”Stark återhämtning 2021 – i vissa länder”

Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, blickar framåt och ser en ojämn ekonomisk återhämtning från pandemin. För svensk export är förutsättningarna goda – men det beror på vilka marknader du gör affärer med.

Porträtt Stefan Karlsson

Hur skiljer sig pandemins utveckling åt mellan olika regioner?

Vad gäller Europa och Nordamerika så är förutsättningarna förhållandevis goda att detta blir den sista smittvågen av samma omfattning som de tidigare. Den ökande takten i vaccineringarna är den huvudsakliga förklaringen. Pandemins utveckling är långt ifrån lika positiv i vissa andra delar av världen. Få tillväxt- och utvecklingsländer har påbörjat vaccineringarna i någon mer meningsfull omfattning. Givet en begränsad produktion av vacciner bland läkemedelsbolagen kommer vaccineringarna att skjuta fart först under 2022. Därmed finns risk för nya omfattande utbrott, nedstängningar och negativa effekter för den ekonomiska aktiviteten bland tillväxt- och utvecklingsländerna.

Hur går det för världshandeln i stort?

Enligt Världshandelsorganisationen (WTO) föll den globala handeln i varor med 5,3 procent under 2020. I inledningen av pandemin befarades en minskad världshandel om mellan 13 och 32 procent, men återhämtningen under andra halvåret blev klart starkare än förväntat under våren. Prognosen för 2021 pekar mot en ökning av varuhandeln med åtta procent. Sammantaget sjönk handeln i varor och tjänster, enligt IMF, med 8,5 procent 2020. Men tappet väntas i det närmaste återhämtat under 2021 med en ökning om 8,4 procent.

Hur går den svenska exporten under 2021?

Inledningen av exportåret 2021 blev svagt med ett fall om drygt 13 procent i januari. En snabb vändning har därefter följt och uppgången i mars blev närmare tio procent – en uppgång som ska ses i ljuset av att jämförelsetalen för mars och framåt är präglade av pandemin.

Mot bakgrund av att de största exportmarknaderna befinner sig i en stark återhämtningsfas kommer exporten att fortsatt öka under 2021. EU och övriga Europa, som mottagare av drygt 70 procent av svensk varuexport, är under återhämtning efter det ekonomiska fallet under pandemin, vilket stärker export¬möjligheterna. Konjunkturinstitutet spår att den svenska exporten ökar sju procent under 2021.

Vad är EKN:s bild av den globala utvecklingen framåt?

I vårt normalscenario ser vi att ett allt högre tempo i vaccineringarna – framför allt i höginkomstländerna – leder till att smittspridningen avtar och att den ekonomiska tillväxttakten ökar. Det är dock stora skillnader bland höginkomstländerna i hur snabb återhämtningen blir. De nordiska länderna och USA kommer att återhämta fallet i BNP under 2021, medan exempelvis många sydeuropeiska länder kommer att göra så först 2022 eller 2023. Bland tillväxt- och utvecklingsländerna är tillväxten starkast i Östasien. Många länder i övriga regioner förväntas förvisso växa starkt under 2021 och 2022, men osäkerheten är stor på grund av den långsamma vaccineringen.

Hur ser de ekonomiska utsikterna ut i resten av världen?

Asien i ohotad tillväxttopp

För 2021 prognosticerar IMF en tillväxtrekyl på bred front om 8,6 procent bland tillväxt- och utvecklingsländerna i Asien. 2022 spås tillväxten åter gå ner mot trendnivåer strax under sex procent. I prognosen väntas BNP i merparten av de större medelinkomstländerna återhämta sig till 2019 års nivå vid slutet av 2021. Merparten av regionens medelinkomstländer uppvisar dessutom en god externbalans och måttlig extern skuldsättning, vilket gör dem mindre känsliga för ett scenario där långfristiga räntor i USA stiger.

Pandemiutvecklingen förblir den främsta osäkerhetsfaktorn på kort sikt. På flera håll i Syd- och Sydostasien ser nya smittvågor sedan årsskiftet ut att försena återhämtningen ett eller ett par kvartal. I det längre perspektivet bedöms Asien alltjämt besitta drivkrafter för robust tillväxt och lär förbli den mest snabbväxande regionen globalt sett.

Splittrad bild i Mellanöstern och Nordafrika

Återhämtningen från pandemin väntas bli utdragen i MENA jämfört med andra delar av världen. Efter ett BNP-fall om 3,4 procent 2020 väntas en tillväxt kring 4 procent innevarande och nästa år. Egypten, Israel och Qatar sticker ut positivt och väntas ha återhämtat BNP-fallet under pandemin redan i år. Egypten hade en positiv tillväxttrend fram till pandemin och har haft en mildare nedstängning. Israel gynnas av en framgångsrik vaccinering och kan återgå till det normala i en snabbare takt. Återhämtningen i resterande delar av regionen hindras av långsam vaccinering, förhöjda politiska risker och ekonomiska åtstramningar.

Betungande skuldbörda i Afrika söder om Sahara

Under 2020 krympte regionens ekonomi med 1,9 procent. IMF:s senaste prognos är en tillväxt på 3,4 procent under 2021 följt av 4,0 procent under 2022. Nya utbrott av Covid-19 utgör dock en risk mot återhämtningen, särskilt eftersom det sannolikt kommer att ta flera år innan kontinenten är fullt vaccinerad.

De ekonomiska konsekvenserna av pandemin har dock slagit hårt mot många afrikanska ekonomier. IMF har beslutat om nödlån till 36 länder i Afrika söder om Sahara och Världsbanken har hittills erbjudit nära 25 miljarder USD i stöd. Genom G20:s Debt Service Suspension Initiative har 25 länder fått betalningsuppskov under 2020 och 2021. Trots omfattande internationellt stöd kan fler länder tvingas till skuldomförhandling och eventuellt även betalningsinställelse inom de kommande åren. Kreditbetyget sänktes för drygt 40 procent av de stater i Sub-Sahara Afrika som de tre stora ratinginstituten följt under perioden januari 2020 till februari 2021.

Svag återhämtning i Latinamerika trots draghjälp från omvärlden

Den ekonomiska återhämtningen i Latinamerika förväntas bli utdragen. Den inhemska efterfrågan är fortsatt svag och endast Chile kommer att ha återhämtat 2020 års BNP-tapp under 2021. Regionen som helhet kommer att ha återhämtat sig först under 2022. Den svaga inhemska efterfrågan är delvis en effekt av att flera länder påbörjat en avtrappning av de finansiella stöd som implementerades under 2020, men är också en konsekvens av den omfattande smittspridningen och dess följdverkningar.

Länderna har kommit olika långt med vaccinationer. Chile och Uruguay har hunnit vaccinera ca 70 respektive 50 procent av befolkningen medan regionens största ekonomier – Brasilien och Mexiko –hittills vaccinerat mellan 10 och 20 procent. Sannolikt kan en fullgod vaccinering av befolkningen nås under första halvåret 2022. Tillväxten väntas därför präglas av fortsatt svag inhemsk efterfrågan till följd av smittspridningen.

Rysslands ekonomi motståndskraftig i pandemin

För Östeuropa och OSS som helhet har de ekonomiska effekterna av pandemin varit ganska milda. IMF har successivt reviderat tillväxtprognosen i positiv riktning – mindre nedgång under 2020 och högre tillväxt 2021 än föregående prognoser. Under 2020 uppskattas regionens ekonomi som helhet ha minskat med drygt tre procent. Recessionen är djupast i ekonomierna på Balkan och Kaukasus, medan ekonomierna i Centralasien ser ut att klara sig något bättre. Rysslands BNP backade 3,1 procent under 2020 och återhämtningen väntas nå 3,8 procent 2021.

Regionen har dock andra utmaningar än pandemin, bland annat i form av spända relationer mellan Ryssland och EU/USA. USA har infört nya sanktioner och ett förbud för amerikanska institutioner att köpa nyemitterade ryska statsobligationer. Rysslands styrkedemonstration vid gränsen mot Ukraina har också testat både EU:s och USA:s tålamod. I Belarus fortsätter dessutom protesterna och regimens repression av oppositionen. Utökade sanktioner mot regimens maktstruktur är att vänta.

Den långsiktiga tillväxttakten var svag i många länder redan före krisen och väntas sjunka ytterligare till följd av exempelvis uppskjutna investeringar. Vidare har arbetslösheten stigit med flera procent-enheter i många av ekonomierna, vilket gör hushållen till långsiktiga förlorare i krisen.

Läs även