2022.

Finns det några regioner där den ekonomiska utvecklingen ser märkbart annorlunda ut?

– Asien befinner sig i fortsatt tillväxttopp i världen, och det en trend vi sett länge. Latinamerika däremot spås uppvisa den svagaste återhämtningen av samtliga regioner under 2022. Låga investeringar, begränsade framsteg avseende strukturreformer, svag konkurrensutsättning och politiska risker fortsätter att begränsa de medelfristiga tillväxtutsikterna. Pandemin, som har drabbat regionen hårdare än andra delar av världen, innebär också följdeffekter såsom högre arbetslöshet och ökad aktivitet inom den informella sektorn. Ansträngningar för att minska statens budgetunderskott och höga skuldkvoter kommer också sannolikt att begränsa tillväxten under de kommande åren.

Till sist: Utöver pandemin – vilka andra faktorer kommer att påverka världshandeln under 202?2

Det är flera, men några viktiga är följande:

1. Produktions- och transportstörningar. Dessa har pågått sedan hösten 2020, och skapat flaskhalsar inom såväl produktion av insatsvaror som transportkedjorna. Även om priserna för sjötransport av containrar förefaller ha kulminerat under oktober kommer sannolikt högre priser än innan pandemin att kvarstå under en stor del av 2022. Även produktionen av insatsvaror som exempelvis elektronik- och plastkomponenter kommer att uppleva störningar under året.

2. Klimatet. Klimatfrågan har aktualiserats i handelssammanhang, bland annat genom den pågående EU-diskussionen om så kallade klimattullar. Syftet med klimattullar är att skydda europeiska företag som idag betalar ett pris för sina koldioxidutsläpp, medan företag i exempelvis Kina och USA inte regleras på samma sätt. Olika alternativ för skatten övervägs, bland annat införande av moms och tullavgifter. Införande av klimattullar kommer sannolikt mötas av motåtgärder från de länder som drabbas.

3. Penningtvätt och ökade krav på bankerna. De senaste årens ökade krav på banker och andra finansföretag att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism har påverkat bankernas vilja att tillhandahålla internationella betalningstjänster. Det gör att det blir svårare för exportörer att bedriva handel, i synnerhet i många tillväxt- och utvecklings-länder. Ofta drabbar bankernas ökade restriktivitet SME-företag med få och små transaktioner i kombination med bristande erfarenhet av köparen. Denna utveckling är ett problem för många exportörer som är beroende av internationell betalningsförmedling.

Läs även