Nischbankernas roll för exportsatsningar

Vilken roll spelar nya nischbanker för svenska småföretag som vill satsa utomlands? Och hur positionerar sig storbankerna när marknaden fylls av nya aktörer?

Under de senaste åren har det vuxit fram allt fler nya nischbanker på den svenska marknaden. Det är aktörer med omkring 500 – 1 000 anställda och omsättning på ett par miljarder. Ofta har man inlett verksamheten som finansbolag och har sedan kompletterat med en banklicens, eller bankoktroj, från Finansinspektionen.

– Antalet nischbanker har ökat de senaste åren och det hänger samman med den högkonjunktur vi befunnit oss i länge nu. I högkonjunkturer poppar ofta nya snabbväxande finansbolag upp, säger Carl-Johan Karlsson affärsområdeschef SME och Midcorp på EKN.

Småföretagen högsta prioritet för nischbankerna

För mindre företag är rörelsefinansieringen ofta en svår nöt att knäcka. Kraven på säkerheter lyfts särskilt ofta fram som ett problem. Ur bankens perspektiv är de kunder som ofta är finansiellt svaga, genomför många små transaktioner och bär en högre risk än storbolagen. Riskfyllda startupprojekt och innovativa nya bolag står helt enkelt inte högst upp på önskelistan bland de svenska storbankerna. Det har nischbankerna upptäckt och utformat sitt erbjudande utefter. Det kan till exempel handla om fakturaköp som frigör kapital för fortsatt expansion till de företag som inte beviljas checkkredit hos storbankerna.

Små och medelstora företag behöver ofta krediter fort och storbankerna kan ha en nackdel i de relativt sett större compliance-apparater som gör processerna långsammare. Många av de nya nischbankerna behöver inte heller dras med gamla IT- och datasystem. De är nya aktörer på marknaden och kan därför ha lättare att snabbt introducera nya system anpassade till dagens digitaliserade omvärld.

– Nischbankerna fyller ett behov och ur mitt perspektiv är jag tacksam att det finns aktörer som lånar ut pengar till småföretagen. För nischbankerna är det också en lönsam affär. De tar en högre risk men också bra betalt för sina tjänster. För storbankernas del räknar nog många med att småföretagen hittar till dem när de växt sig tillräckligt stora för att vara en intressant affär, säger Carl-Johan Karlsson.

Vad händer i lågkonjunktur?

Under våren har rapporter om stundande lågkonjunktur duggat tätt. Vid en inbromsning i ekonomin är det ofta just småföretagen som drabbas först. I förlängningen innebär det problem för nischbankerna som får ett krympande kundunderlag. En ekonomi som bromsar in kan leda till minskad utlåning från nischbankerna vilket ytterligare spär på svårigheterna för småföretagen. En ond cirkel uppstår.

– Nischbankerna kommer antagligen fortsätta att växa ett tag framöver men kan få det tuffare i takt med sämre ekonomiska tider. Då kan det bli tal om utslagning av vissa av de nyare aktörerna på bankmarknaden. De större bankerna däremot sitter tryggare i båten, säger Carl-Johan Karlsson.

Läs även