Frihandel och samarbete ifrågasätts

Nyheter - 24 MAR 2017

Omvärldsanalys EKN:s Årsredovisning 2016: Skiftet i amerikansk och brittisk handelspolitik oroar. Låga råvarupriser krymper investeringsmöjligheter för länder i Latinamerika, Afrika, Mellanöstern och OSS. Asiens ekonomier fortsätter att utvecklas starkt.

Att 2016 blev ytterligare ett år med en global ekonomisk tillväxt kring tre procent, är knappast vad som kommer att uppmärksammas i historieskrivningen om det gångna året. Snarare är det den räcka av politiska händelser, som i de flesta fall har överraskat såväl analytiker som andra. Den norm som etablerades efter andra världskrigets slut om handelsliberalisering, regional integration och, sedan Sovjetunionens fall avspänning mellan stormakterna, har ifrågasatts alltmer. Att många medborgare i de två länder som har lett de senaste decenniernas ekonomiska liberalisering och mellanstatliga samarbeten, USA och Storbritannien, skulle ta avstånd från denna utveckling, var oväntat.

Skifte i amerikansk och brittisk politik

Den som starkast och tydligast har ifrågasatt frihandel och migration är USA:s president Donald Trump. Valet av honom till president speglar ett brett ifrågasättande av det politiska etablissemanget. Många väljare uppfattar att mindre reglerad handel är en viktig orsak till att arbetsplatser flyttar till andra länder. Att majoriteten av de brittiska väljarna valde att stödja ett utträde ur EU är ett uttryck för samma anda som råder i USA. Konsekvenserna av skiftena i amerikansk och brittisk politik kommer att visa sig under det kommande året.

Globala handeln växer långsammare än världsekonomin

De oväntade politiska händelserna under året påverkade inte den globala ekonomiska tillväxttakten. Under innevarande decennium har den årliga tillväxten pendlat mellan tre och fyra procent. För 2016 är prognosen från Internationella valutafonden, IMF, att världsekonomin växer med 3,1 procent. Den globala handeln i varor och tjänster växer nu i långsammare takt än världsekonomin, med en uppskattad ökning om 1,9 procent för 2016.

Att ökningstakten i den globala handeln under senare år har växlat ned betyder för Sverige som exportberoende land att landets exportörer möter hårdnande konkurrens.

Lägre pris på risk

Världsekonomins och världshandelns utveckling är två faktorer som påverkar omfattningen av EKN:s garantigivning. En minst lika viktig faktor är de finansiella marknadernas funktionssätt och därmed kostnaden för bank- och obligationslån. Under 2016 har riskpremierna fallit för företagsobligationer. En expansiv penningpolitik i många OECD-länder bidrar till god likviditet i de finansiella systemen. Låg avkastning på statspapper har lett till att investerare sökt sig till räntebärande tillgångar med högre risk och högre avkastning, vilket i sin tur har lett till lägre riskpremier.

Ökad garantigivning på oecd:s höginkomstländer

Den ekonomiska tillväxten bland höginkomstländerna kommer inte att nå de dryga två procent som var prognosen från IMF vid ingången av 2016. Framför allt är det den amerikanska ekonomin som har utvecklats sämre än väntat. Bidragande till detta har varit lägre investeringar och aktivitet inom energisektorn och en stark dollar, som har slagit mot exportindustrin. För övriga höginkomstländer är en tillväxt kring 1,5 procent att vänta. EKN:s garantigivning ökade med närmare 300 procent för OECD:s höginkomstländer, en garantigivningsnivå som inte har setts sedan finanskrisen. Trots goda finansieringsmöjligheter på marknaden har exportkreditgarantier varit efterfrågade i större affärer och projekt. Att låntagare söker diversifiering i sin finansiering är en förklaring. Önskan om stabilitet och förutsägbarhet i tillgång till och kostnad för finansieringen, kan vara en annan.

Låga råvarupriser pressar många länder i afrika och latinamerika

Att råvarupriserna har stabiliserats på en betydligt lägre nivå än vad som gällde för tre fyra år sedan har fått negativa konsekvenser för råvaruexporterande länder i Latinamerika som exempelvis Brasilien, Venezuela och Colombia. De låga världsmarknadspriserna har lett till svag eller till och med negativ ekonomisk tillväxt och krympande exportintäkter. Än mer dramatiska har effekterna varit i många afrikanska länder. IMF:s tillväxtprognos för Afrika söder om Saharas är 1,6 procent. De tidigare goda åren för många länder i Afrika har inte tagits till vara för en långsiktigt mer stabil utveckling. För svenskt vidkommande har detta lett till minskad export till regionen.

Låga råvarupriser pressar även mellanöstern och oss

För många länder i Mellanöstern och OSS-regionen har låga världsmarknadspriser på olja och naturgas lett till svag tillväxt, fallande exportintäkter och minskande resurser för den offentliga verksamheten. Detta i sin tur påverkar infrastrukturinvesteringar och därmed beställningar till lokala entreprenörer, vilket dämpar exportmöjligheterna för svenska företag. Rysslands ekonomi krympte med närmare fyra procent under 2015. Läget stabiliserades 2016 och prognosen är att ekonomin minskar med knappt en procent. Den svenska exporten till landet sjönk med tre procent under de första elva månaderna. Totalt halverades EKN:s garantigivning till OSS-området jämfört med 2015. Garantigivningen till Ryssland svarar för tre fjärdedelar av garantibeloppet till OSS. Även för Mellanöstern minskade garantigivningen – med åtta procent. Nytt för året var den återupptagna garantigivningen på Iran.

Ingen kan utmana asiens tillväxt

Likt tidigare år toppar Asien tillväxtstatistiken och bedömning för 2016 är en tillväxt kring 6,5 procent. Kina ligger främst av de större länderna, med 6,7 procent. Indien kommer strax därefter med en tillväxt om 6,6 procent. Inget tyder på att den höga tillväxttakten är hotad. Kinas övergång från massiva industriinvesteringar och export till mer av tjänstebaserad ekonomi sker på ett sätt som har sänkt tillväxttakten till mer normala nivåer för tillväxtländer. Nuvarande takt om drygt sex procent är mer långsiktigt hållbar än den tidigare tvåsiffriga tillväxttakten. Den goda ekonomiska utvecklingen har bidragit till framväxten av inhemska kapitalmarknader i många asiatiska länder. Tidigare var företag hänvisade till banklån för sin finansiering. Nu finns alternativ som exempelvis emittering av obligationer. De senaste tre åren har EKN:s garantigivning till Asien legat kring tre miljarder kronor årligen. Avsaknaden av större projekt inom infrastruktur med exportkreditfinansiering är ett skäl till att garantigivningen till världens hetaste tillväxtmarknader fortsätter att vara låg.