Hej Exportör: Åke Rosén om kampen mot plastbergen

På 70-talet tog Åke Rosén fram den självupplösande golfpeggen – idag säljer hans företag miljövänliga bioplastmaterial till bland annat Thailand och Vietnam. Så här tar Åke och företaget Gaia Biomaterials itu med världens plastavfall, med stöd från EKN.

Åke Rosén hade egentligen pensionerat sig. Nu utvecklar han istället miljövänliga plaster.

Du är en veteran inom materialindustrin och har bland annat startat företag med TetraPaks Hans Rausing. Vilken var den första produkten du tog fram?

– Jag började med att utveckla golfpeggar av potatisstärkelse och kalciumkarbonat. Fördelen med dem var att de löstes upp i det daggvåta gräset under natten, därför fastnade de inte i gräsklipparbladen dagen efter.

Hur kom det sig att du startade Gaia Biomaterials?

– Jag hade egentligen pensionerat mig och satt och putsade golfklubborna när de ringde från EU:s miljökommission. ”Vi måste hitta ett alternativ till fossila plaster”, sa de och föreslog att jag skulle komma dit och leda ett projekt. Min första känsla var att jag inte orkade starta upp något nytt, men så träffade jag vår nuvarande vd Peter Stenström på kaffe en förmiddag. Han hade precis sålt sitt företag och ville ha något göra. Så grundade vi Gaia Biomaterials med 30 miljoner kronor i EU-stöd och nu vill jag aldrig gå i pension igen – jag brinner för det här.

Vad gör Gaia Biomaterials?

– Vi utvecklar förnybara biomaterial som kan hjälpa till att rädda planeten. Våra material består av kalciumkarbonat, vegetabiliska oljor och stärkelse och de kan ersätta fossila volymplaster med upp till 80 procent, beroende på produkten. Materialen är nedbrytbara och skapar inga mikroplaster. När de bränns bildas dessutom upp till 80 procent mindre koldioxid än vid förbränning av vanlig plast, vilket innebär en mycket lägre klimatpåverkan.

Reds anm: Volymplaster är ett samlingsbegrepp för några av våra vanligaste plaster, exempelvis Polyeten (PE), Polystyren (PS) och Polypropen (PP).

I vilka produkter används era material?

– Vårt materialgranulat kan bland annat användas till bärkassar och engångsblöjor, produkter som idag bildar enorma sopberg på deponier, längs vägar och på stränder. Om världens alla bärkassar hade gjorts av våra material hade de kunnat återvinnas, användas till förnyelsebar energi eller brytas ned till mulljord.

Vilka är era största marknader?

– Vi är starkast i de länder som har problem med fossilbaserad plast och avfallshantering. Vi levererar bland annat till fabriker i Thailand och Vietnam som tillverkar bärkassar lokalt. Nu har corona-pandemin kommit emellan, men vi har också inlett ett samarbete för produktion av biologiskt nedbrytbara blöjor och beslutat oss för att bygga en ny produktionsanläggning i Vietnam, för att leverera granulat till den lokala sugrörs- och bärkasseproduktionen. Hela östra Asien har nämligen förbjudit användningen av fossila plaster i sugrör och bärkassar från 2021.

Exporten står för närmare 70 procent av Gaia Biomaterials omsättning och en stor del av er export går till finansiellt riskabla länder. Hur hanterar ni det?

– Det är livsviktigt för oss att vi har en tryggad tillgång till kapital och här får vi hjälp av EKN. EKN kan gå in och garantera 80 procent av våra lån, vilket innebär att banken inte behöver stå för hela risken. Dessutom innebär det en ränterabatt för oss. Hittills har vi fått 14 miljoner kronor garanterade genom EKN utan att det har kostat oss något extra. Den tryggheten är otroligt viktig för att vi ska kunna fortsätta satsa utomlands.

Vad är nästa projekt för Gaia Biomaterials?

– Ett av de mest spännande projekten är att vi försöker få ett material som löses upp i havsvatten certifierat. Vi kan redan tillverka materialet – det är baserat på samma recept som mina gamla golfpeggar. Men vi måste hitta den bästa kompromissen mellan funktion och nedbrytning, så att en bärkasse med fuktig sallad i inte försvinner innan man hinner hem med den. Och sedan måste vi få det hela på papper genom en certifiering. Klarar vi det så bidrar vi inte till plastöarna i haven och då är lyckan fullkomlig – även för fiskarna, eftersom våra material inte resulterar i några mikroplaster.

Åkes tips för att lansera utomlands

• Produkten måste vara helt färdigutvecklad lokalt innan lanseringen. Svenska företag går ut internationellt för fort – se till att du har hanterat barnsjukdomarna på hemmaplan först.

• Se till att produkten passar in politiskt på den nya marknaden och att den möter ett behov hos invånarna.

• Nu är det miljön som gäller – det är en stor bonus om produkten påvisar miljöfördelar.

• Var flexibel och beredd på att snabbt anpassa affärsplanen efter utvecklingen på plats.

• Tänk på att produkten behöver vara certifierad av godkända institut för att bli godkänd av lokala regelverk.

• Långsiktig finansiering måste vara säkrad. Räkna med att lanseringen kommer att kosta mer än du tror.

Läs även