Alla banker vill ha nästa Spotify som kund, men där det finns potential saknas ofta säkerheter. Det här är bankernas dilemma när det gäller tillväxtbolag. Men genom att dela risk med EKN ökar möjligheten att kalkylen går ihop. Så här gör ni det.
Snabb tillväxt innebär inte kreditvärdighet – det vet alla bankrådgivare som tvingats säga nej till företag de verkligen tror på. Och detta vet även de många företagare som kanske inte ens frågar banken, utan i stället söker sig enbart mot riskkapital.
Maria Lagerstedt har varit företagsrådgivare på SEB i 13 år, och har såväl börsnoterade bolag som de bolag som ännu inte släppt sin första produkt som kunder. Hon känner igen situationen.
– Ja det är en stor utmaning att balansera våra krav på säkerhet med kundernas behov och potential. På SEB har vi bestämt oss för att vara tillväxtbolagens bank, och genom vårt växthus SEB Greenhouse arbetar vi för att kunna vara lite ”modigare”. Jag tycker att vi lyckas bra, och det är väldigt givande att se när våra företag växer.
SEB vill vara lite modigare
Vad innebär det då att vara lite modigare? Maria Lagerstedt nämner flera saker:
– Det viktigaste är att försöka se till helheten, och inte enbart till hårda siffror. Så vi tittar på idén och hur gångbar den är, vi ser till ägarbilden – ägarnas styrka och track record – och så utgår vi från prognoser och försöker bilda oss en heltäckande uppfattning.
Många företag kanske inte ens tycker att det är värt att vända sig till banken för finansiering. Särskilt företag som ännu inte går med vinst, tvekar ofta på om banken kan hjälpa dem med finansiering och krediter. Det är synd, säger Maria Lagerstedt, och påpekar att vinst på sista raden inte är ett absolut krav för att kunna få till exempel lån eller rörelsekrediter.
– Vi kan bevilja lån till företag som ännu inte går med vinst, visst kan vi det. Däremot tittar vi då på kassaflödet och på hur välkapitaliserade bolagen är – vi vill se att företagen genererar intäkter, har en positiv prognos och försäljning.
För bolag i stark tillväxt ser Maria Lagerstedt och SEB gärna att fler aktörer är med och delar på risken.
– Det kan dels handla om att ägarna går in med mer kapital, dels om att offentliga aktörer som Almi eller EKN är med och delar risken. Då ökar chansen att vi kan säga ja och möta företagens behov.
Kassaflöde och riskdelning är alltså två viktiga delar när SEB gör sina bedömningar. Men vad behöver då EKN för att kunna vara med och dela risken? Anna Långström, regionansvarig på EKN, berättar att EKN precis som banken gör sin egen bedömning. Anna Långström nämner några av aspekterna som ingår i den bedömningen:
– Sedan är det värt att nämna att EKN kan hjälpa företag inom alla branscher, vare sig det gäller varu- eller tjänsteexport. Dessutom har vi en bred definition av exportföretag och ställer även ut garantier till företag som är underleverantörer till exportföretag, säger Anna Långström.
För företagsrådgivarna på Sveriges alla banker är EKN:s rörelsekreditgarantier kanske de mest viktiga – de garantier som gör att EKN kan gå in och ta en stor del av bankens risk vid kreditgivning.
– Under coronakrisen har vi haft möjlighet att ta hela 80 procent av risken när banken ger lån, checkkrediter och övertrasseringsrätter. Och det kommer vi även att kunna fortsätta med under nästa år. Det ger bankerna större möjligheter att möta kundernas kapitalbehov, säger Anna Långström.
Därför tjänar banken på att tipsa om EKN:s garanti för kundfordringar
EKN kan också försäkra företag mot risken att inte få betalt i exportaffärer.
- Även om banken inte är direkt inblandade i sina kunders kundfordringar så exponeras banken för en indirekt risk om kunden lämnar kredit till sina utländska köpare och inte använder kreditförsäkringar. Därför tjänar banken på att tipsa om EKN:s garanti för kundfordringar, avslutar Anna Långström.
