
Året i korthet
- Efterfrågan på EKN:s garantier har ökat kraftigt. Vi ställde ut 1 496 utfästelser om att garantera risker i exportaffärer i 124 länder.
- Volymen på utfästelserna var på 69 miljarder kronor, jämfört med 46 miljarder kronor förra året, en ökning med 52 procent.
- Vid årets slut hade vi den största volymen någonsin på utestående garantier – över 105 miljarder kronor.
- Riksdag och regering beviljade en utökning av vår garantiram. Vi kan nu utfärda garantier på upp till 350 miljarder kronor, från den 1 januari 2009.
- Vi fick 100 nya kunder.
- Vi stärkte vår kompetensförsörjning med nyrekryteringar och satsningar på utbildning.
EKN:s garanti innebär att svenska staten tar på sig ett ansvar för de risker som omfattas. |
GD har ordet
Den största händelsen för EKN inträffade när året nästan var slut. Efterfrågan på EKN:s garantier exploderade och vi fick snabbt en utökad garantiram för att möta behovet.
Efterfrågan ökade rejält
I alla våra siffror för år 2008 ser vi den ökande efterfrågan på våra lösningar. Antalet utfästelser har ökat till 1 496, jämfört med 1 387 förra året. Volymen på utfästelserna har ökat till drygt 69 miljarder kronor jämfört med drygt 46 miljarder kronor förra året. Volymen på utfärdade garantier under året har ökat till 33 miljarder kronor från 24 miljarder kronor föregående år. Vid årsskiftet hade vi åtaganden i utfästelser och förbindelser på 183 miljarder kronor jämfört med 158 miljarder kronor förra årsskiftet. I år gör vi ett resultat på 820 miljoner kronor. Det stärker vår redan stabila finansiella ställning.
De små och medelstora företagens export idag är väsentlig för Sveriges framtida framgångar på den globala marknaden. Vi har de senaste åren arbetat intensivt med att utforma garantier som passar de mindre företagens behov. Vi har också kraftigt ökat företagens kännedom om EKN. Det är en trend sedan flera år tillbaka att fler företag börjar använda sig av EKN:s garantier för att utveckla sin export. Förra året hade vi 99 nytillkomna kunder och i år hade vi jämnt 100 nya kunder. De allra flesta är små och medelstora företag.
Med EKN:s medverkan kan fortfarande exportaffärer på både etablerade och nya marknader vara möjliga. Det underlättar för företagen att se affärsmöjligheter när EKN är med som naturlig riskpartner.
Risk innebär ansvar
Det är ett stort ansvar för oss alla på EKN att utöka verksamheten för att fylla det tomrum som uppstår när marknadens kapacitet tillfälligt är begränsad. Samtidigt måste vi ha kontroll över vår riskexponering. Det gäller alltid, men särskilt i dagsläget mot bakgrund av den makroekonomiska utvecklingen Vår verksamhet är främst att bedöma risk. Vi gör det dagligen i de affärer vi bedömer. Denna kärnkompetens är en grundförutsättning för vårt ansvar.
Under andra delen av året ökade antalet betalningsdröjsmål i många av de garanterade affärerna, men vi hade fortfarande en låg nivå på skadeutbetalningarna. Vi betalade ut skadeersättningar på 50 miljoner kronor under året, jämfört med rekordlåga 12 miljoner kronor förra året. Vi räknar med att instabiliteten i världsekonomin leder till en ökning av inställda betalningar i affärerna. Dröjsmål är i många fall ett tecken på kommande skador.
Vi tar ännu större ansvar
I den globala ekonomin har vi aktörer på kreditförsäkringsmarknaden likartade frågor och utmaningar. På branschorganisationen Bernunionens möte i Kanada i slutet av året var finanskrisen huvudfrågan. Många delade vår erfarenhet att långivare kräver bättre skydd och att företagen allt mer betraktar kreditförsäkring som ett medel som stärker deras finansiella ställning. En annan gemensam fråga, är hur världens exportkreditinstitut verkar för ett ansvarsfullt företagande. Vi bjöd med oss Atlas Copcos CSR-ansvarige och berättade om hur vi samarbetar med företagen i CSR-frågor.
Internationella kontakter knyts också på delegationsresor. När EKN:s medarbetare är ute i världen tillsammans med företagen och träffar deras kunder och dotterbolag ser företagen fler möjligheter. Vi når ut till fler och kan göra mer. Vi har tillfälligt en medarbetare stationerad i Abu-Dhabi, vilket ger närvaro i en region där företagens intresse är stort att göra fler affärer tillsammans med EKN. Även styrelsen arbetar med det internationella nätverkandet och besökte OECD:s Export Credit Group i Paris samt svenska företag i Förenade Arabemiraten.
Och vi kan göra mer
EKN:s 75-åriga historia garanterar en stadig partner åt svensk export. En tillströmning av nya kunder och allt fler ansökningar, en utökad ram och en stark finansiell ställning utgör en god grund för att främja svensk export och det svenska näringslivets internationalisering i så väl goda som svåra tider.
Jag vill tacka Lennart Nilsson, styrelseordförande fram till halvtid år 2008. Stort tack för många års mycket goda samarbete och engagemang för EKN. Dessutom vill jag hälsa EKN:s nye ordförande Dag Klackenberg varmt välkommen. Tack för din och hela styrelsens insats under året.
Till alla EKN:s kompetenta och engagerade medarbetare, stort tack för det gångna året. Tillsammans är vi redo för ett år med ökande efterfrågan kombinerad med osäkerhet i den globala ekonomiska utvecklingen.
Karin Apelman
Generaldirektör
Regeringens mål för EKN
Varje år utfärdar regeringen mål för verksamheten, som EKN ska uppfylla. Här nedan är målen för år 2008 med beskrivning av hur EKN har uppfyllt dem och med sidhänvisning till var i årsredovisningen det mer utförligt står om hur EKN arbetar för att uppnå målet.
EKN ska främja svensk export genom att erbjuda exportkreditgarantier och investeringsgarantier.
Exportkreditgarantier från EKN är många gånger en förutsättning för att exportaffärer ska bli av. Under året erbjöd vi exportkreditgarantier för 1 496 affärer i 124 länder.
För investeringsgarantier fanns under året ingen efterfrågan.
Läs mer under flikarna Exportmöjligheter, Små och medelstora företag samt Stora företag. För en överblick över det totala erbjudandet av olika garantier i antal och volym, se tabell Garantiverksamheten i siffror.
Verksamheten ska på lång sikt uppnå ett balanserat resultat.
Årets resultat uppgick till 820 miljoner kronor. Det stärker vår redan stabila finansiella ställning.
Läs mer om resultatet under fliken Resultat och reserver samt Resultaträkning och Balansräkning.
EKN ska verka för konkurrensneutralitet mellan olika statsstödda exportkredit- och investeringsgarantisystem i det internationella arbetet.
EKN:s garantier står sig väl i jämförelse med andra exportkreditinstituts.
Inom OECD och EU har vi drivit frågor om konkurrensneutralitet, bland annat gällande konkurrensen med företag i länder som inte omfattas av OECD:s regelverk.
Läs mer om hur EKN verkar för konkurrensneutralitet under fliken Internationellt samarbete.
EKN ska tillse att främjandet av svensk export genom garantier genomförs i samverkan med andra svenska exportfrämjande aktörer och presenteras som en del av Sveriges samlade exportfrämjande.
EKN samverkar med Svensk Exportkredit, Almi, Exportrådet och Swedfund för att tillsammans ge ett samlat exportfrämjande erbjudande.
- Vi har genomfört seminarier tillsammans med Almi och Exportrådet.
- Almi:s dotterbolag förmedlar EKN:s motgarantier och rörelsekreditgarantier.
- Under år 2008 har exportlån för mer än 150 miljoner kronor beviljats till 29 företag.
- Vi har deltagit i delegationsresor anordnade av Exportrådet.
- EKN, Swedfund, Svensk Exportkredit, Almi, Exportrådet, Nutek och Swentec samarbetar inom gruppen för miljöteknikexport.
Läs mer om Sveriges samlade exportfrämjande under fliken Små och medelstora företag (samarbete med andra främjare) samt Stora företag.
EKN ska verka för att intresset och kunskapen om myndighetens verksamhet ökar och ska anpassa produkter och tjänster till kundernas efterfrågan. EKN ska satsa ytterligare på garantier till små och medelstora företag och arbeta aktivt med att bredda sin kundbas.
Små och medelstora företags kännedom om EKN ökade jämfört med föregående år. Under de tre senaste åren har kännedomen om EKN hos företagen ökat med 16 procent. Tillströmningen av nya kunder har fortsatt. Totalt fick EKN 100 nya kunder under år 2008. Under andra halvåret ökade kundernas efterfrågan på produkter som innebär riskdelning med finansierande bank. Vi utvidgade därför användningsområdet för rörelsekreditgarantin.
Läs mer om breddad kundbas och satsning under fliken Små och medelstora företag.
Läs mer om anpassning av produkter under fliken Stora företag.
EKN ska begränsa riskerna i de garantier som ställs ut genom bland annat riskdelning. Vidare ska EKN arbeta för att sprida riskerna i engagemanget och begränsa koncentrationen av risker. Vid nya affärer ska hänsyn tas till EKN:s aktuella riskexponering.
Genom återförsäkring på den privata marknaden och hos statliga exportkreditinstitut har reserveringen i bokslutet kunnat minska med 1,7 miljarder kronor. Vid nya affärer bedömer vi koncentrationsrisken.
EKN ska utveckla den skadeförebyggande verksamheten och återvinningarna med syfte att begränsa förlusterna.
Även i år har vi haft få problemaffärer och en låg nivå på utbetald skadeersättning. I några få affärer har vi bland annat omförhandlat finansieringen, besökt gäldenärer, anlitat advokat på plats samt anlitat ombud i syfte att försöka återvinna fordran.
EKN ska effektivisera verksamheten avseende skadereglering i samverkan med kunderna.
Under de senaste åren har skaderegleringen varit ytterst begränsad. Riskerna för skadefall har ökat och beredskapen för en eventuell ökning av antal skador har i höjts i organisationen. Internt har vi förbättrat vårt systemstöd för återvinningsarbete.
EKN ska vidareutveckla arbetet med etiska hänsyn till miljö, korruption och sociala frågor i garantigivningen och fortsätta att informera kunderna om initiativet Globalt Ansvar och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. EKN ska följa de regler som fastställts inom OECD beträffande anti-korruption och miljö/sociala frågor. Vidare ska EKN verka för att bidra till en hållbar skuldsituation. Fortsatt speciell hänsyn ska tas vid garantigivning till de skuldtyngda minst utvecklade länderna och EKN ska följa de riktlinjer om hållbar långivning som fastställts gemensamt i OECD. EKN:s verksamhet ska bidra till Sveriges övergripande mål om en rättvis och hållbar global utveckling.
EKN införde under året en ny policy som sammanfattar de etiska överväganden som EKN gör i garantigivningen. En nyhet är att fler sociala frågor nu ingår. Policyn överensstämmer med OECD:s regler för antikorruption, miljöfrågor, sociala frågor och hållbar långivning.
Läs mer under fliken Ansvarsfullt företagande.
EKN ska verka för en god service till allmänhet och företag genom serviceåtaganden och brukardialoger. Alla tjänster som med bibehållen eller ökad kostnadseffektivitet kan tillhandahållas elektroniskt, ska tillhandahållas elektroniskt och på ett användarvänligt sätt.
Vi har lanserat en kundwebb på Internet. Kunden kan med e-legitimation logga in och få tillgång till basgarantin. Nästa garanti som kommer att tillhandahållas elektroniskt blir fordringsförlustgarantin för långa kredittider. Garantihantering on-line ger effektivitetsvinster för både exportföretag, banker och EKN.
Läs mer om den nya kundwebben under fliken Exportmöjligheter.
EKN ska medverka i de internationella aktiviteter där EKN:s verksamhet berörs.
Vi medverkar i branschorganisationen Bernunionen, inom OECD, inom EU och i det nordiska samarbetet.
Läs mer om EKN:s medverkan i dessa nätverk under fliken Internationellt samarbete.
EKN ska redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål.
Med nyrekryteringar har vi ökat storleken på organisationen till 115 årsarbetskrafter. En större utbildningsinsats har genomförts.
Läs mer under fliken Medarbetare.
Kriser i backspegeln

När EKN startade sin verksamhet för 75 år sedan var det som tillfällig åtgärd i ekonomisk kris. Det visade sig med tiden att statliga garantier behövs i såväl kris som i ekonomisk tillväxt. Nuvarande kris visar att EKN:s betydelse blir särskilt avgörande när finansmarknaden är instabil. Att titta tillbaka på kriser som varit, ger perspektiv och förståelse för nuvarande situation.
Den senaste tidens händelseutveckling på de finansiella marknaderna har på ett dramatiskt sätt visat på den reala ekonomins beroende av välfungerande penning- och kapitalmarknader. Problemen inom den amerikanska bolånemarknaden, vilka blev mer allmänt kända under 2007, bedömdes fram till sensommaren 2008 inte få den globala spridning som nu kan konstateras. Att såväl investeringsbanker som affärsbanker världen över var exponerade mot dessa mer eller mindre sofistikerade riskskydd av bolån ledde till en kedjereaktion.
Krisers långsiktiga påverkan
Många av de svenska exportföretagen har drabbats genom att deras kunder har svårigheter att finansiera sina inköp. Finansierande bankers ovilja att bistå med rörelsekrediter, långfristiga lån och andra krediter har lett till minskade affärsvolymer. I en situation där banker och privata kreditförsäkringsbolag blivit mindre villiga att ta risk i exportaffärer har behovet av EKN ökat. Finanskrisen har därmed tydliggjort EKN:s uppgift att erbjuda risktäckning under omständigheter där marknadslösningar saknas eller är knappa.
I en pågående kris är det svårt att avgöra dess långsiktiga konsekvenser. Ofta ter sig situationen som dramatisk, med djupgående och kanske bestående negativa effekter på ekonomier och samhällsfunktioner. Mot bakgrund av EKN:s mångåriga historia som risktagare och främjare av svensk export kan det därför vara av intresse att se tillbaka på tidigare omvälvande händelser i världen.
Marknadsekonomins övertag
I och med planekonomiernas upplösning under det sena 80-talet och inledningen av 90-talet blev marknadsekonomin det i stort sett allenarådande ekonomiska systemet i världen. Detta förde med sig en liberaliserad handel, färre restriktioner kring kapitalflöden och en accelererad utlokalisering av produktion till de nya tillväxtmarknaderna. I flera länder, i synnerhet många inom det forna Sovjetblocket, betydde förändringarna även en övergång till demokrati.
Denna utveckling skapade förutsättningar för ökad ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I spåren av snabba förändringar följer dock ofta, snarare som regel än undantag, ekonomiska, finansiella och politiska obalanser. Under mitten och senare delen av 90-talet var det just sådana obalanser som försatte många tillväxtländer i ett krisläge.
Många länder gick mot sämre kreditvärdighet
De mest kända kriserna från denna period är den s k Tequilakrisen i Mexiko och Asienkrisen, som sammanföll med krisen i Ryssland. Senare drabbades även Turkiet och vissa länder i Latinamerika. Gemensamt för turbulensen i dessa länder var att deras import hade vuxit snabbt utan att intjäningen av hårdvaluta hade hängt med. Därigenom skapades stora underskott i bytesbalansen. I många fall finansierades underskottet kortfristigt av internationella banker. Fast växelkurs innebar att ingen anpassning av underskotten via växelkursen kunde ske genom marknadens försorg. Svaga banksystem, korruption och brist på insyn förvärrade dessutom kriserna.
Länder, företag och banker hamnade i betalningssvårigheter och tvingades till omförhandlingar med kreditorerna. Utvecklingen fram till det tidiga 2000-talet gick på grund av kriserna mot allt sämre kreditvärdighet för många låntagare och länder. På EKN:s landriskskala var hälften de 176 länder som var klassificerade sommaren 2000, inplacerade i de högsta riskklasserna 6 och 7. Den genomsnittliga klassificeringen var 4,6.
Snabb återhämtning
Den allmänna bedömningen vid tiden för kriserna var att återhämtningen skulle bli utdragen och smärtsam. Det stämde att kriserna blev smärtsamma. Inledningsvis sjönk BNP dramatiskt och arbetslösheten steg. Överraskande var däremot att återhämtningen gick förhållandevis snabbt. Inom cirka tre år hade på nytt en respektingivande tillväxt etablerats. Bytesbalansen visade överskott och statsfinanserna förbättrades gradvis.
Återhämtningen drevs i många länder av en stärkt konkurrenssituation för exportindustrin tack vare försvagade valutor. Detta ledde till ökad intjäning av hårdvaluta samtidigt som importen hölls tillbaka. Den utlandsskuld som fanns innan kriserna bröt ut och som togs upp under krisförloppet kunde därmed gradvis trappas ned. Svårt skuldsatta länder och företag blev dessutom hjälpta av globalt sjunkande räntor och riskmarginaler. Lägre räntor och riskmarginaler var dock inte helt av godo eftersom detta bidrog till dagens finansiella kris.
En ytterligare faktor av betydelse för återhämtningen var de sedan sekelskiftet kraftigt stigande råvarupriserna. De avsevärda valutaintäkter som detta genererade kunde bland annat användas för ökad import och avbetalning av befintlig utlandsskuld. Höga råvarupriser har även gagnat länder som inte påverkades av det sena 90-talets kriser. Framför allt gäller detta vissa länder i Afrika, Latinamerika och Mellanöstern.
Utvecklingen syns i EKN:s landriskklassning, där EKN klassat länder som allt lägre risker för varje år från år 2000 och fram till år 2008. Av de 176 länder som EKN utvärderat och placerat i landklass vid slutet av år 2008 hade 47 länder den högsta riskklassen 7, jämfört med 70 länder åtta år tidigare. Fler länder låg också i de bästa riskklasserna 0 och 1, jämfört med åtta år tidigare. EKN:s landriskklassificering vid årsskiftet visar inga större skillnader jämfört med klassificeringarna under första delen av år 2008. I början av år 2009 ändrades landriskklassen för sex länder till högre riskklasser.
Starkare tillväxtländer
Eftersom krisstämning råder idag i många länder är det befogat att se på tidigare krisförlopp för att finna eventuella likheter och dra lärdomar.
Kriser medför blottläggande av strukturella och institutionella brister. Insikt om dessa problem har säkert funnits i många länder, men förmågan att komma tillrätta med problemen har ofta saknats. Flera exempel finns från historien att just en kris kan tjäna som katalysator för att driva fram beslut som länge har varit nödvändiga att fatta. Ett exempel är betalningsbalanskrisen i Indien 1991 som ledde till att marknadsekonomiska reformer och andra reformer kunde genomföras. Reformerna har bidragit till en ökad ekonomisk tillväxt. Länderna i Sydostasien, Turkiet och Ryssland är andra exempel på länder som har genomfört ändringar i regelverk och institutioner som har visat sig gynnsamma för den ekonomiska utvecklingen.
Orsakerna till dagens kris återfinns utanför tillväxtregionerna, framför allt i vissa västländer. Detta innebär sannolikt att den ekonomiska nedgången blir mer långvarig, liksom återhämtningen. Å andra sidan bidrar genomförda reformer under de senaste tio åren i exempelvis länder i Asien och Latinamerika till att många av dessa länder nu står bättre rustade att möta den pågående finansiella krisen. Detta tillsammans med lägre skuldsättningsnivåer jämfört med förhållandena i slutet av 90-talet samt ökad handel tillväxtländer emellan minskar risken för en återgång till den generellt sett svaga kreditvärdighet som rådde kring år 2000 i världen utanför väst.
Det vi ser i backspegeln är att förändringar går fort. På få år har mycket förändrats och det kan gå fort nu också. Vi ser också att även när kartbilden var betydligt rödare så fanns det affärsmöjligheter och EKN ställde ut garantier för affärer i högriskländerna. De senaste kriserna har inte inneburit stora förluster för EKN. Vi har erfarenhet och finansiell styrka som hjälper oss att arbeta långsiktigt.

År 2000 var flertalet länder klassade som mycket hög risk.

År 2008 domineras kartan av de låga riskklasserna som betyder låga risker.
Exportmöjligheter

Efterfrågan på EKN:s garantier har ökat kraftigt. Både små och stora företag från olika branscher behöver garantera affärsrisker. Våra kunder blir än nöjdare när vi blir snabbare.
I goda tider efterfrågas EKN:s garantier främst för affärer på nya marknader och för nya kunder. I svårare tider behöver exportörer och banker våra garantier för både nya och gamla marknader och kunder. Vi har sett en ökande efterfrågan de senaste åren och den accelererade under andra halvåret. Vi ställde ur fler utfästelser än vi någonsin gjort tidigare år – 1 496 stycken för affärer i 124 länder. Även i volym slog vi rekord. Volymen på årets utfästelser ökade till 69 miljarder kronor jämfört med förra årets 46 miljarder kronor.
Företagen som efterfrågar riskskydd i sina exportaffärer är både små och stora företag och representerar olika branscher.

Snabbare handläggning och garanti on-line
Vi frågar kontinuerligt våra kunder om vi är tillräckligt snabba, om vi ger tydliga besked, om vi anpassar oss till deras behov och om de skulle vilja rekommendera EKN till andra. Vi ber dem att ge oss betyg på detta. Förra året fick vi genomsnittsbetyget 4,0 på en femgradig skala där 5 är bäst. I år fick vi betyget höjt till 4,3. En anledning är att vi mycket kraftigt kortat tiden från beslut om utfästelse till besked om beslut till garantitagaren.
Under året lanserade vi EKN online. Det ger möjlighet för våra garantitagare att ansöka om garanti, hantera anmälningar med mera via webben och få en överblick över ansökningar och garanterade affärer.
|
Affärsområdet för små och medelstora företag

Efterfrågan på EKN:s garantier har varit hög. Antalet ansökningar accelererade under andra delen av året. Kännedomen om EKN fortsätter att öka hos företag och banker. Under hösten startade vi en seminarieserie tillsammans med Almi och Exportrådet.
Året kännetecknades av fortsatt hög efterfrågan på EKN:s garantier från små- och medelstora exportföretag och lokala bankkontor. Sammanlagt ökade antalet ansökningar med cirka 18 procent jämfört med år 2007, en ökning till 767 ansökningar från 648. Ökningen accelererade under andra halvan av året. Höstens finanskris och annalkande lågkonjunktur har haft stor inverkan på de mindre företagens möjligheter att genomföra affärer och få riskskydd. Riskkapaciteten på den privata marknaden har tidvis varit mycket begränsad.
Tillströmningen av exportföretag som börjat vända sig till oss har varit hög och EKN fick under år 2008 totalt 100 nya kunder, huvudsakligen mindre företag.
Garanterade exportaffärer har avsett varor och tjänster från vitt spridda branscher, såsom verkstadsprodukter, livsmedel, råvaror, stål, papper, kemi och miljöteknik. Alla typer av affärsupplägg har förekommit, allt från standardiserade affärer med korta kredittider till mer komplexa affärsupplägg med långa kredittider. De fyra länder som EKN ställde ut flest offerter på var även i år Nigeria, Iran, Sverige i och med rörelsekreditgarantin där svenska företag är motpart, samt Ryssland.
Fler motgarantier och rörelsekreditgarantier men även fler skador
Att bankernas krediter till mindre företag har stramats åt under senare tid märks i ansökningsstatistiken. Efterfrågan på motgarantier, som lyfter av delar av bankernas risker på exportörerna, sjönk kraftigt under den senare delen av året, men ökade sett till hela året. Efterfrågan på rörelsekreditgarantin har varit mer stabil och ökade under 2008. Rörelsekreditgarantin syftar till att bidra till bättre kapitalförsörjning för företagen men kan endast användas som ett komplement till lånat kapital från en bank.
Att världsekonomin har försämrats märks också genom att antalet betalningsdröjsmål ökade under senare delen av året. Även volymen på skadeutbetalningar till små och medelstora företag, som under de senaste åren har varit rekordlåg ökade till knappt 40 miljoner kronor, jämfört med knappt 3 miljoner kronor föregående år. Två skadefall av 17 svarade för cirka 80 procent av volymen utbetalda skadeersättningar.
Marknadsbearbetning ger resultat - kännedomen om EKN ökar
Kännedomen om EKN och våra garantier har tidigare varit relativt låg hos små och medelstora företag. För tredje året i rad genomförde vi under våren en landsomfattande undersökning om de små och medelstora företagens samt även de lokala bankkontorens kännedom om EKN och våra garantier. Glädjande nog kan vi konstatera att våra marknadssatsningar under senare år har burit frukt. Under de tre senaste åren har kännedomen om EKN hos företagen ökat med goda 16 procent. Särskilt positivt är att våra riktade insatser mot de lokala bankkontoren runt om i landet har lett till att kunskapen om våra garantier ökat med hela 150 procent sedan år 2006. De lokala bankkontoren är en viktig målgrupp och kanal för EKN:s arbete att främja de mindre företagens export. Vi har under hösten genomfört ett femtiotal bankbesök runt om i landet.
Under hösten startade vi en seminarieserie där vi tillsammans med Almi och Exportrådet informerade exportföretag och banker om hur våra respektive organisationer kan underlätta för dem att göra fler och säkrare affärer. Seminarierna rönte stort intresse och uppskattning och vi kommer att fortsätta på fler orter under år 2009. Vi följer upp seminarierna genom utskick av information där syftet dels är att hålla kvar kunskapen om EKN, dels att få kontakt med företag och banker för vidare diskussion om konkreta affärer.
Som tidigare år har vi även deltagit i ett flertal exportseminarier och möten där banker och andra organisationer har bjudit in sina kunder till information.
Samarbete med andra främjare
EKN arbetar för att utöka samarbetet med andra exportfrämjare. Sedan några år tillbaka har vi ett strategiskt viktigt samarbete med Almi där deras dotterbolag runt om i landet kan förmedla EKN:s motgarantier och rörelsekreditgarantier.
Exportlånet, som introducerades under år 2007, är ett resultat av samverkan mellan EKN, Almi, Svensk Exportkredit, Exportrådet och Swedfund. Lånen hanteras av Almi och syftar till att underlätta finansieringen av exportsatsningar från små och medelstora företag. Under år 2008 har exportlån för mer än 150 miljoner kronor beviljats till 29 företag.
|
NYA LÖSNINGAR FÖR STORA FÖRETAG

Verksamheten för de stora företagen har främst handlat om att möta den ökande efterfrågan på utfästelser om garantier, utveckla möjligheterna som öppnade sig i och med vårt nya mandat och utforma lösningar för att motverka bristen på riskkapacitet.
Ansökningarna från stora företag har under hela året varit många för affärer på såväl etablerade som nyare marknader. Statistiken visar hur global vår verksamhet är. Vi ställde ut 853 utfästelser som var spridda på 103 olika länder. Ett trettiotal av länderna är fattiga utvecklingsländer. Av de större projekten i dessa länder kan nämnas ett telekomprojekt i Bangladesh med Ericsson som exportör, ett massabruk i Vietnam med Metso som en viktig leverantör och Volvos export av lastvagnar till Angola. En betydande del av antalet affärer på denna typ av länder var med rembursgarantier där EKN delar risk med banker. Efterfrågan på rembursgarantierna har koncentrerats till vissa länder, framför allt Nigeria och Bangladesh.
Samtidigt avsåg nästan en fjärdedel av årets utfästelser affärer på de tre länderna Iran, Ryssland och Turkiet. När det gäller utfästelser för affärer till Iran har vi blivit mer restriktiva och stängt för banker som riskerar att bli föremål för FN-sanktioner. Antalet utfästelser för affärer i Iran har sjunkit till 90 från förra årets 128. I Iran-affärerna samarbetar vi med Inspektionen för strategiska produkter, ISP, eftersom viss export till Iran kräver tillstånd från ISP.
Under hösten, med en allt mer märkbar finanskris, accelererade efterfrågan på EKN:s garantier. Antalet ansökningar från stora företag var i november 136 stycken vilket var 55 procent fler än de 88 ansökningar som kom in till affärsområdet i november 2007.
De stora företagen har ofta långa ledtider mellan anbud och avtal. Därför är EKN ofta med tidigt och ställer ut utfästelse om garanti långt innan företaget behöver garantin och anmäler att den ska ställas ut. Av årets utfästelser till stora företag blev en tiondel garanterade affärer under året. Några av de större transmissionsprojekt i Afrika som vi ställde ut garantier för år 2008 är affärer som vi lämnade utfästelser för två år tidigare. Andra exempel på när utfästelsen har behövts långt i förväg är ABB-affärer i Angola och Namibia, Eltels affär i Botswana och flera stora affärer för Ericsson i Indien, Pakistan och Turkiet.
Vi gör mer för dotterbolag utomlands
I mitten av år 2007 fick EKN ett utvidgat mandat. Med fokus på exportanknytning och svenskt intresse kan vi nu garantera globala transaktioner, utan att behöva begränsa oss till affärer med en viss mängd svenska varor. Flera stora exportföretag har välkomnat förändringen. I ett tjugotal av årets affärer har vi tagit tillvara det nya mandatets möjligheter att garantera affärer med svenskt intresse, där garantitagaren är ett utländskt bolag. Exempelvis har vi garanterat affärer för dotterbolag till våra stora kundföretag som Ericsson, Volvo och Scania. Några avsåg enstaka affärer, andra portföljer av risker på dotterbolagets kunder i ett annat land.
Samarbete för riskkapacitet
Under hösten blev bristen på finansiering en allt svårare fråga för våra kunder. Vi har arbetat för att anpassa garantigivningen till de nya förutsättningarna. En av de åtgärder som vi vidtog under hösten var att intensifiera vårt samarbete med banker och Svensk Exportkredit, SEK, för att frigöra riskkapacitet till exportaffärer.
De nya lösningar som vi tagit fram, behövs på en marknad där det råder brist på kapital. Vi utvidgade rörelsekreditgarantin för små och medelstora företag till att även kunna användas av stora företag. Med rörelsekreditgarantin delar banken risk med EKN när banken lämnar rörelsekrediter i form av lån, checkkredit eller beviljad övertrasseringsrätt. Vi ställde ut två sådana garantier i december 2008 och tog emot många fler förfrågningar. Vi tog också fram en lösning för obligationer. Med en obligationsgaranti delar banken risk med EKN, när banken köper exportföretagens obligationer eller certifikat. Även denna lösning har mött stort intresse. Den utvidgade rörelsekreditgarantin och obligationsgarantin är lösningar som bidrar till att exportföretagen får tillgång till riskkapacitet. Det gör det möjligt för dem att fortsätta och öka sin export.
Lösningarna innebär att vi tar risker på svenska företags finansiering. Att döma av efterfrågan, kommer en konsekvens sannolikt bli att Sverige kommer att dominera EKN:s riskexponering. I finanskrisen blir EKN:s roll att ta risk på svenska företag minst lika viktig som att ta risk på utländska köpares betalningsförmåga.
Ökande antal dröjsmål
Utvecklingen på vissa av de etablerade marknaderna vände i negativ riktning med ett dramatiskt ökat antal betalningsdröjsmål som följd. Antalet dröjsmål under årets sista kvartal var högre än det sammanlagda antalet under de föregående tre kvartalen.
De allra flesta dröjsmålen avsåg fordonsbranschen i Ryssland, Ukraina, Turkiet, Oman och Qatar. Där har speditörerna fått problem på grund av den avstannande aktiviteten inom för transporter känsliga branscher som byggnad och biltillverkning.
Visserligen har dröjsmålen i de allra flesta fall inte gått vidare till skador. Det har kunnat undvikas genom olika skadeförebyggande åtgärder där den vanligaste är anstånd och förlängda betalplaner. Under året låg skadeutbetalningar till stora företag på endast 10 miljoner kronor. Men riskerna för skadefall har ökat markant och vi har höjt beredskapen för ökat antal skador.
Marknadsföring och kundrelationer
För att fira EKN:s 75 år och samtidigt knyta kontakter med företag som ännu inte använt EKN, bjöd vi in representanter för exportintensiva företag till en lunch tillsammans med handelsminister Ewa Björling. Vi har också samverkat med Sveriges ambassader och Exportrådets utlandskontor, som är viktiga kontakter och rådgivare till exporterande företag.
Under de utbildningsdagar vi haft för våra kunder har vi träffat representanter från de stora företagen. Tillsammans har vi gått igenom hur vi samverkar i affärerna, från ansökan till skadeutbetalning och återvinning. Vi har också diskuterat de affärsmöjligheter som öppnats i och med det utvidgade mandatet. Dessa träffar ger oss värdefull information om våra kunders behov och synpunkter på vårt arbete.
|
Fler sociala frågor i ansvarsfullt företagande

Ansvarsfullt företagande är en fråga som är allt mer i fokus, med bland annat internationella mötesplatser och nätverkande. Under året införde vi en ny policy som sammanfattar de etiska överväganden som vi gör i garantigivningen. En nyhet är att fler sociala frågor nu ingår.
Vi vill främja ansvarsfullt företagande. De hänsynstaganden som vi gör i vår garantigivning handlar om miljö, sociala frågor, att motverka korruption och att främja hållbar långivning till fattiga länder. Denna nya policy innefattar dessa etiska hänsynstaganden, som tidigare haft separata policies.
Den nya policyn innefattar fler sociala frågor än tidigare. Vi tar i garantigivningen nu också att hänsyn till arbetsförhållanden i projektet eller köparföretaget, som exempelvis hälsa och säkerhet, barnarbete och tvångsarbete.
Den nya policyn började gälla den 1 juli 2008 och implementeras nu successivt. Detta innebär att vi bygger upp vår kompetens inom ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter och tar fram metoder för att hantera frågorna i verksamheten. EKN:s personal utbildas kontinuerligt i ansvarsfullt företagande.
När vi utvecklar det ansvarsfulla företagandet är det viktigt att det sker i dialog med våra kunder och andra intressenter. När exportkreditinstitutens branschorganisation Bernunionen hade sitt årsmöte, gjorde vi tillsammans med kundföretaget Atlas Copco en presentation av hur ett exportkreditinstitut kan arbeta tillsammans med sina exportörer när det gäller ansvarsfullt företagande.
Miljöklassificering
Vi klassar alla medel- och långfristiga exportaffärer i kategorierna A, B eller C beroende på projektens förmodade miljökonsekvenser. Kategori A innebär en påtaglig risk för negativ miljöpåverkan, B en mindre, C en minimal eller ingen miljöpåverkan.
Merparten av de affärer med medel- och långfristig kredittid som vi garanterade under verksamhetsåret föll inom kategori C, dvs. de bedömdes ha minimal eller ingen miljöpåverkan.
Nedan i tabellen redovisas de affärer över 100 miljoner kronor, som miljöklassas i kategori A eller B och som vi ställt ut garantier för under året. Utöver dessa affärer arbetar vi med miljöfrågor i många affärer som till beloppet understiger 100 miljoner kronor samt i affärer där vi ännu inte ställt ut garantier.
|
||||||||||||||||
Mer miljökunskap
Under året har arbete med kunskapsuppbyggande runt OECD:s gemensamma miljöriktlinjer ”Common Approaches” som reviderades i juni 2007 genomförts, inom ramen för OECD:s internationella samarbete med miljöfrågor. Informations- och erfarenhetsutbytet om miljöbedömning av affärer har förstärkts genom ett ökat samarbete inom nätverket av miljöexperter.
Samarbete i miljöfrågor
Sedan hösten 2006 samarbetar EKN, Swedfund, Svensk Exportkredit, Almi, Exportrådet, Nutek och Swentec inom gruppen för miljöteknikexport. Ytterligare parter har tillkommit och i dagsläget medverkar även Energimyndigheten, Sida och Vinnova. Syftet med samarbetet mellan organisationerna är att underlätta för företag inom miljöteknik att växa, exportera och framförallt få en bra finansiering av sina affärer. Gemensamma seminarier och företagsbesök har genomförts och utveckling av samarbetet kommer att fortsätta.
Fattiga och skuldtyngda länder
EKN tar hänsyn till fattiga, svårt skuldsatta länders skuldsituation. Vi medverkar endast i projekt som är samhällsekonomiskt lönsamma och finansieras med gåvobistånd eller lån till mycket förmånliga villkor. Det gäller för den garantigivning som ökar statlig direkt eller indirekt skuldsättning i länder som har begränsningar i sin kommersiella upplåning. Med privata köpare i dessa länder har företag affärer, som vi garanterar.
Under år 2008 fattade OECD beslut om en generell policy för garantigivning till fattiga och skuldtyngda länder. För EKN innebar det inte någon större förändring eftersom vi sedan flera år tillbaka tillämpar en liknande policy.
Garantiverksamheten i siffror
Under året utfärdade:
| 2008 | 2007 | 2006 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mkr | antal | mkr | antal | mkr | antal | |||
| UTFÄSTELSER | ||||||||
| Garanti till exportör: | ||||||||
| Fordringsförlust | 16 623 | 872 | 10 990 | 801 | 7 206 | 775 | ||
| Tillverknings- och fordringsförlust | 3 356 | 52 | 1 972 | 40 | 4 194 | 45 | ||
| Garanti till långivare | 40 115 | 64 | 23 671 | 76 | 23 814 | 65 | ||
| SUMMA | 60 094 | 36 633 | 35 214 | |||||
| Säkerhetsgaranti | 584 | 14 | 2 021 | 22 | 2 086 | 22 | ||
| Motgaranti | 2 006 | 166 | 3 878 | 131 | 11 859 | 112 | ||
| Rembursgaranti | 1 187 | 249 | 1 634 | 262 | 1 559 | 194 | ||
| Växelgaranti | 2 129 | 28 | 915 | 14 | 88 | 10 | ||
| Rörelsekreditgaranti | 924 | 49 | 588 | 41 | 45 | 7 | ||
| Lånegaranti | 2 326 | 2 | - | - | - | - | ||
| Investeringsgaranti | - | - | - | - | - | - | ||
| TOTALT | 69 250 | 1 496 | 45 669 | 1 387 | 50 851 | 1 230 | ||
| GARANTIER | ||||||||
| Garanti till exportör: | ||||||||
| Fordringsförlust | 12 196 | 2 135 | 6 023 | 1 890 | 5 756 | 1 665 | ||
| Tillverknings- och fordringsförlust | 2 285 | 47 | 1 021 | 21 | 2 363 | 23 | ||
| Garanti till långivare | 10 573 | 104 | 11 337 | 103 | 25 245 | 90 | ||
| SUMMA | 25 054 | 18 381 | 33 364 | |||||
| Säkerhetsgaranti | 314 | 14 | 194 | 19 | 2 473 | 19 | ||
| Motgaranti | 2 447 | 178 | 3 472 | 131 | 2 293 | 107 | ||
| Rembursgaranti | 1 183 | 253 | 1 663 | 260 | 1 396 | 189 | ||
| Växelgaranti | 1 296 | 73 | 54 | 12 | 20 | 6 | ||
| Rörelsekreditgaranti | 285 | 41 | 179 | 34 | 9 | 2 | ||
| Lånegaranti | 2 326 | 2 | - | - | - | - | ||
| Investeringsgaranti | - | - | - | - | - | - | ||
| TOTALT | 32 905 | 2 847 | 23 943 | 2 470 | 39 555 | 2 101 | ||
Utestående vid årets slut:
| 2008-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mkr | antal | mkr | antal | mkr | antal | |||
| UTFÄSTELSER | ||||||||
| Garanti till exportör: | ||||||||
| Fordringsförlust | 10 354 | 719 | 8 563 | 706 | 5 511 | 735 | ||
| Tillverknings- och fordringsförlust | 2 550 | 22 | 2 504 | 18 | 2 466 | 23 | ||
| Garanti till långivare | 45 440 | 49 | 37 361 | 68 | 35 006 | 61 | ||
| SUMMA | 58 344 | 48 428 | 42 983 | |||||
| Säkerhetsgaranti | 1 651 | 11 | 2 646 | 7 | 1 092 | 6 | ||
| Motgaranti | 15 616 | 43 | 16 624 | 41 | 15 489 | 40 | ||
| Rembursgaranti | 45 | 1 | 7 | 3 | 36 | 3 | ||
| Växelgaranti | 1 105 | 17 | 845 | 16 | 61 | 7 | ||
| Rörelsekreditgaranti | 1 013 | 15 | 431 | 9 | 36 | 5 | ||
| Lånegaranti | - | - | - | - | - | - | ||
| Investeringsgaranti | - | - | - | - | - | - | ||
| TOTALT | 77 774 | 877 | 68 981 | 868 | 59 697 | 880 | ||
| GARANTIER | ||||||||
| Garanti till exportör: | ||||||||
| Fordringsförlust | 8 973 | 1 604 | 4 881 | 1 310 | 4 178 | 1 232 | ||
| Tillverknings- och fordringsförlust | 3 142 | 53 | 2 382 | 38 | 3 037 | 36 | ||
| Garanti till långivare | 76 685 | 407 | 68 634 | 364 | 71 797 | 346 | ||
| SUMMA | 88 800 | 75 897 | 79 012 | |||||
| Säkerhetsgaranti | 2 507 | 25 | 2 179 | 24 | 2 300 | 16 | ||
| Motgaranti | 7 893 | 211 | 7 478 | 159 | 7 157 | 133 | ||
| Rembursgaranti | 982 | 131 | 1 129 | 132 | 847 | 116 | ||
| Växelgaranti | 177 | 47 | 8 | 3 | 17 | 4 | ||
| Rörelsekreditgaranti | 267 | 44 | 189 | 34 | 9 | 2 | ||
| Lånegaranti | 2 408 | 2 | - | - | - | - | ||
| Investeringsgaranti | - | - | - | - | 128 | 1 | ||
| SLV-garanti | 2 373 | 42 | 1 981 | 42 | 2 106 | 42 | ||
| TOTALT | 105 407 | 2 566 | 88 861 | 2 106 | 91 576 | 1 928 | ||
EKN:s exponering

Volymen utestående utfästelser och garantier var betydligt större vid slutet av året, jämfört med föregående årsskifte. Flera stora affärer och många ansökningar under slutet av året är anledningen. Andelen statsrisker och andra offentliga risker fortsätter att sjunka då de nya affärerna främst innebär ett risktagande på privata köpare.
Sammantaget var volymen på utestående utfästelser och garantier 183 miljarder kronor vid årets slut, vilket är en ökning från 158 miljarder kronor i fjol och 151 miljarder kronor vid slutet av år 2006. Utfästelserna ökade till 78 miljarder kronor från föregående årsskiftes 69 miljarder kronor. Garantivolymen ökade till 105 miljarder kronor jämfört med föregående årsskiftes 89 miljarder kronor.
Ökningen är en följd av stor efterfrågan på EKN:s garantier under slutet av 2008. Ett flertal stora affärer tillsammans med många ansökningar innebar att volymen på utestående utfästelser och garantier snabbt steg under tredje kvartalet.
Vid årets slut hade EKN liksom föregående år utfästelser och garantier i 125 länder. De 15 länder som har störst andel är till största del samma länder som föregående år.
Affärer i Iran och Ryssland utgör en större andel jämfört med förra årsskiftet. Bangladesh, Namibia och Serbien är länder som tillkommit på listan över de 15 största.

Fördelning på risk och bransch
Fördelningen på risktyp förändras när de äldre affärerna med statliga köpare avslutas och nya affärer med övervägande privata köpare kommer in i EKN:s portfölj. Andelen privata köpare ökar medan andelen statliga och andra offentliga köpare minskar. Denna trend har synts under flera år och håller i sig i jämförelsen mellan 2008 och 2007.

Fordringar på föregående års nivå
Fordringarna låg vid slutet av året på 6,9 miljarder kronor vilket är samma nivå som föregående årsskifte. De största fordringarna finns på Nordkorea, Demokratiska Republiken Kongo och Pakistan.
I ersättning för fordringar på Kamerun, som Sverige beslutat att skriva av har vi fått 270 miljoner kronor plus ränta av regeringen.
Riskkoncentrationen minskar
Riskexponeringen är ojämnt fördelad mellan länderna. Ett fåtal länder svarar för en mycket stor del av exponeringen och precis som tidigare år är Pakistan och Sydafrika i topp. Under år 2008 har riskkoncentrationerna minskat något som en följd av att fler stora och långa engagemang tillkommit i portföljen.
EKN tar i sina beräkningar av riskexponeringen hänsyn till om det finns en koncentrationsrisk i affärerna och gör avsättningar för att täcka denna risk. Det är den så kallade risken för oförväntade förluster, till skillnad mot den beräknade risken i varje enskild affär.
Återförsäkring
Under året tecknade EKN återförsäkringsavtal på den privata marknaden avseende enstaka risk på Angola om 12 miljoner US-dollar. Vidare har avtalsperioden förlängts med ett år för en portföljförsäkring av 20 engagemang i 20 länder. Totalt sett uppgick återförsäkring till 4,5 miljarder kronor vid utgången av år 2008.
EKN hade dessutom återförsäkring hos andra exportkreditinstitut för 1,5 miljarder kronor och andra exportkreditinstitut var återförsäkrade av EKN till ett värde av 17,6 miljarder kronor vid årets slut.
Skadeersättningar och återvinningar under 2008 och utestående fordringar, (mkr) per 31 december 2008 (exklusive garantitagarnas självriskandelar)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ökad aktivitet i det internationella samarbetet

Den finansiella krisen innebar ett intensifierat samarbete inom branschorganisationen Bernunionen, OECD och EU. Inom EU uppmärksammades svårigheten att täcka risk på den privata marknaden.
Under året blev konsekvenserna av den finansiella krisen påtagligt kännbara för möjligheten att finansiera och risksäkra exportaffärer. Därför har diskussionen i de internationella fora till stor del handlat om vad som kan göras för att underlätta situationen.
Bernunionen förutser fortsatt ökad efterfrågan
Bernunionen med dess cirka 50 medlemmar hade sitt årsmöte i Kanada i oktober då den globala finanskrisen eskalerade. Medlemmarnas inställning är att exportkreditinstituten ska vara en del av lösningen, genom att främja samarbete och stabilitet. Vi kan i detta globala nätverk ge varandra tidiga indikationer på problem i köparländer, branscher eller projekt. Det kan visa sig vara avgörande för att förebygga eller minimera skador.
De flesta medlemmarna såg framför sig en ökad efterfrågan på sina produkter och särskilt sådana produkter som är knutna till finansierande banker. Många såg också behov av att utveckla nya försäkringslösningar.
Ett annat tema för mötet var ansvarsfullt företagande. Bernunionen har utvecklat vägledande principer som anger en gemensam värdegrund. Medlemmarna utbyter regelbundet erfarenheter om tillämpningen av dessa principer och sina policies. Även frågor om hur man kan främja gröna projekt och klimat diskuterades.
Starkt åtagande för både länder inom och utanför OECD
Vid OECD-möten om exportkrediter i november 2008 diskuterades framför allt den finansiella krisens påverkan på möjligheten att finansiera export. OECD-länderna och ett antal icke-medlemsländer enades om ett gemensamt uttalande med ett starkt åtagande om fortsatt stöd för exportörer och banker. Exportkreditinstituten spelar en viktig stabiliserande roll genom fortsatt stor riskkapacitet för att upprätthålla handelsflöden. Respekten för sunda principer i underwriting och internationella regler lyftes också fram.
Exportörsorganisationer och bankorganisationer framställde vid den årliga konsultationen önskemål om tillfälliga lättnader i OECD:s regelverk. Diskussionerna om vad som mer konkret kan göras inom OECD för att underlätta genomförandet av exportaffärer fortsätter. Hittills har dock enbart smärre justeringar skett i regelverket för projektfinansiering.
Marknadsmässiga risker aktuell fråga i EU
Exportörer i EU-länder har rapporterat om försämrade möjligheter att risksäkra exportaffärer på den privata försäkringsmarknaden, som följd av den finansiella oron. Även EKN har noterat en stor efterfrågan på garantier för det som kallas marknadsmässiga risker, det vill säga korta kreditrisker för affärer inom OECD och EU. Enligt EU:s konkurrensregler får sådana risker inte täckas av statliga exportkreditinstitut, eftersom instituten inte ska konkurrera med den privata marknaden. Men i och med finansoron har det visat sig svårt för företagen att täcka dessa risker på den privata marknaden.
EU-kommissionen har uppmärksammat problemet och har – som en del i ett åtgärdspaket för tillfälliga lättnader vad gäller statligt stöd – beslutat att något förenkla proceduren för medlemsländer att ansöka om undantag. EKN välkomnar denna möjlighet och samlar underlag från exportörerna, vilket krävs för att bevisa problemen och få tillstånd till undantag.
EKN på plats i Nya Zeeland
Det är inte helt ovanligt att de mer erfarna garantiinstituten i världen delar med sig av sin kompetens och erfarenhet till andra nyare och oftast mindre organisationer. EKN har under årens lopp hjälpt Tjeckien, Polen, Estland och Island att bygga upp sina garantiinstitut. Sedan drygt tre år tillbaka har EKN ett omfattande samarbetsavtal med det nya zeeländska garantiinstitutet New Zealand Export Credit Office, NZECO. EKN gör riskbedömningar och fungerar som rådgivare i garantiteknik och skadehantering. I tre månader under år 2008 var Anne Abrahamson, chef för det internationella samarbetet på EKN, stationerad i Wellington i Nya Zeeland för att på plats stödja NZECO i dess utveckling.
Fler medarbetare för ett större affärsflöde

Vi har vuxit under året med fjorton helårsarbetskrafter. Det är en ökning till 115 helårsarbetskrafter jämfört med förra årets 101.
Vi är nu 131 anställda personer på EKN. Med några föräldraledigheter och andra tjänstledigheter var vi 118 personer i tjänst vid årsskiftet. Anledningen till utökningen av personalstyrkan är att vi ska hantera ökningen av affärsflödet på ett säkert och för våra kunder tillfredsställande sätt. Vi ska också ha beredskap för en eventuell ökning av problem och skador. Rekryteringen av kompetenta och erfarna medarbetare har gått mycket bra, trots en relativt hård konkurrens i Stockholmsområdet om den kompetens som vi efterfrågar.
För att öka kvalitén, klara nya uppgifter och nå en gemensam standard, har vi genomfört ett omfattande program för utbildning av våra medarbetare i garantikunskap, regelverk, kreditbedömning och hantering av problem- och skadefall. Det är en satsning som vi etablerar som del av vår introduktionsutbildning och vi utvecklar också en vidareutbildning.
Mål för kompetensförsörjningen
EKN ska vara en arbetsplats som kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetent personal. Här redovisas EKN:s målvärden för detta mål, med 2007 års värden i parentes.
En jämn ålderfördelning med en medianålder inom intervallet 38 – 42 år.
Medianåldern vid slutet av året var 41 år (43 år).
En personalomsättning kring 4-5 procent årligen.
Personalomsättningen var drygt 8 procent (11 procent).
En jämn könsfördelning inom samtliga kompetensområden, det vill säga att fördelningen ligger inom intervallet 40-60 procent.
Vid slutet av året var 55 procent av EKN:s medarbetare kvinnor och 45 procent män (58 – 42 procent).
Medelanställningstiden för dem som slutar sin anställningstid ska inte vara kortare än fyra år.
Medelanställningstiden för dem som slutade under året var 4 år (4 år).
|
|
||||||||||
Resultat och reserver
Årets resultat på 820 miljoner kronor stärker vår redan stabila finansiella ställning. EKN:s likvida tillgångar har fortsatt att växa och uppgår nu till 16,6 miljarder kronor.
Resultatet för år 2008 uppgick till 820 miljoner kronor. Det är ett gott resultat som ytterligare förstärker på vår redan starka finansiella ställning. Men jämfört med de tre senaste åren är resultatnivån lägre. Under flera år har vi haft få skador, höga återvinningar och lägre reserveringar till följd av att riskerna i världen blivit bättre. I år har vi fortfarande mycket låg nivå på skadeersättningar men vi har haft mindre återvinningar och ett större reserveringsbehov.
Premier
Årets premieintäkter var på 525 miljoner kronor jämfört med förra årets 406 miljoner kronor. Premieökningen beror på ökningen i volymen utställda garantier. Den premie som EKN tar ut speglar risken i affären. På så sätt ska premien vara en reserv för de framtida skadeersättningar som EKN kan få betala ut till garantitagarna för sina åtaganden.
Ökning i reserveringen
Utöver ökade reserveringar för nya affärer på 625 miljoner kronor påverkas reserveringsbehovet av flera olika faktorer och en av de viktigaste är kursförändringar. Många av våra affärer är i dollar och euro. I och med att både dollarn och euron blivit betydligt dyrare i förhållande till svenska kronan så har riskreserveringen i kronor ökat med 650 miljoner.
Den genomgång av riskavsättningarna som alltid görs inför boksluten har i år medfört att ett flertal affärer fått ökade riskreserveringar, men detta uppvägs av att ett par av våra större affärer har ett minskat reserveringsbehov. Det enda land av betydelse som fick en sämre riskvärdering under året var Pakistan.
Kursförändringar och riskförändringar sammantaget, innebär en ökad avsättning för risken för förväntad förlust med 1,2 miljarder kronor.
Utöver riskavsättning för förväntad förlust, gör EKN en avsättning för oförväntad förlust. I EKN:s portföljriskmodell simuleras ett stort antal möjliga framtida förlustscenarier. Avsättning görs med hänsyn till hur hög koncentrationsrisken är. Ju större andel av portföljen som domineras av ett fåtal stora risker, desto högre koncentrationsrisk och därmed större reserveringsbehov. Koncentrationen av EKN:s risker har minskat något under året men eftersom volymen på hela riskexponeringen har ökat så har reserveringen för de oförväntade förlusterna ändå ökat med 690 miljoner kronor.
EKN återförsäkrar en del av affärerna, huvudsakligen på den privata marknaden.
Återförsäkringarna minskar
reserveringsbehovet med drygt 400 miljoner kronor.
Totalt har riskreserveringen ökat med 1,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.
EKN:s åtaganden i bundna utfästelser och garantier uppgick till 112 miljarder kronor vid årets slut. Det innebär en kraftig ökning jämfört med 96 miljarder kronor vid slutet av år 2007. När vårt åtagande växer ökar vår riskreservering. Vid årsskiftet var riskreserveringen 9,5 miljarder kronor jämfört med 8,3 miljarder kronor vid slutet av år 2007. Reserveringen som andel av EKN:s åtaganden låg på 8,4 procent vid slutet av år 2008 och på 8,3 procent vid slutet av år 2007.
Kapitalförvaltning
EKN:s resultatutveckling under flera starka år har gett stora likvida tillgångar. De likvida tillgångarna och värdepappersinnehaven ökade under året med 2 miljarder kronor till 16,6 miljarder kronor. Ränteintäkterna från kapitalförvaltningen uppgick till nästan 600 miljoner kronor och påverkar årets resultat väsentligt.
Tillgångarna i kronor är placerade hos Riksgäldskontoret från avista till bindningstid upp till fem år. Tillgångarna i valutor, mest US-dollar och euro, är placerade i depositioner i svenska affärsbanker och obligationer från avista och med en bindningstid upp till tre år.
REDOVISNINGSPRINCIPER
Premier
Premie debiteras när garanti utfärdas. För investerings- och motgarantier debiteras premien löpande varvid resultaträkningen har kompletterats med beräknade premier för dessa garantityper samt för bundna utfästelser. I balansräkningen ingår dessa poster under rubriken premiefordringar. Vid efterskottspremie debiteras premien i takt med att betalningarna under den garanterade krediten förfaller. Den nominella efterskottspremiefordran, efter nuvärdes- och riskjustering, tas upp som en tillgång under premiefordringar. Som premieintäkter redovisas nya uppbokade efterskottspremier samt eventuella förändringar i tidigare uppbokade efterskottspremier. Periodiseringen av nuvärdesjusteringen samt eventuella förändringar i diskonteringsräntor redovisas under övriga ränteintäkter.
Värdering av engagemanget
EKN:s bundna engagemang definieras som utestående garantier, nyligen förfallna belopp i problemaffärer, anmälda dröjsmål samt bundna utfästelser. Viss del av det långsiktiga engagemanget är vid avtalstidpunkten ej bestämt till valuta och är därför upptaget i svenska kronor.
Värderingen av risken i det utestående engagemanget utgår från den vid värderingstidpunkten gällande premiesättningen för risker med motsvarande återstående löptid. Avdrag görs för den del av premien som beräknas motsvara administrationskostnaderna. För större kommersiella risker görs en uppföljning av hur projektet eller företaget utvecklats och vilken premie som vid värderingstidpunkten bedöms spegla den återstående risken. Dessa värderingar utmynnar i en för normala förhållanden bedömd förväntad förlustrisk i engagemanget. I det fall återförsäkring har gjorts av en del av engagemanget beräknas risken på återförsäkraren (se även not 2).
Eftersom en stor del av EKN:s engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, kan skadefall på just dessa länder ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. En särskild reservering görs därför för oförväntad förlust i engagemanget. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säkerhetsgrad om 95 procent. Det tidigare använda begreppet riskkoncentration benämns nu oförväntad förlust.
Värdering av skadefordringar
Definitionen av de utestående fordringarna utgår från de av EKN utbetalade skadebeloppen. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor, förfallna obetalda avtalsräntor samt upplupna, ej förfallna räntor under avtal. Anspråk på dröjsmålsräntor läggs ej till fordringarna förrän avtal om storleken på anspråket träffats med gäldenären.
Större kommersiella fordringar undersöks och värderas fall för fall. Värderingen av fordringarna görs i stegvisa femprocentsnivåer. Vid bedömningen av fordringar på länder är utgångspunkten landets skuldsättning och dess inkomstnivå samt hur väl landet skött sina skuldbetalningar. Bedömningen kompletteras med uppgifter om det allmänna riskläget på landet och hur lång återstående löptid det är på EKN:s utestående fordran. Andra kompletterande uppgifter som används kan vara möjligheten att avyttra fordringar eller utsikterna för skuldnedskrivning.
På motsvarande sätt som för engagemanget görs en särskild reducering av fordringsvärdet med hänsyn till att också fordringarna till stor del är koncentrerade till ett begränsat antal länder, med sikte på en 95-procentig sannolikhet för att det angivna fordringsvärdet ska uppnås.
Annan värdering
Värderingen av tillgångar och skulder i främmande valutor har skett till balansdagens köpkurs. Värderingen av övriga tillgångar och skulder samt periodiseringen av intäkter och kostnader i övrigt har skett enligt bokföringsmässiga grunder.
Övrigt
Som långfristiga placeringar avses placeringar med en ursprunglig löptid överstigande ett år, detta i enlighet med 5 kap 1§ förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Datorer och annan datorutrustning avskrivs på tre år. Övriga kontorsinventarier avskrivs på fem år.
Ekonomistyrningsverket har i beslut 2003-02-11 medgivit EKN dispens från de föreskrivna uppställningsformerna avseende resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys som finns reglerade i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Enligt regleringsbrev för år 2008 har EKN undantag från 23§ i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).
Resultaträkning
| Belopp i tkr | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| ÅRETS resultat | 819 577 | 1 755 112 | ||
| RÖRELSENS INTÄKTER OCH KOSTNADER | ||||
| PREMIER: | ||||
| Premieintäkter | Not 1 | 524 555 | 406 369 | |
| Förändring i beräknade premier för investeringsgarantier och motgarantier | 633 | -10 450 | ||
| Förändring i beräknade premier för bundna utfästelser | -136 501 | 182 186 | ||
| Premieintäkter från återförsäkring | 15 838 | 31 063 | ||
| Premiekostnader för återförsäkring | -33 368 | -94 594 | ||
| Nettopremieintäkt | 371 157 | 514 574 | ||
| Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget, brutto | Not 2 | -1 926 000 | 328 000 | |
| Återförsäkrares andel av förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget | Not 2 | 408 000 | 130 000 | |
| Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget, netto | Not 2 | -1 518 000 | 458 000 | |
| ÅTERVINNINGAR: | ||||
| Kapital | Not 3 | 239 548 | 724 594 | |
| Kapitaliserade räntor | Not 3 | 168 787 | 248 458 | |
| Räntor | Not 3 | 58 048 | 214 013 | |
| Schablonfördelade återvinningar | Not 3 | -32 401 | -262 157 | |
| Summa återvunna skadebelopp | Not 3 | 433 982 | 924 908 | |
| Övriga återvinningskostnader | -1 302 | -2 519 | ||
| Nettoåtervinningsintäkt | 432 680 | 922 389 | ||
| SKADOR: | ||||
| Skadeersättningar | -49 493 | -11 616 | ||
| Skadeförebyggande leasing | 0 | -20 434 | ||
| Skadeförebyggande åtgärder | -551 | -269 | ||
| Summa skadekostnader | -50 044 | -32 319 | ||
| Utköp självriskandelar | -984 | -37 173 | ||
| Ersättning skuldavskrivning | 270 365 | 36 268 | ||
| Förändring av försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar | Not 4 | 165 000 | -520 000 | |
| Övriga rörelseintäkter | Not 5 | 158 525 | 0 | |
| Övriga rörelsekostnader | Not 6 | -10 129 | -6 104 | |
| DRIFTSKOSTNADER: | ||||
| Administrativa kostnader | Not 7 | -127 985 | -116 674 | |
| Avskrivningar inventarier | Not 7 | -907 | -1 270 | |
| Administrativa intäkter | Not 7 | 3 149 | 182 | |
| Summa driftskostnader | Not 7 | -125 743 | -117 762 | |
| Rörelseresultat | -307 173 | 1 217 873 | ||
| FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER | ||||
| Ränteintäkter finansförvaltning | 597 367 | 469 402 | ||
| Övriga ränteintäkter | 273 291 | 98 754 | ||
| Räntekostnader lån | -93 | -82 | ||
| Övriga räntekostnader | -27 923 | -26 479 | ||
| Externa kostnader finansförvaltning | -2 137 | -1 640 | ||
| Kursdifferenser, tillgångar och skulder | Not 8 | 286 245 | -2 716 | |
| Summa finansiella poster | 1 126 750 | 537 239 |
balansräkning
| Belopp i tkr | 2008-12-31 | 2007-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Inventarier och datautrustning | Not 9 | 1 582 | 2 011 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar | Not 4 | 1 558 000 | 1 393 000 | |
| Pensionsmedel | Not 10 | 23 053 | 21 904 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | Not 11 | 11 972 471 | 10 217 045 | |
| Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar | ||||
| Avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget | Not 2 | 1 712 000 | 1 304 000 | |
| Fordringar | ||||
| Premiefordringar | Not 12 | 1 707 438 | 1 606 935 | |
| Fordran på Sida och Baltramen | 0 | 0 | ||
| Övriga fordringar | 2 702 | 1 371 | ||
| Summa fordringar | 1 710 140 | 1 608 306 | ||
| Periodavgränsningsposter | ||||
| Förutbetalda kostnader | Not 13 | 2 604 | 2 541 | |
| Upplupna intäkter | Not 13 | 254 103 | 147 838 | |
| Summa periodavgränsningsposter | 256 707 | 150 379 | ||
| Kortfristiga placeringar | ||||
| Depositioner och värdepapper | Not 14 | 871 564 | 1 187 152 | |
| Kassa och bank | ||||
| Riksgäldskontoret | Not 14 | 3 693 380 | 3 084 881 | |
| Likvida medel | Not 14 | 61 704 | 96 627 | |
| Summa kassa och bank | 3 755 084 | 3 181 508 | ||
| Summa tillgångar | 21 860 601 | 19 065 305 | ||
| KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Myndighetskapital | ||||
| Balanserat resultat | 9 371 932 | 7 616 820 | ||
| Årets resultat | 819 577 | 1 755 112 | ||
| Summa myndighetskapital | 10 191 509 | 9 371 932 | ||
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget | Not 2 | 11 203 000 | 9 277 000 | |
| Avsättning för pensionsskuld | Not 10 | 23 053 | 21 904 | |
| Skulder | ||||
| Lån till anläggningstillgångar, RGK | Not 15 | 1 651 | 2 108 | |
| Skuld till garantitagare | 4 056 | 15 668 | ||
| Skuld till Sida och Baltramen | 0 | 9 988 | ||
| Leverantörsskulder | 3 094 | 3 223 | ||
| Övriga skulder | 411 461 | 358 101 | ||
| Summa skulder | 420 262 | 389 088 | ||
| Periodavgränsningsposter | ||||
| Upplupna kostnader | Not 13 | 5 653 | 5 381 | |
| Förutbetalda intäkter | Not 13 | 17 124 | 0 | |
| Summa periodavgränsningsposter | 22 777 | 5 381 | ||
| Summa kapital och skulder | 21 860 601 | 19 065 305 |
FINANSIERINGSANALYS
| Belopp i tkr | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Förändring av likvida medel | 257 988 | 893 539 | |
| Likvida medel vid årets början | 4 368 660 | 3 475 121 | |
| Likvida medel vid årets slut | 4 626 648 | 4 368 660 | |
| ÅRETS VERKSAMHET | |||
| Årets resultat | 819 577 | 1 755 112 | |
| Avskrivningar som belastat resultatet | 907 | 1 270 | |
| Förändring av kortfristiga fordringar | -208 163 | -387 415 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 49 027 | -151 845 | |
| Kassaflöde från årets verksamhet | 661 348 | 1 217 122 | |
| INVESTERINGAR | |||
| Investeringar i inventarier och datautrustning | -477 | -1 373 | |
| Förändring av försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar | -165 000 | 520 000 | |
| Förändring av pensionsmedel | -1 149 | 1 398 | |
| Förändring av andra långfristiga värdepappersinnehav | -1 755 426 | -383 537 | |
| Summa investeringar | -1 922 052 | 136 488 | |
| Återstår efter nettoinvesteringar | -1 260 | 1 353 610 | |
| FINANSIERING M.M. | |||
| Förändring av avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget | 1 518 000 | -458 000 | |
| Förändring av avsättning för pensionsskuld | 1 149 | -1 398 | |
| Förändring av lån till anläggningstillgångar, RGK | -457 | -673 | |
| Förändring av skuld räntekompensation | 0 | 0 | |
| Summa finansiering m.m. | 1 518 692 | -460 071 |
Likvida medel definieras som Kortfristiga placeringar samt Kassa och bank
Noter till resultat- och balansräkning
Alla belopp anges i tkr
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Återvinningar med avtalad förfallodag till och med balansdagen har intäktsförts under året. Per boksluts-dagen fanns 20 279 tkr inkomna, ännu ej fördelade återvunna skadebelopp. Av dessa har 80 procent, eller 16 223 tkr schablonmässigt intäktsförts. Resterande 20 procent har upptagits som skuld till garantitagarna. Föregående år intäktsfördes 48 624 tkr genom schablonfördelning. Nettot av 2008 och 2007 års schablonfördelning, d v s -32 401 tkr påverkar verksamhetsårets resultat. |
|
|
|
Till avgående styrelseordförande Lennart Nilsson utbetalades 68 500 kronor i skattepliktiga ersättningar t o m juli. Till tillträdande ordförande Dag Klackenberg utbetalades 55 000 kronor. Till förste vice ordförande Göran Johnsson utbetalades 109 500 kronor, till andre vice ordförande Ulla Holm 92 500 kronor. Till avgående styrelseledamot Kristina Alsér utbetalades 38 000 kronor t o m juli. Wilhelm Alstermark erhöll 96 460 kronor och Anna-Karin Jatko 76 000 kronor. Till Yvonne Gustafsson, Andreas Skinnars och Teppo Tauriainen utbetalades 55 000 kronor vardera. |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Pensionsmedlen om 23 053 tkr har fonderats hos Riksgäldskontoret för framtida pensionsutbetalningar och svarade mot pensionsskulden. Pensionsskulden avser de tidigare anställda som per 2003-12-31 uppbar tjänstepension. |
EKN:s Andra långfristiga värdepappersinnehav fördelade sig enligt följande:
Per 2008-12-31 bestod EKNs Andra långfristiga värdepappersinnehav av fastränteplaceringar i SEK hos Riksgäldskontoret (RGK) bundna upp till fem år till ett belopp om 9 500 000 tkr, obligationer i USD utgivna av svenska och europeiska banker samt svenska statliga bolag med en löptid upp till fem år till motvärdet av 1 472 200 tkr, samt obligationer i EUR utgivna av svenska och europeiska banker samt svenska statliga bolag med en löptid upp till fem år till motvärdet av 1 000 271 tkr. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
EKN:s likvida medel och värdepapper i olika valutor fördelade sig enligt följande:
Per 2008-12-31 bestod EKNs likvida medel av banktillgodohavanden i SEK om 4 225 337 tkr varav 4 193 380 tkr var placerade på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret (RGK) och 31 957 tkr var placerade i svenska affärsbanker. Banktillgodohavanden i valuta uppgick till motvärdet av 45 748 tkr. Fastränteplaceringar i utländsk valuta bestod av valutadepositioner i svenska affärsbanker till motvärdet av 355 564 tkr. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
EKNs låneram för anläggningstillgångar uppgick 2008-12-31 till 6 500 tkr.
|
RAMBELOPP OCH RAMUTNYTTJANDE
| Avser garantibelopp i miljoner kronor | 2008-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Exportkreditgarantier | |||||
| Av riksdagen medgivet högsta betalningsansvar | 200 000 | 200 000 | 200 000 | ||
| Av regeringen lämnat bemyndigande till EKN | 175 000 | 175 000 | 175 000 | ||
| Utestående garantiåtaganden (garantier och utfästelser) | 150 786 | 129 110 | 126 217 | ||
| Investeringsgarantier | |||||
| Av riksdagen medgivet högsta betalningsansvar | 10 000 | 10 000 | 10 000 | ||
| Av regeringen lämnat bemyndigande till EKN | 10 000 | 10 000 | 10 000 | ||
| Utestående garantiåtaganden (garantier och utfästelser) | 0 | 0 | 128 |
I ovanstående avräkning mot beviljade riksdags- och regeringsramar upptas garantier och bundna utfästelser till 100 procent och obundna utfästelser till 50 procent av respektive belopp. Skadefordringar ingår ej i utnyttjade ramar.
Ramar för EKN
Riksdagen beslutar det högsta belopp till vilket EKN får binda svenska staten för garantier. Garantier och bundna utfästelser avräknas mot ramen med sitt hela belopp. Utfästelser avräknas mot ramen med 50 procent av sina belopp. Riksdagsramen för exportkreditgarantier uppgick fram till årsskiftet till 200 miljarder kronor. Det belopp regeringen bemyndigade EKN att använda var 175 miljarder kronor fram till utgången av 2008. EKN hade vid årets slut utnyttjat ramen med 151 miljarder kronor. Samma tidpunkt föregående år var ramutnyttjandet 129 miljarder kronor. För investeringsgarantier finns en särskild ram om tio miljarder kronor. Den var vid årets slut inte alls utnyttjad. Enligt regerings- och riksdagsbeslut i december 2008 utökades EKN:s ram och uppgår per den 1 januari 2009 till 350 miljarder kronor.
uppgiftssammanställning
Sammanställning över väsentliga uppgifter enligt 2 kap 4§ i förordning om årsredovisning och budgetunderlag
| (mkr) | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Låneram i Riksgäldskontoret för skadeersättningar, beviljad | Obegränsad | Obegränsad | Obegränsad | Obegränsad | Obegränsad | ||||
| Låneram i Riksgäldskontoret för skadeersättningar, utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
| Låneram i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar, beviljad | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 5,5 | ||||
| Låneram i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar, utnyttjad | 1,7 | 2,1 | 2,8 | 2,3 | 2,2 | ||||
| Framtida åtaganden = utestående garantier | 105 407 | 88 861 | 91 576 | 82 945 | 69 033 | ||||
| Premieinkomster | 525 | 422 | 1 591 | 775 | 627 | ||||
| Årets resultat | 820 | 1 755 | 1 784 | 1 925 | 767 | ||||
| Balanserat resultat | 9 372 | 7 617 | 5 830 | 3 905 | 3 138 | ||||
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | |||||
| Antal årsarbetskrafter | 115 | 101 | 95 | 95 | 95 | ||||
| Medelantal anställda | 131 | 114 | 109 | 111 | 113 | ||||
| Driftkostnad per årsarbetskraft, i tkr | 1 121 | 1 168 | 1 136 | 1 110 | 984 |
Revisionsberättelse

Styrelse
Ordförande Verkställande
direktör |
Första vice ordförandeF.d. förbundsordförande |
Andra vice
ordförande
|
LedamotDirektör Wille Alstermark |
![]() LedamotGeneraldirektör |
![]() LedamotGeneraldirektör |
![]() LedamotDepartementsråd |
![]() LedamotRegionchef |
![]() LedamotAmbassadör |
Personalrepresentant, EKNWilliam Farlow |
![]() Personalrepresentant, EKNBo Lindgren, |
Ledning
Bakre raden från vänster:
Gert Eriksson, chef för affärsområdet
för små och medelstora företag
Kerstin Bjellerup, chef för
compliance
Karin Apelman,
generaldirektör
Beatrice Arnesson,
kommunikationschef
Håkan
Hindberg, chef för finans och ekonomi
Främre raden från vänster:
Helén
Seemann, chef för affärsområdet för stora
företag
Hans Leijonhufvud,
chef för IT
Anne Abrahamson, chef för planering
och internationellt samarbete
Gun Lidholm, personalchef






