Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, presenterar sin senaste omvärldsbevakning för 2022. Inflation, råvaror och räntehöjningar skakar ekonomin – men det går ändå fortsatt bra för svensk export.
– Det beror på var i världen man vänder sig. Utvecklingen i Europa kommer under det närmaste halvåret i hög grad att påverkas av tillgången till och priset på energi. Avgörande är kriget i Ukraina, förmågan att ersätta rysk naturgas och hur sträng vintern blir. Den ihållande och höga inflationen bidrar till högre räntor, vilket i sin tur gradvis har dämpat den ekonomiska tillväxten. Här drabbas Europa, USA och andra höginkomstländer mest. I USA och euroområdet bedöms ekonomierna därför växa med runt 2,5 procent 2022 för att under 2023 knappt ta sig över 1 procent. I tillväxt- och utvecklingsländerna i Asien, Afrika söder om Sahara och MENA spås den ekonomiska expansionen däremot bli kring 4–5 procent.
– Även det skiftar mellan världens regioner. I höginkomstländer i Nordamerika och Europa har vi gått från en mycket låg inflation till nivåer runt 8–9 procent, vilket gör en enorm skillnad. I många tillväxtmarknader, till exempel i Asien, är de vana vid en inflation om runt 4 procent och ser nu siffror runt 7 procent. Så de påverkas också, men inte alls i samma utsträckning som vi gör här i Europa.
– Den offentliga skulden har under de senaste 20 åren stigit från 65 procent av BNP till närmare 130 procent i höginkomstländerna. Länder som USA, Storbritannien, Italien och Frankrike har alla en offentlig skuld överstigande 100 procent av BNP. De nu stigande räntorna kommer därför att ta en allt större del av skatteintäkterna i anspråk. Detta utgör på sikt ett hot mot finansiell stabilitet och ekonomisk tillväxt. Mot denna bakgrund är ett snabbt bekämpande av inflation och budgetunderskott och att åtgärda bristen på energi angeläget.
– Året för svensk export har faktiskt börjat väldigt starkt, med en ökning om 24 procent mellan januari och juni jämfört med förra året. En del av ökningen kan förklaras av att kronan har försvagats med runt 15 procent mot den amerikanska dollarn och med 5 procent mot euron till juni, vilket ger svenska exportörer mer betalt. Framöver under 2022 är det rimligt att tro att exporten kommer att växa i lägre takt. De europeiska länderna står för 75 procent av den svenska varuexporten, och dessa länder går nu in i en fas av lägre ekonomisk tillväxt. Det drabbar så klart exporten, men däremot kommer svensk export knappast att minska trots detta.
Det är de mindre företagen som står bakom en imponerande ökning i Sveriges export.
Statssekreterare Håkan Jevrell sin syn på den svaga kronan, viktiga framtida exportmarknader och en ökad global konkurrens.
