Helena Samsioes drönarbolag gick på export från dag ett

Svenska företaget Globhe har lanserat världens första crowddroning-plattform. Plattformen är uppkopplad till tusentals drönare som samlar in realtidsbilddata åt stora företag och organisationer som FN och Världsbanken. Redan 2018 hamnade Globhes grundare Helena Samsioe på Forbes lista World's Top 50 Women in Tech och i dag verkar företaget i 102 länder. Vi har pratat med Helena Samsioe om hur drönare kan bidra till att lösa några av världens hållbarhetsutmaningar – och om hur man vågar tänka globalt från starten.

Drönare samt Helena Samsioe grundare Globhes
”Vi har varit globala sedan dag ett”  (Foto: Tobias Björkgren)

Hur föddes idén till Globhe?
– Den föddes 2014 när jag var managementkonsult i Lusaka i Zambia. Jag arbetade med att digitalisera sjukvården och på fritiden flög jag drönare som en hobby. Jag såg potentialen i drönare och tog fram en tjänst där de användes för att transportera medicinska produkter. När verksamheten visade sig svår att skala upp började vi i stället samla in bilddata åt företag och organisationer. Drönarna fotar av områden som är svåra att överblicka och sedan skickas digitala kartor av bilderna via vår plattform. Det är som Google Maps fast i realtid och med hundra gånger bättre upplösning.

Vad gör ni för typer av uppdrag?
– Det ser väldigt olika ut. Vi har kartlagt skador efter en översvämning på Fiji åt FN och inspekterat infrastrukturprojekt i Lesotho åt Världsbanken. Vi har identifierat lämpliga platser för att anlägga solcellsparker på Cypern åt Svea Solar, väglett räddningstjänster efter naturkatastrofer och inspekterat hundratals telemaster i olika länder åt ett telekombolag. Vi kartlägger även sjöområden i Malawi; det är del i ett forskningsprojekt som vill identifiera områden där malarialarver förökar sig för att på så sätt förebygga malariautbrott.

Era drönare kan användas för att förutse och förebygga naturkatastrofer. Hur fungerar det?
– Det handlar till stor del om att mäta förändringar över tid. Vi kan till exempel mäta förändringar i vattennivåer för att förutspå översvämningar eller kartlägga brandriskområden innan de leder till skogsbränder.

Vilken är er största marknad?
– Vi jobbar över hela världen men många av våra kunder och uppdrag är kopplade till södra och östra Afrika. Det finns flera förklaringar till det. En är att flera länder här har varit snabba på att ta fram regelverk för drönare. Till exempel var det först förra året som EU presenterade ett gemensamt regelverk för drönare, men i östra Afrika har det funnits i flera år.

Ni använder ett gig-arbetssystem för att samla in er data. Kan du berätta mer om det?
– Sedan 2019 har vi byggt upp ett nätverk som i dag består av 5 400 drönaroperatörer i 102 länder och växer varje dag. Operatörerna är ofta frilansande fotografer och de har egna företag. Våra kunder lägger en beställning hos oss och vi vidarebefordrar uppdraget till lämpliga operatörer som kan fota eller filma området i fråga. Det kan vara allt från en till flera hundra drönare som krävs för att utföra uppdragen.

Ni har exporterat sedan starten, hur blev det så?
– Jag tänker faktiskt inte ens på det som export. Vi visste direkt att vi ville bygga en digital plattform som skulle kunna knyta an till leverantörer världen över, så det låg i verksamhetens natur att vara global från dag ett. Och i dagens uppkopplade samhälle är det faktiskt inte ett särskilt stort steg att agera världsomspännande – med rätt affärsmodell gäller det bara att våga.

Hur ska man gå till väga för att satsa globalt redan från starten?
– Vi har jobbat mycket med lokala aktörer, anpassad marknadsföring och lokal storytelling. Genom att lyfta våra operatörers viktiga arbete har vi både fått uppmärksamhet från lokal press och ett gott rykte bland operatörer. Sist men inte minst har vi som krav på den egna organisationen att vi ska vara globalt representativa och väl insatta i olika kulturer och språk.

På tal om språk: Hur lyckas ni rent praktiskt arbeta med drönaroperatörer i 102 olika länder – blir det inte språkförbistringar?
– Inte så mycket som man kan tro! Dels har vi nio olika nationaliteter inom teamet som jobbar på Globhe, och språken vi kan tar oss långt. Och dels är det en fördel att vi jobbar med en ny och rätt nischad teknik; en stor andel av drönaroperatörerna är unga och kan engelska.

Om vi blickar framåt, vilka sorters tjänster kan man tänka sig att era drönare erbjuder i framtiden?
– Drönare utvecklas ständigt och allt eftersom våra operatörer uppdaterar sin utrustning kommer vi att kunna uppdatera vårt erbjudande. Med hjälp av luftsensorer på drönare kommer vi exempelvis kunna mäta luftkvaliteten i ett område och se hur den utvecklas över tid.

Helenas 3 tips för en global lansering

1. Om affärsmodellen eller produkten tillåter det, våga vara globala från dag ett. Är man uppkopplad så är det lätt att vara en global verksamhet i dag, inte minst jämfört med hur det var för bara ett par år sedan.

2. Satsa på anpassad marknadsföring och lokal storytelling. Vi har till exempel fått bra press genom att lyfta vad våra lokala operatörer gör och hur det har gett positiva effekter i området.

3. Jobba mycket med lokala aktörer, de sitter på värdefull kunskap.