”I synnerhet till Kina, Thailand, Japan och Taiwan ökar den svenska exporten”

EXPORTLÄGET VECKA 37.
Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, ger en uppdatering kring det svenska och globala exportläget i och med coronakrisen.

1. Hur utvecklas pandemin i världen?

– Den globala spridningen av coronaviruset är fortfarande omfattande, men sedan mitten av juli har antalet nya konstaterade fall planat ut. Nord- och Sydamerika har sedan april svarat för närmare hälften av de bekräftade fallen per vecka, men en svagt sjunkande trend kan nu skönjas. Indien är däremot ett land där utvecklingen gått i motsatt riktning – landet står nu för närmare 30 procent av den globala smittspridningen. Osäkerheten framgent består, inte minst i Europa, i frågan om sommarmånaderna på det norra halvklotet bara innebar ett tillfälligt andrum i spridningen av coronaviruset – eller om den positiva trenden fortsätter.

2. Hur ser de ekonomiska utsikterna ut?

– Oavsett om vissa länder återigen drabbas av ökad smittspridning så är nedstängningar av hela länder, som i våras, knappast möjliga att genomföra. De negativa ekonomiska effekterna har visat sig alltför svåra att bära. Dessutom har kunskapen kring hur nya utbrott kan begränsas lokalt ökat, och vi har också en bättre bild av riskgrupperna och hur de ska skyddas. Givet detta finns grund för viss optimism kring att världen kommer att kunna hantera smittspridningens ekonomiska följdverkningar.

– Men med det sagt, krisen har haft stora konsekvenser för världens ekonomier. Med något enstaka undantag minskade BNP världen över i det andra kvartalet. Länder vars ekonomier minskade med mindre än tio procent jämfört med det första kvartalet får anses ha klarat krisen förhållandevis väl. I denna grupp återfinns de nordiska länderna (Finland -3,2%, Norge -5,1%, Danmark -7,4% och Sverige -8,3%). I andra änden finns de länder med BNP-tapp om mer än 15 procent, och de kommer att ha en lång och plågsam tid framför sig för att återhämta hela den ekonomiska tillbakagång som pandemin förorsakar. Här hittar vi till exempel Spanien (-18,5%) och Storbritannien (-20,4%).

3. Hur går det för den svenska exporten?

– Den pågående återhämtningen i världsekonomin bidrar till att det mest pessimistiska scenariot för den globala varuhandeln från Världshandelsorganisationen (WTO) i april inte kommer att bli verklighet. Snarare ligger nu det optimistiska scenariot inom räckhåll – med en minskad världshandel om ”bara” 13 procent för 2020.

– Den svenska varuexporten påverkas fortfarande kraftigt, vilket är enligt förväntningarna sedan pandemin bröt ut. Störst var fallet i maj då exporten minskade med över 25 procent jämfört med 2019. I juni föll exporten bara med 2,5 procent, följt av ett drygt 15-procentigt tapp i juli. Juli 2019 uppvisade dock en ovanligt stark export, och vi ska därför vara försiktiga i tolkningen av det till synes kraftiga fallet i juli. Exporten till Nordamerika, Mellanöstern och Asien ökar fortsatt – och i synnerhet till Kina, Thailand, Japan och Taiwan ökar den svenska exporten. Till övriga regioner fortsätter exporten att minska, exempelvis till EU med tio procent. Men den ekonomiska återhämtningen som nu pågår på Sveriges viktigaste exportmarknader kommer att leda till fortsatt uppbromsning i den fallande exporten.

4. Hur ser utvecklingen ut i världens regioner?

Kina

– I Kina fortsätter den ekonomiska återhämtningen. Rapporterade nya sjukdomsfall är överlag låga och med Kinas extraordinära testnings- och kontrollmöjligheter ser myndigheterna hittills ut att kunna få kontroll över nya kluster av coronautbrott. BNP-tillväxten i Kina var åter positiv på årsbasis redan under andra kvartalet, 3,2 procent, och väntas successivt stärkas. Prognoserna för 2020 har skrivits upp av flera internationella banker, som nu förutspår en tillväxt på ca 2,5 procent 2020.

Övriga Asien

– I övriga Asien har tillväxtprognoserna skrivits ned efter att inhemska restriktioner på flera håll förlängdes in i maj och juni. Minskningarna i export, turism och remitteringar börjar synas i officiell statistik men vägs delvis upp av en minskad import, vilket är en följd av lägre oljepriser och sjunkande efterfrågan.

– Trenden av en låg smittspridning håller i sig Nordasien, och detsamma gäller vissa länder i Syd- och Sydostasien (Malaysia, Thailand, Vietnam samt Sri Lanka). I flera större låg- och medelinkomstländer såsom Indien, Filippinerna, Indonesien och Bangladesh är däremot smittspridningen ännu inte under kontroll. I Filippinerna har smittspridningen tvärtom vänt upp när restriktionerna lättades i juni, efter en av Asiens mest långvariga och strikta nedstängningar som orsakade ett dramatiskt BNP-fall för andra kvartalet (-16,5% på årsbasis). Mest oroväckande är utvecklingen i Indien där den ekonomiska nedgången enligt preliminära estimat översteg 23 procent på årsbasis under andra kvartalet. Smittspridningen gick i slutet av augusti förbi både USA och Brasilien. Därmed är de ekonomiska prognoserna i flera länder mer osäkra då riskerna ökar att en normalisering drar ut på tiden och att skadorna på ekonomin, hushåll, företag, finansväsende och statsfinanser blir mer långvariga.

OSS, Baltikum och Balkan

– Den generella trenden inom regionen är att alltfler länder öppnar upp sina ekonomier efter i många fall mycket kraftiga nedstängningar. Ryssland tillhör alltjämt ett av de hårdast drabbade länderna i regionen vad gäller smittspridning, men enligt den officiella statistiken fortsätter spridningen att avta och ekonomin har gradvis öppnats upp sedan maj/juni. Rysslands makroekonomiska ställning bedöms vara fortsatt stark, särskilt med tanke på återhämtningen i oljepriset under de senaste månaderna. Företag och hushåll har emellertid drabbats hårt och kommer sannolikt att vara de stora förlorarna när krisen väl är över.

Mellanöstern och Nordafrika

– Regionens BNP väntas i år krympa med över fyra procent, enligt IMF:s och Världsbankens prognoser. Sedan maj har de coronarelaterade restriktionerna kunnat lättas betydligt, vilket lett till en gradvis ökad ekonomisk aktivitet. Många länder, i synnerhet Gulfländerna, har lanserat stora stimulanspaket, vilket har hjälpt till att stödja återhämtningen. Risken för en andra infektionsvåg finns fortfarande och i vissa länder blossar nya smitthärdar upp. Dessa länder väntas svara med mer riktade nedstängningar, vilket minskar de negativa ekonomiska effekterna. IMF:s och Världsbankens prognoser pekar på en regional tillväxt kring två till tre procent 2021.

– Konsekvenserna av ett lägre oljepris kommer dock att bli långvariga. Med ett prognostiserat oljepris på drygt 40 USD/fat i år (ned från 65 USD 2019) kommer regionens många oljeberende länder att se kraftigt minskade skatteintäkter och behöva minska sina utgifter.

Latinamerika och Karibien

– Regionen fortsätter att stå för en stor andel av nya coronarelaterade sjukdomsfall. Under de senaste veckorna har 40 procent av antalet registrerade fall globalt varit hänförliga till Latinamerika. Latinamerika är därför den region bland tillväxtmarknaderna som i högst grad fortsatt tillämpar olika former av nedstängningar, vilket begränsar den ekonomiska återhämtningen. I Brasilien och Mexiko, som tillsammans utgör två tredjedelar av regionens BNP, har dock antalet nya coronafall under de senaste veckorna planat ut och stabiliserats. Detta indikerar att en topp i smittspridningen kan ha nåtts där medan antalet fall fortsätter att öka i Argentina och Colombia.

– Den snabba återhämtningen i efterfrågan på råvaror från omvärlden, som inleddes under den senare delen av andra kvartalet, samt fortsatta remitteringsflöden till regionen, pekar på att tillväxten för helåret kan hamna mellan IMF:s aprilprognos och den uppdaterade juniprognosen, -5,2 respektive -9,4 procent. Tillväxtutsikterna för Brasilien har dock under de senaste månaderna överraskat positivt. Under andra kvartalet bedöms Brasiliens BNP-fall bli drygt tio procent jämfört med föregående kvartal, medan tillväxten under tredje kvartalet väntas bli kring sju procent. Det relativt korta BNP-fallet har gjort att externa bedömare reviderat upp tillväxtprognosen för helåret till minus fem procent.

Afrika söder om Sahara

– På den afrikanska kontinenten har antalet konstaterade fall av Covid-19 nu efter sex månader nått en miljon. Mer än 60 procent av alla fallen har konstaterats i Sydafrika. Därefter följer Nigeria, Ghana, Etiopien och Algeriet som vart och ett har mer än 40 000 konstaterade fall.

– Majoriteten av länderna på kontinenten kommer att drabbas hårt av nedstängningar, råvaruprisfall, minskad global efterfrågan och omfattande kapitalutflöden. Enligt IMF:s prognos från juni kommer regionens ekonomi att krympa med drygt tre procent under 2020, vilket är en nära dubbelt så djup recession som i IMF:s aprilprognos. Särskilt djup recession väntas i Sydafrika (-8%) och Nigeria (-5,4%) som är regionens tungviktare. Den främsta långsiktiga effekten av Coronakrisen kommer sannolikt att vara kraftigt ökad offentlig skuldsättning när länderna tvingas lånefinansiera väsentligt högre budgetunderskott.

Läs även