”Pandemin består – men världsekonomin lyfter”

Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, blickar framåt och ser en stark återhämtning av världsekonomin – och för svensk export. Men efter pandemin seglar klimatet upp som en stor fråga för världsekonomin.

Hur skiljer sig pandemins utveckling åt mellan olika regioner?

– Världen befinner sig i den fjärde vågen av pandemin sedan den deklarerades i mars 2020. I slutet av augusti föreföll den senaste vågen ha nått sin kulmen. Produktionen av vacciner sker i allt högre takt och i början av september hade cirka 5,5 miljarder doser distribuerats världen över. Under senhösten kommer alla som vill och kan ha blivit fullvaccinerade i höginkomstländerna. Bland tillväxt- och utvecklingsländerna varierar vaccinationsgraden, och framför allt länder i Afrika och delar av Asien ligger efter i andel fullvaccinerade.

Hur ser prognoserna ut för världsekonomin i stort?

– I varierande takt återhämtar nu världens länder fallet i BNP som flertalet drabbades av under 2020. På global nivå föll BNP 3,2 procent 2020 men detta är nu tidig höst 2021 återhämtat. IMF:s prognos för helåret 2021 är en tillväxt om sex procent. Den kraftiga tillväxten i år drivs till stor del av USA och Kina. Dessa båda länder svarar för cirka 40 procent av världsekonomin. Med en prognosticerad tillväxt i USA om sju procent och över åtta procent i Kina genererar de kring hälften av världens ekonomiska tillväxt 2021. Prognosen för euroländernas tillväxt under 2021 är 4,6 procent. Men denna expansion följer på ett tapp under 2020 på 6,5 procent, där de sydeuropeiska länderna drabbades hårdast. Tillväxttakten bedöms globalt sjunka något till knappt fem procent 2022, men detta är en fortsatt hög nivå.

Hur går det för den svenska exporten?

– Det svenska exportåret 2020 slutade med ett fall i varuexporten med sex procent, ett måttligt fall givet pandemins omfattning. Återhämtningen i exporten är nu stark och under årets första sex månader ökade den med tio procent. Positivt är att den ekonomiska utvecklingen är stark i Europa, som står för 74 procent av den svenska varuexporten. Ökningen av exporten dit var 15 procent under årets första sex månader.

– Till skillnad från ett tapp till andra världsdelar så var den svenska exporten till Asien oförändrad 2020. Men hittills i år är utvecklingen betydligt svagare till Asien, en minskning med sju procent, vilken förklaras av lägre export till framför allt Kina och Japan. Sammantaget spår Konjunkturinstitutet att exporten av varor och tjänster ökar 9,1 procent under 2021 och 5,0 procent 2022.

Nu när vi kan se bortom pandemin ser klimatet ut att segla upp som en stor fråga för världsekonomin – hur då?

– Effekterna av klimatförändringarna kommer att påverka den ekonomiska tillväxten. Framåtblickande studier visar att klimatförändringarnas påverkan på ekonomisk tillväxt beräknas ha en skev fördelning mellan länder och regioner – där påverkan blir betydligt mer påtaglig i de flesta låginkomstländer i Latinamerika, Afrika och Sydasien, samt i Australien.

Hur påverkar klimatet själva världshandeln?

– Bland annat genom den pågående EU-diskussionen om så kallade klimattullar, där detaljerade planer kommer att offentliggöras 2021. Syftet med klimattullarna är att skydda europeiska företag, som idag betalar ett pris för sina koldioxidutsläpp genom handeln med utsläppsrätter, medan företag i exempelvis Kina och USA inte regleras på samma sätt. EU-kommissionen överväger olika alternativ för skatten, bland annat införande av moms och tullavgifter. Införs klimattullar möts sannolikt dessa av motåtgärder från de länder som drabbas. Multilaterala överenskommelser som syftar till att nå global acceptans kring behovet av klimattullar är en möjlighet att undvika handelskonflikter.

Läs även