I och med coronakrisen har det svenska medtech-bolaget Getinge hamnat i en annorlunda sits. Efterfrågan på deras livsviktiga respiratorer har ökat i rekordfart samtidigt som världens produktionskedjor haltar. Så här lyckades Getinge trappa upp sin globala produktion, öka finansieringen – och öppna en stängd fabrik i Malaysia.
Det har varit ett par hektiska månader för svenska Getinge. Medicinteknikföretaget med huvudkontor i Göteborg har arbetat för att mer än dubbla sin produktion av respiratorer – snabbt.
I början av mars rapporterade tidningarna att Getinge vunnit en stor upphandling av respiratorer till Italien; 500 stycken för bolagets del. Anna Appelqvist, Informationsansvarig på Getinge, menar dock att ökningen i efterfrågan kom tidigare än så.
Anna Appelqvist
– Det var redan i januari som vi började se en ökad global efterfrågan av framförallt respiratorer, livsuppehållande hjärt-lung-teknik och hemodynamisk monitorering. Våra kunder finns globalt och efterfrågan har följt virusutbrottet; tidigare var det fler beställningar från Asien och nu kommer det fler från Europa och Nordamerika.
Sedan dess har Getinge arbetat intensivt med att trappa upp sin produktion. Den 6 april meddelade bolaget att de planerade att producera 26 000 respiratorer 2020 jämfört med 10 000 stycken 2019 – en ökning med 160 procent.
I Getinges respiratorer finns tusentals komponenter som de köper in från underleverantörer i bland annat Kina, Malaysia och Europa. Hur genomför man en upptrappning av produktionen samtidigt som gränser och produktionskedjor världen över stänger ned? Peter Hjalmarson, Group Treasurer på Getinge, menar att bolagets samarbete med underleverantörer, näringslivsaktörer och politiska tjänstemän har varit extremt viktigt. Han berättar om ett fall med en stängd fabrik.
Peter Hjalmarson
De ansvariga i Malaysia var inte medvetna om hur pass kritisk den här komponenten var – inte för Getinge som bolag utan för den globala hälsan.
– I första halvan av mars fick vi reda på att den fabrik i Malaysia som tillverkar en av respiratorernas allra viktigaste komponenter hade stängt av smittskyddsskäl. De ansvariga i Malaysia var inte medvetna om hur pass kritisk den här komponenten var – inte för Getinge som bolag utan för den globala hälsan. Getinge står för uppskattningsvis 25 procent av världsmarknaden för den här typen av avancerade respiratorer och de är nödvändiga för att hålla människor vid liv igenom pandemin.
En person i Getinges koncernledning kontaktade då en högt uppsatt politisk tjänsteman i Sverige som i sin tur kunde informera ansvariga parter i Malaysia om vikten av just den här fabriken. Malaysia gjorde en punktinsats gentemot fabriken och verksamheten startade upp igen.
– Det gick oväntat snabbt och smärtfritt. Det var verkligen ett gott exempel på vilken skillnad man kan göra när man har stöd i det politiska systemet, säger Peter Hjalmarson.
Även Getinges underleverantörer måste öka sin kapacitet för att Getinge ska nå sina nya mål. För att inte pressa underleverantörerna undviker Getinge att be dem om kredit; i stället begär de en del av försäljningspriset i förskottsbetalning av kunderna. Bolaget försöker också stötta genom att informera om de finansieringsalternativ som finns.
– En upptrappning kan kosta, åtminstone initialt. Så jag har skrivit till våra svenska fabriker för att informera om att våra svenska underleverantörer som behöver finansiellt stöd kan vända sig EKN, som i sin tur kan täcka 80 procent av deras kreditrisk. Med den garantin i ryggen får de mycket enklare ett ja från banken om de behöver ta lån, säger Peter Hjalmarson.
Getinge har förstås också egna likviditetsbehov. Den 17 april tog bolaget in en miljard kronor genom en emission av företagscertifikat, detta för att finansiera den ökade produktionen av utrustning mot covid-19. Bland investerarna fanns bland annat H&M-familjen Perssons investmentbolag Ramsbury Invest, Familjen Erling Persson Stiftelse och Spiltan Fonder. Utöver det har Getinge vänt sig till EKN för att utnyttja den nya garantin för storbolag, där EKN står för 75 procent av kreditrisken.
– Vi har inga likviditetsbekymmer nu, snarare tvärtom, men i en osäker värld tycker vi att det är viktigt att utöka likviditetsreserverna. Därför har vi ansökt om EKN:s nya garanti och fått den beviljad, och nu är vi i samtal med flera banker om att utöka våra lån. Ett bolag som Getinge kan visserligen låna på egna meriter, men visst underlättar det för kreditinstituten om tre fjärdedelar av risken tas av svenska staten.
Statssekreterare Håkan Jevrell sin syn på den svaga kronan, viktiga framtida exportmarknader och en ökad global konkurrens.
Sveriges export tappar farten, men 2023 ser fortfarande ut att kunna summeras som ett positivt exportår. EKN:s chefsanalytiker presenterar sin senaste omvärldsanalys.
